familj – Sida 72

5 saker jag blir glad av i vardagen.

15 november, 2014 2 kommentarer

Ja, nu är det ju inte jag som har bestämt mina bloggtitlar för november själv, men nog tycker jag det är lite märkligt att sitta här och vara glad över vardagsglädjor när jag har fullt upp med att njuta av helgen! Hm.

tidiga morgnar med en varm kopp örtte (lika mysigt varje gång)
ett yogapass
levande ljus (många)
familjemiddag
en varm säng i ett svalt sovrum

Jag hade kommit på fler om jag hade fortsatt. Det var visst inte så svårt, särskilt inte eftersom jag redan har rätt frekvens inställd i hjärnan nu under mina trettio tacksamma dagar!

Idag hann jag ligga i Lalaland rätt länge och njuta av att jag inte behövde stiga upp, men jag steg ändå upp förhållandevis tidigt med tanke på att det var lördag. Jag och äldsta dottern hade nämligen bestämt oss för att åka till Jo-Ann och handla tyger till köksstolarna och pianopallen innan alla tygtokiga damer skulle göra väntetiden vid klippdisken till en plåga framåt eftermiddagen, särskilt idag då man fick 25% rabatt på allt inklusive reagrejerna. Vi strosade omkring länge och väl, tittade på fina mönster (E ska ge sig på ett nytt klädsömnadsprojekt och försökte hitta det mest perfekta), körde igenom alla julgrejerna med ett halvt öga öppet (jag vet, det är första advent om två veckor) och hittade både ett och två fynd.

Vi har beställt en häftapparat som kostar mindre och har fått mycket bättre betyg än den bästa de hade på Lowe’s, så själva omklädningsprocessen får vänta tills mitten av veckan, men här får en du känsla av hur det färdiga resultatet kan bli:

Jag trodde jag skulle kunna visa en vacker snöbild här från trädgården också, men den enda snö jag kan se ligger uppe på bergstopparna. Alltså, jag inte inte ledsen för det, men när man förberett sig i en hel vecka på oväder och det enda som händer är att man fryser om näsan när man är ute så blir det något av ett antiklimax.

Så. Nu ska jag och yngsta stjärnan laga kåldolmar. Önska lycka till! Kålhuvudet verkar lite skabbigt.

Tacksamhetslista 15 november 2014

varm vetepåse (Tack V, du är alltid med mig, vareviga vinterdag tills den där påsen från Hemtex går sönder. Hoppas att det aldrig händer)
tonåriga barn (idag står det på den här listan)
en ingenjörstänkande make som kan lösa till synes omöjliga uppgifter
granatäpplen
husmanskost
roliga jobbuppdrag
Netflix
bergen
nytvättade golv

Tips

Karlskrona.

30 oktober, 2014 2 kommentarer

Min svägerska är en fantastisk fotograf. Jag har haft äran att få följa hennes utveckling från att hon tyckte det var kul att ta bilder till att hon idag jobbar deltid som proffsfotograf vid sidan av sin översättarbyrå. Nu har hon startat (?) en Karlskronablogg med fotografier från min gamla hemstad. Kika gärna in om du vill bli upplyft av något riktigt vackert.

Fotograf: Karin Enge Vivar, Karlskrona

Ditten och Datten

Sista höstlovsdagen.

21 oktober, 2014 4 kommentarer

Idag har vi varvat nytta med nöje, men mest har det blivit av det senare. Sovmorgon, sticka, virka och köpelunch. Många timmar i bokhandel, på konstmuseum och i museibutik. Flera avsnitt av den första teveserie som alla tre tonåringarna uppskattar sedan Bolibompas dagar. Uppdatering av iFånens operativsystem eller program eller vad det kan tänkas kallas. Provsmakning av lite speciell läsk, sådan där på flaska. Sådan läskeblask som inte innehåller en enda konstig ingrediens (mer än sockret då).

För mig själv blev det dessutom dryga timmen i yogastudion tillsammans med den väl sammansvetsade grupp jag brukar stretcha med på måndagar och onsdagar. De där timmarna är verkligen som balsam för både kropp och själ!

Dagens näst bästa nyhet var att yogastudions ägare och tillika min goda vän idag fick komma hem efter sin operation hela åtta dagar tidigare än beräknat. Hon slår gång på gång alla med häpnad. De skulle göra en hysterektomi + ta bort lite mer, men behövde bara ta bort äggstockar, övre delen av livmodern och en bit av tarmen. Det var underbart att höra detta.

Dagens allra bästa nyhet vill jag inte berätta om här då det tillhör den privata sfären, men det är något som gör mig fullkomligt lycklig och tacksam!

Ditten och Datten

Höstpromenad och trädgårdsarbete.

19 oktober, 2014 8 kommentarer

Jag älskar hösten. Jag älskar färgerna, årstidsskiftet med härligt lagom temperatur och att luften blir lättare att andas. Jag njuter av att tända ljus om kvällarna då det becksvarta inte riktigt hunnit ta tag om alla stackars vinterdeprimerade och jag älskar att jag inte längre känner mig tvungen att vara ute i det fina vädret. Jag älskar att pyssla med papper, textilier, garner, frukt och grönsaker. En gång hörde jag att människor nästan automatiskt bäst gillar den årstid då de själva kom till jorden. Jag höll med till hundra procent, oktoberbarn som jag är.

Idag har jag njutit i fulla drag då maken och jag tog en långpromenad längs floden. Hela familjen var ute i trädgården och tog hand om diverse nödvändigheter: de sista tomaterna, gurkorna och de misslyckade melonerna, vårlöksplantering, uppgrävning av risiga buskar längs Carterville Rd och så skulle vi plocka in några av de finaste äpplena. Jag kokade tomatsås av de få bifftomater som inte ätits upp av sniglar, oknytt eller något slags mögelangrepp (jättegott) och sonen och jag lade in gurkor efter det här receptet. Våra mjölksyrade morötter efter svenskt recept blev hur goda som helst, men rödbetorna som mjölksyrades efter något snabbt amerikanskt recept blev ”sådär”. Jag kan i alla fall konstatera att lagen till den nya gurk-lagen är precis hur god som helst och jag har svårt att tro att dessa grönsaker kan bli annat än delikata. Svaret får vi redan i morgon kväll.

Här kommer en oändligt lång fotobomb från dagens promenad. Jag tankar goda tankar och vackra färger inför den långa och kalla vintern.

Musik

Vackert!

18 oktober, 2014 4 kommentarer

Äldsta dottern sjunger melodin i denna vackra, svenska folksång. Det är fem år sedan och det känns som en hel livstid bort… Adolf Fredriks Musikklasser gav oss många fina musikupplevelser tillsammans med barnen. Det är lätt att bli lite nostalgisk ibland.

Glen Campbell är en musiker som har gjort många fina insatser. Sedan många år lider han av Alzheimers, men innan han blev riktigt sjuk spelade han in denna vackra sång. Videoklippen hans musikförlag lagt till sången fick mig att gråta.

Trevlig helg!

Uppdatering: Dottern lät meddela att hon sjöng förstasopran i första versen men att hon sedan tog över andrasopran i vers två. Rätt ska vara rätt!

Ditten och Datten

God morgon och sov gott.

11 oktober, 2014 Inga kommentarer

Glad lördag! Idag ska jag vårda min själ, städa toaletter, skriva brev och umgås med min familj. Jag önskar dig allt som är gott och vackert. Idag var en sådan dag då jag önskade att jag kunde vara på några olika platser samtidigt och att jag också skulle kunna hjälpa där det idag är omöjligt.

Grannarna mitt över gatan är ett yngre par som har en perfekt trädgård som mannen sköter klanderfritt. I lördags fick de en liten flicka som fick förlösas med akut kejsarsnitt efter många timmars värkarbete. Jag var över tidigare i kväll med middag och nybakat bröd och så en liten GAP-present i den mest amerikanska av alla presentförpackningar, papperspåsen med silkespapper… Den nyblivna pappan kom ut på trappan då mamman ville mata sin lilla i lugn och ro. Han tog emot kassarna jag hade med mig och jag sa åt honom att allt inte alltid är så rosalulligt som det ibland låter då man talar om små bebisar. Jag berättade att jag bodde ca en minuts promenad bort, att det inte finns något problem som är för litet då man är nyblivna föräldrar och att jag är rätt bra på bebismassage. Då började han plötsligt prata och fråga en massa. Jag hoppas att han och hans fru vågar fråga. Man ska inte behöva bära allt jobbigt själv.

Snart är det dags för en ny liten systerdotter att titta ut från sin mammas mage. Jag är så ledsen att jag inte kan vara där lika mycket som jag var där för hennes storasyskon, men vad gör man? Vi har fortfarande inte träffat makens två systerdöttrar i Sydney och den äldsta går mot tre år nu. 🙁 Internationellt öppna gränser i all ära, men när det gäller familj och långa avstånd är det inte jätteroligt… Heja Skype och FaceTime! Det gör åtminstone det sociala livet lite lättare att upprätthålla även om man flyttar över halva jorden.

Ditten och Datten

Tjoho och man gör så gott man kan.

1 oktober, 2014 Inga kommentarer

Vår 16-åring körde upp idag och klarade att ta sitt körkort! Jag tycker det är fantastiskt att hon nu kan ta sig runt på egen hand, men nog tycker jag att man är lite väl ung för att ansvara för något så tungt som en bil vid den åldern. De dagar hon har enstaka lektioner uppe på skolan ska jag med glädje skicka henne på egen hand i bilen, men motorvägskörning och sådär? Nja. Nu tar de flesta här sitt körkort då de är 16 och då allmänna kommunikationer helt enkelt inte fungerar lika bra här som de gör i Sverige så förstår jag att ett körkort blir i det närmaste nödvändigt. Vad tycker du? Har du något barn som övningskör eller som precis har tagit körkort? När känner man sig redo att helt våga lita på deras omdöme?

Höstvädret fortsätter och nu kan man se snö på de högsta bergen. Jag vet att det ska bli runt 24°C till helgen, men idag är det svinkallt. Det är till och med så kallt så jag passade på att dra på värmen tidigare idag trots att jag hade både luddiga innetofflor och tjocktröja på mig. Det är hemskt att svettas av 30-gradig värme, men inte är det bättre att frysa om man inte behöver! Hu. Jag saknar braskaminen vi hade i Segeltorp…

Numera har tevehörnan blivit vår Sturköhörna. Jag får ta ett kort då ljuset är bättre, men så här ser den fina gamla kartan på Karlskronas skärgård ut i inramat skick. Jag har väntat länge på att Michael’s skulle ha sitt erbjudande med 50% rabatt + en extra kupong. Trots att jag hade så mycket rabatt kostade allt ca 1400 kr!

Jag saknar lite fina och passande kuddar till hörnsoffan. Det kanske får bli symaskinsdejt till helgen…

Ovanför pianot hängde vårt familjeporträtt jättefult på fel höjd då husbyggarna hade placerat en termostat väldigt illa för alla som är intresserade av att ha tavlor på väggarna. Jag bestämde mig för att tavellist skulle ge en lösning på problemet och delvis lyckades jag i mitt uppsåt. Att sätta bilder snyggt och med något slags harmoni på en sådan list är lättare sagt än gjort. Jag har googlat inspirationsbilder, men mycket jag hittat har varit rätt trist. Tips på förbättringar? Egentligen tror jag att familjefotot kan klara sig med en mindre ram, men helst hade jag nog haft ett lite knubbigare format på just den tavlan (lite högre och lite smalare). Vi får väl se hur det blir så småningom.

Passepartouten på familjetavlan är för tunn och jätteful, så den ska jag be Michael’s-personalen byta ut mot något kraftigare som inte bucklar sig om jag inte hittar en ny ram som passar först. Den vänstra bilden är från Etsy, regnbågsfotot tog jag själv och lät trycka upp på Persnickety Prints på lite kraftigare och matt papper, tempelbilden skrev jag ut från nätet och monterade med mod-podge på en träbit som jag först hade filat till lite och målat med vit akrylfärg. Tulpanbilden älskar jag, men den stackaren fick bara IKEAs billigaste ram som sällskap.

De senaste gångerna jag har varit på loppisställen har jag letat specifikt efter ramar i olika storlekar, men det verkar som att folk antingen slänger dem innan de hamnar på loppis eller som att andra fyndletare också vill ha ramar. En vacker dag hittar jag kanske min dröm, en sådan ram som jag kan spraymåla eller göra sådär alldeles fantastiskt fin.

Ditten och Datten

Måndagsvemod.

29 september, 2014 Inga kommentarer

Jag vet inte vad det är, men över bergen hänger en vemodig känsla och idag är det så kallt inomhus att det är frestande att dra igång värmen. Kanske är det just därför som jag tycker det är på sin plats att tipsa om ett varmt blogginlägg om min härliga faster Malin som skrevs i somras av trädgårdsgurun Gunnel Carlson. Läs!

Ditten och Datten

Hjälp! Jag hinner inte med.

21 september, 2014 2 kommentarer

Jag förstår att det nya skede vi närmar oss i vår familj, det när ungdomarna flyttar hemifrån, kan vara rätt svårt att hantera. För att rädda oss föräldrar från totalt sammanbrott får vi en förändring i taget. En del av dessa slår lite hårdare. Vi började med en övningschaufför som jag inte kunde övningsköra med. Det tyckte jag var rätt bekvämt, men nu när vi har två stycken som gärna vill ha sina körkort så fort som det nu är möjligt fick jag se till att också dra mitt strå till stacken. Det innebär att varken jag eller maken längre får köra någonstans om vi inte ska dit själva. Nåja. Självständighet är fantastiskt och jag önskar verkligen våra barn en stadig grund att stå på då de ger sig av i vuxenlivet. Körkort ger frihet. Jag har haft mitt i 26 år, så det känns lite muppigt att jag blir tvungen att köra upp igen för att få ett körkort registrerat här i Utah, haha. (Teoritestet gick åtminstone bra. Jag hade 92% rätt och missade två frågor varav den ena var ”hur många procent av Utahs 0-5-åringar åker någon gång som passagerare i en bil”… Varför ska jag veta det?)

Idag var det dags för ett nytt steg i det här klippandet av mammabanden. Äldsta dottern gick på Homecoming-dans tillsammans med en kompis från skolan. Nu är hon hemma igen och hon hade haft det jättebra. Phu!

Ditten och Datten

En eftermiddag längs med Provo River.

18 september, 2014 2 kommentarer

Några hundra meter österut från oss flyter Provo River förbi. Floden kallades Timpanogotzis eller Tumpanowach fram till 1800-talet då pälsjägaren Etienne Provost kom hit och tydligen gjorde stort intryck. Inte bara ändrades flodnamnet, utan herr Provost fick också ge namn till vår grannstad Provo. Förra året åkte maken längs en del av floden i ett gummidäck tillsammans med några arbetskamrater. Sedan dess har han pratat om att vi skulle göra det tillsammans i familjen också. I går blev det äntligen dags. Egentligen skulle vår svenska gäst också följa med, men hon har åkt vidare på andra äventyr i några dagar. Sonen hade fullt upp med skoljobb och valde att stanna hemma, men resten av oss tog på oss ”badkläder” och laddade för att stilla glida tillsammans med vattnet.

Det visade sig att floden var på ett strålande piggt humör och vi fick snurra och ducka och sparka och paddla för fullt på vår åktur, men roligt hade vi! Yngsta dottern trillade i vattnet vid ett tillfälle och det var så klart mindre roligt, men storasyster fick agera hjälte och hjälpa till att dra upp henne medan pappa gav sig iväg på skojakt. Båda räddarna lyckades med sina uppdrag som tur var! När vi kom fram efter knappt två timmar var vi glada över att vi hade dränkt in oss i solskydd innan åkturen och vi hade också fått oss en rejäl genomkörare av en och annan muskel. Perfekt familjeaktivitet när man har lite äldre barn. (Maken hade med sig telefonen vilket som tur var vi andra inte hade. Han lyckades nämligen som av ett mirakel att hålla sig ganska torr till skillnad från damerna i sällskapet. Det var han som tog alla foton.)

← Föregående 1 … 70 71 72 73 74 … 99 Nästa →