Etikett: sturkö
-
Mandeltårtan och solnedgång.
Du som brukar läsa här vet att Mandeltårtan i Ronneby är en riktig favorit. Hit tar jag mina utbytesstudenter på fika och det är så mysigt att sitta där och prata. Inredningen ändrar känsla efter årstid och igår kändes det som att vi kom in i Valentines egen lägenhet. Jag gillar ju att ändra inredningsdetaljer…
-
Vinter i Uttorps naturreservat.
Igår hade jag nått änden på min fördragsamhet med sjukdomen och bestämde mig för att det var dags för en promenad för första gången sedan julveckan. Den promenaden räknas förresten knappt, utan var bara för att söva barnbarnet. Jag tog på mig lager på lager, virade på mig stora halsduken i kashmir och kände mig…
-
Längtar inte bort.
Jag minns en dag på oceanenEmot oss kom ett ensamt skeppJag stod och tittade vid relingenI skeppets akterstävFladdrade en fanaDär vinkade den svenska flagganDå tänkte jag att dessa mänOch kvinnor där på skeppet, far vår väg tillbaksVi seglar bort, dom seglar hem Hemma, Kristina från Duvemåla Den här tiden på året blir jag alltid lite…
-
Magnoliaskogen på Sturkö.
För andra året på raken var det igår dags att göra ett besök i Lennarth Jonssons underbara magnoliaträdgård. Så härligt att han fritt bjuder in andra dit att ta del av hela prakten. Det är svårt att dela med sig av de olika skönheterna på ett sätt som gör dem rättvisa. Jag gick runt och…
-
Det som kyls i snö tinas upp med körsång och varmt vatten.
Nä, igår kunde maken inte längre hålla emot. ”Idag går vi till Järkö! Kolla på den härliga solen, vilken dag!” Hur skulle jag kunna värja mig? Isdubbar och rep med på färden mellan campingens strand, och som sagt, en strålande eftermiddagssol! Maken var förste iskontrollant. Jag gick efter och insåg att det inte knakade det…
-
Besök från USA.
Mammas lillebror gifte sig med en halvsvensk amerikanska. De bodde i Sverige i början på åttiotalet, men när de äldsta barnen var små flyttade de till USA och har sedan dess mest bott där. Mina fyra kusiner är för oss andra ”de amerikanska kusinerna”, men själva känner de sig otroligt svenska. Två bor numera i…
-
I Ottos fotspår.
Här svänger det! Igår kväll kunde jag knappt somna, för jag var rädd att någon kråka skulle blåsa ut genom ventilationssystemet i badrummet, eller möjligtvis att grannens motorsåg skulle komma vinandes in genom sovrumsfönstret. Halledudanedej, vad det blåste! Vi har haft en osedvanligt blåsig och varm vinter, men det här var något extra. Trettio sekundmeter…
-
Livet som vanlig människa.
Igår läste jag att en av Sveriges mer kända influencers kommit in på sjuksköterskeutbildningen. Nu vet jag inte mer än att hon gör kokböcker och bloggar på elle.se, men nog låter ”sjuksköterskeutbildning” mindre glamouröst än det liv hon visar i sin blogg idag. Jag lägger ingenting nedvärderande i detta, utan konstaterar bara att jag inte…
-
Magnoliaskogen på Frändatorpsvägen.
I förrgår skickade min syster en skärmdump om ett spännande projekt här på Sturkö som jag aldrig hade hört talas om. En magnoliaskog! Det är så lätt att missa sådant som ligger rakt under ens näsa, särskilt om det händer på ett ställe där man aldrig uppehåller sig även om det ligger nära. Jag har…
-
När ljuset vågar närma sig igen.
Det skulle bli tråkigt för dig om jag bara lade upp fotografier från mina promenader varje dag, men samtidigt tröttnar ju inte jag. Ljuset är helt fantastiskt på eftermiddagen en solig dag. Jag kanske skulle ta morgonpromenader igen, för det ljuset är fantastiskt det också. I Orem var vi bortskämda med balkongutsikt både morgon och…