En eftermiddag längs med Provo River.

Några hundra meter österut från oss flyter Provo River förbi. Floden kallades Timpanogotzis eller Tumpanowach fram till 1800-talet då pälsjägaren Etienne Provost kom hit och tydligen gjorde stort intryck. Inte bara ändrades flodnamnet, utan herr Provost fick också ge namn till vår grannstad Provo. Förra året åkte maken längs en del av floden i ett gummidäck tillsammans med några arbetskamrater. Sedan dess har han pratat om att vi skulle göra det tillsammans i familjen också. I går blev det äntligen dags. Egentligen skulle vår svenska gäst också följa med, men hon har åkt vidare på andra äventyr i några dagar. Sonen hade fullt upp med skoljobb och valde att stanna hemma, men resten av oss tog på oss ”badkläder” och laddade för att stilla glida tillsammans med vattnet.

16_1

Det visade sig att floden var på ett strålande piggt humör och vi fick snurra och ducka och sparka och paddla för fullt på vår åktur, men roligt hade vi! Yngsta dottern trillade i vattnet vid ett tillfälle och det var så klart mindre roligt, men storasyster fick agera hjälte och hjälpa till att dra upp henne medan pappa gav sig iväg på skojakt. Båda räddarna lyckades med sina uppdrag som tur var! När vi kom fram efter knappt två timmar var vi glada över att vi hade dränkt in oss i solskydd innan åkturen och vi hade också fått oss en rejäl genomkörare av en och annan muskel. Perfekt familjeaktivitet när man har lite äldre barn. (Maken hade med sig telefonen vilket som tur var vi andra inte hade. Han lyckades nämligen som av ett mirakel att hålla sig ganska torr till skillnad från damerna i sällskapet. Det var han som tog alla foton.)

16_7

16_3

16_2

16_6

16_5

Continue Reading

Ett, två, tre, fyra, sexton.

På söndag är det sexton år sedan jag blev mamma för andra gången. Vår starka, smarta, underfundiga och vackra dotter föddes till denna värld och gjorde den lite bättre.

12_3
Foto taget den 14 september för några år sedan.

Här i USA är det stort att fylla sexton. Sweet Sixteen. I ett land där man får en helt annan frihetskänsla om man har tillgång till bil är det ett lyft att kunna ta körkort. Det ger möjlighet till en frigörelse som gör amerikanska ungdomar lite mer självständiga än svenska lite tidigare. Mognadsgraden säger jag ingenting om, för jag tycker varken svenskar eller amerikaner utmärker sig särdeles positivt på det området. Vi får väl se när körkortet är fixat. Det finns några fler saker att bocka av på Es uppkörningslista, men det närmar sig åtminstone.

Det är trevligt att ha Sverigebesök här. Jag och R var på kvinnomässa här i Orem idag. Tja, vad kan man säga? Döttrarna fick i alla fall varsin gratis tischa och sonen fick en provflaska lavendelolja från doTERRA. Dessutom träffade jag folk från en tandregleringsklinik som ska få ta sig en titt på bissingarna i yngsta dotterns mun i nästa vecka och det var bra. Här betalar man tandställningen själv, men företagsförsäkringen som maken har till familjen täcker en del av kostnaderna.

Tillbaka till födelsedagsbarnet. Önskelistan är jättelång och det är hur lätt som helst att hitta passande presenter. Hon har inte direkt skrivit ner den, men så här skulle den kunna se ut:

1. kamera
2. symaskin (Dagens 16-åringar, alltså! Fast jag fick min Husqvarna symaskin när jag fyllde 15 år, så jag har ingenting att säga där.)
3. kläder och skor från ModCloth
4. vad som helst turkost eller rosa
5. sprits
6. böcker
7. New York-resa med musikal, gärna Wicked

Håll nu tummarna för att den Goda Fen hittar fram till Carterville Road lagom tills på söndag. Under tiden kan du ju lyssna på dagens låt, Ett Kort på Dig av Emma Nordenstam. Tja, eller lyssna på hela skivan Varje Flickas Dröm.

Continue Reading

Känslomässig dag helt enkelt.

Idag vaknade jag till något förskräckligt. Newmans andra kull ungar är definitivt död. Jag vet inte riktigt hur, vad eller vem som kraschade och flyttade två av tre ägg, men i går låg de i redet och i morse låg de en bit ifrån. Det tredje ägget ligger kvar, men Newman har bara legat på det en liten stund idag.

5_1

5_2

Jag hade inte hjärta att ta kort på den lilla ankungen som låg bredvid sitt äggskal. Förstår bara inte vilket djur som skulle vilja göra sig omaket att få upp skalet och sedan strunta i att få sitt pris?!

Jag hoppas att det blir tredje gången gillt i vår, det här med att utöka ankbeståndet. Nu har Bonzai testat och misslyckats (hon blev dessutom uppäten tidigare i sommar) och Newman likaså. Det var bådas första försök och det sägs att det kan vara lite klurigt att få till det i början.

Dagen fortsatte lyckligtvis mycket ljusare. Äldsta dottern skickade ett meddelande från skolan om att hon blivit bjuden på Homecomingdansen som går av stapeln om ett par veckor. Killen som frågade henne brukade sitta i hennes lunchgäng i våras. Jag kände att jag inte var riktigt redo på hur jag reagerade på meddelandet. E fyller 16 år om två veckor. Hon är ingen barnrumpa längre, men jag skulle nog helst vilja låsa in henne i några år med början på en gång. Hu! Det är inte så himla lätt det där med att låta barnen prova sina egna vingar, men man måste ju! Det är bara att stå där med öppna armar och lova att fånga om det behövs.

Jag börjar känna att vissa muskler redan börjar reagera på PiYo-övningarna. I morgon ska jag köra det sjätte och sista passet för den här veckan, för på söndag är det vilodag. Programmet är tre veckor långt, men jag har hört att många kör en omgång till när de redan är igång. Jag älskar att känna hur jag blir starkare. Att ha en kropp som samarbetar och orkar är något av det häftigaste som finns! Jag har nog gett upp hoppet om att någonsin bli en joggare igen, men det finns annat att göra. Slipper jag bara gå på gym och skämma ut mig, så…

Många känslor blir det som sagt ibland. Idag var det liv och död, musik och en talbok som spökade. Små döda bebisankor. I’ll fly for you med Spandau Ballet. Eller The End of the Affair läst av Colin Firth för den delen. Att det ska vara så lätt att få mig att gråta…

Continue Reading

En alldeles vanlig ovanlig dag.

Vår nya mixer är fantastisk. Alla i familjen älskar smoothies i alla former och vi bestämde oss för att investera i en riktig dunderapparat. Tack vare amazon.com, människor som delar med sig av recensioner och UPS har vi den nu här hemma. Vi inte bara har den utan har använt den till frukost två dagar på raken. Gott, gott.

4_2

Vi passade också på att investera i en stekpanna som inte ska behöva slängas om ett år igen. Vi har inte haft några bra erfarenheter. Nu längtar vi efter att kunna steka allt i vår nya De Buyer som man får använda metallredskap i. (Jag provstekte två ägg. De blev mycket goda, men inte vet jag om det var stekpannans förtjänst, hehe.)

4_1

Äldsta dottern älskar Doctor Who och Sherlock Holmes. Just nu pågår Comic Con Salt Lake City, ett event som besöks av många tusen människor från när och fjärran. Många av dem är utklädda till sina idoler eller någon kul figur i någon av de filmer eller tv-serier som de följer. Skådespelare besöker eventet och tar betalt för att skriva autografer och vara med på kort tillsammans med besökarna. Allt detta är helt förvirrande för mig, men som tur var ville min kompis gå och hon tog med sig dottern. Idag fick de stå tre timmar i kö för att få ett armband och pass för att kunna gå fritt inom området i morgon och på lördag. Jag hoppas det är värt det!

Dottern var utklädd till en väldigt söt Tardis, the Doctor’s blå telefonkiosk som är större på insidan.

4_3

Kvällen avslutades med tacosoppa, glutenfritt bröd och vår to-die-for chokladkaka tillsammans med min promenadkompis och hennes familj. Vi har tänkt bjuda hem dem i 1,5 år, men det har alltid kommit något i vägen då vi har försökt. Skam den som ger sig och nu blev det ju faktiskt av!

För övrigt kom ett gäng trädgårdsmästare hem till oss och började fixa till i vår vildvuxna trädgård. All kärlek till våra fina kompisar som kom på den bästa presenten någonsin för att jag hade fotat dem och deras familj då vi var hemma i Sverige. Jag nästan grät, av lycka naturligtvis, då jag kom ut och såg hur fint det blivit. Rätt redskap, kunskap och erfarenhet kan man komma rätt långt med.

Continue Reading

Hur var din helg?

Vår helg svischade förbi som i ett nafs. Gör de inte alltid det, helgerna? Gårdagen gick åt till att fixa, fixa och fixa. Yngsta dottern satte igång med sina ridlektioner igen, men vi andra fixade i trädgården, städade (alltså, jag och maken har inte samma syn på vad som är en ”okej” smärtgräns för hur sunkigt man kan ha det omkring sig) och körde ärenden. På kvällen kom våra kompisar/självvalda familj och åt middag och pratade. Döttrarna i den familjen, våra tjejer och jag åkte till Macy’s för att leta fynd på 25% på rea-ställen. E hittade träningsbyxor och två jättesnygga och praktiska träningströjor till gympan. Förresten, roligaste skolpapperet vi skulle skriva på för den klassen: ”Booties and shoulders will be shaking”. Hahahahaha! Vi var alltså tvungna att skriva på att vi som föräldrar gick med på att zumbaeleverna skakar på rumpan och axlarna. Jag fnissar fortfarande åt det. Welcome to Utah, guys!

24_2

Det myckna åskandet fortsätter! Så här såg himmelen ut precis innan solen gick ner tidigare i kväll. (Solen går alltså ner nedanför bergen borta i väster, men solnedgångsljuset brukar speglas i ”våra” berg precis som här.) Jag vet att jag säger det ofta, men jag älskar verkligen bergen.

24_1

Continue Reading

Kvalitetstid.

I morse var jag bjuden på födelsedagsbrunch. Yngsta dottern var hemma själv med småkusinerna, så jag stannade inte så länge. Jag hann ändå med att ta del i en diskussion runt kvalitetstid och de utmaningar vi har som föräldrar att hålla oss själva och resten av familjen från att helt fastna i det elektroniska spindelnätet. Om vi skalar bort teve, Wii, Nintendo, datorer, ”smarta” telefoner och läsplattor, vad händer då? Det är en fråga som ständigt är aktuell. Den generation som växer upp nu får uppleva ett annat slags liv än jag och mina jämnåriga. Barnen presterar sämre och sämre på kunskapstester, men har å andra sidan en ocean av information bara några klick bort. De lär sig att hämta kunskap då den behövs. Svenska barn blir bättre på engelska (fast här i USA klagar man på att barnens engelskkunskaper går åt pipsvängen då man lätt är lat för att skriva snabbare). Vad händer med hantverkskunskaper? Orkar dagens ungdomar som ofta har koncentrationsproblem ägna timme efter timme åt att förfina sina kunskaper? Å andra sidan tänker jag på alla hobbykonditorer som de senaste åren med hjälp av internet har kunnat bli mer eller mindre proffs trots att de inte har gått en minut i konditorskola till exempel. (En av mina bekanta som jag träffade på då jag var engagerad i scrapbookingforum är ett fantastiskt exempel på detta. Titta på hennes bakverk!) Livet är aldrig så lätt att det är ”antingen eller”, eller hur?

3_9

I morse åkte min syster och svåger iväg på en date som ska vara tre dagar lång. Syskonbarnen blir kvar här och vi har jätteroligt tillsammans med dem. Det var ju några år sedan jag hade barn som var fyra och sex år gamla, men det verkar som att sådant som funkade för tio år sedan fortfarande är kul. Att prata med barn är otroligt givande och att se den oförställda glädje som de visar är som balsam för själen. (De bråkar också lite mer intensivt och oraffinerat än tonåringar, hehe.)

Vilket är ditt bästa tips på lekar, spel och förströelser för barn i småkusinernas åldrar?

3_7

3_6

3_5

3_4

Continue Reading

Långväga gäster, Stewart Falls och ont i magen.

31_6

Dagarna går fort med våra fina gäster här. De tog med sig en massa godis som vi så klart inte kan låta bli att smaska i oss. Sonen har inte den godiståliga mage han en gång hade, så han fick stanna hemma från dagens utflykt på grund av magont. Vem hade kunnat tro att det skulle bli så?

31_9

Tanken var att vi skulle åka Alpine Loop, ta en liten kort utflykt till Stewart Falls (makens ord, ”det går säkert bra med flip-flops”), åka över till andra sidan berget för att sätta oss och grilla. Den lilla korta utflykten tog 2,5 timme, så det blev till att åka hem och grilla istället eftersom våra döttrar hade kalas och barnpassning inplanerade i sina scheman.

31_1

Det är något med vattenfall som gör livet lite bättre, lite roligare och lite svalare. Det är något med riktiga kameror som gör att verkligheten kan visas bättre än om man använder en mobilkamera. Då min kamera är inlämnad på service får du nöja dig med dessa halvkassa skapelser, men när jag tänker efter är det rent fantastiskt bara att man kan ha en liten apparat som man kan prata med familjen på andra sidan jorden med samtidigt som den kan visa filmer, räkna steg, agera förstoringsglas och ficklampa OCH ta halvbra fotografier.

Det här fotot är lite kul på flera vis. Ljusstrecket i mitten kan jag inte riktigt förklara. Jag såg det inte med ögonen, utan först då jag kom hem och laddade upp bilderna på datorn. Solljuset är väl fantastiskt? Tyvärr konkurrerar det också ut det övre vattenfallet. Tittar du noggrant strax till höger över mitten på ljusstrecket ser du min halvgalne svåger som nästan tog sig ett dopp i vattensamlingen mellan de två vattenfallen.

31_5

Finns det någon ålder då det inte är roligt att leka vid forsande vatten?

31_3

Kusinerna hittade en naturlig stol som väl kanske inte var världens mest bekväma, men den inbjöd i alla fall till ett roligt fototillfälle.

31_2

4/5 av vår familj. Maken hade just börjat få uppblossande allergi i ögonen, men vi andra ser bara allmänt trötta ut efter den lätta familjehajken.

31_7

Tidigare idag fanns det två ungar kvar i red robin-boet, men precis som vi hade lärt oss via googleforskning var det här dagen då de fick börja klara sig på egen hand, eller egna vingar. I kväll var boet tomt, så nu blir det väl till att koka kinesisk fågelbosoppa. Eller vänta lite, det var visst inte sådana här bon man ska använda till det…

Att fått ha ynnesten att följa denna spännande lilla del av livets många mysterier har varit otroligt givande. Jag hoppas att det går bra för våra nyaste grannar! Nu blir det väl inte så många fler fågeluppdateringar, men jag är väldigt sugen på att skaffa en bra kikare. När man väl har upptäckt det spännande livet i trädkronorna är det svårt att bara sluta vara intresserad!

Continue Reading