… eller snarare en 60-årsfest, två studentuppvaktningar, ett förberedande av begravning, en begravning, en pappershjälp, en kyrkstädning, en trädgårdsdag och ett ettåringskalas senare sitter jag här en helt vanlig måndagsmorgon. Det har varit en smått galen vecka, något som jag redan antog. Det har varit en känslosam vecka. Idag är en vanlig jobbdag, men samtidigt kommer svägerskan från Australien hit och ska sova över så vi får lite ”egentid” och mer tid att prata. Men kanske ska jag skriva om det helt oväntade som skedde häromdagen. Jag satt hemma och jobbade med öppet fönster, men hörde att det kom någon och knackade på. Tyvärr hade jag inte möjlighet att öppna då min klient var mitt uppe i något mycket känslosamt, men jag tänkte att det kanske var Jehovas vittnen eller att någon kunde vänta. Knackaren hördes dock åka iväg igen. Samma kväll kom någon åter och knackade på dörren. Det visade sig vara en av våra lokalkändisar, konstnären Jan Abramsson. Han frågade efter maken som fick komma ner och ta emot förstapriset i Sturköbladets korsordstävling – en inramad originalakvarell av själve Jan! Det hänger redan en större akvarell av Abramsson här hemma, en femtioårspresent till oss själva då vår gemensamma ”hundraårsroadtrip” i USA blev inställd 2020 på förekommen anledning. Men vilken fröjd! Motivet är från Prästamarken i naturreservatet, en plats som maken (och jag) verkligen älskar. Makens nygamla vurm för korsord betalade sig för all framtid med detta pris! Vilken grej, alltså.
Dessa otroligt roliga festdekorationer från 60-årsfesten måste jag visa. Härliga foton från jubilarens liv under olika åldrar förgyllde plockmaten. Det var roligt att få gå en tipsrunda om J och dessutom hade vi en trekamp där alla fick chans att leka tillsammans. Det är roligt att låta gäster i alla olika åldrar samarbeta! Vi fick äta tills maten stod i fyrkant, något som för övrigt varit temat för hela veckans begivenheter.
Studentfestligheterna ägde rum i grannfastigheterna på Bergåsa där vi har våra barns kusiner på sin pappas sida. Måndagsstudenten fick strålande sol och vi kunde sitta ute i den varma kvällssolen, men hos tisdagsstudenten fick vi sitta inne. Finns det hjärterum så finns det stjärterum och båda familjerna hade gjort så fint, gott och trevligt!
På torsdagen var det så dags att ta avsked till svärmors man. Det blev en så fin stund tillsammans. Jag älskade alla vildblomster som mina svägerskor hade varit ute och plockat. Min ena svägerska jobbar som trädgårdsmästare på denna kyrkogård, så hon var också vaktmästare och kunde både ringa i klockorna för sin pappa och göra det vackert. Vacker musik och fina minnen delade från olika delar av familjen blandades med att maken berättade L:s levnadshistoria och så sjöng vi En vänlig grönskas rika dräkt. Jag satt vid pianot och spelade, men njöt av den innerliga sången. Det blev en jättefin stund. Efteråt åkta vi alla hem till oss där vi förberett att ta emot alla över 25 gäster i vårt lilla hus då vädret inte var särskilt inbjudande. Mysig fikastund med några av L:s favoriter, t ex drömtårta och vaniljbullar.
På lördagen jobbade maken och jag sida vid sida. Kycklingarna fick ett nytt bo i svinstian och jag försökte komma ifatt med allt som fanns kvar att göra på min trädgårdslandslista. Nu är de sista fröerna för den här omgången satta. Jag kommer att sätta mer i takt med att det skördas, men det här var det viktigaste. Jag har också flyttat en del blommor som självsått sig och rensat bort där det blivit allt för tätt. Detta känns SÅ skönt! Gräsklipparen gick sönder. Igen. Vi vill inte lämna in den till öns fixare då han redan haft chans både på klipparen och röjsågen med mindre bra resultat. Eller, nu var jag orättvis. Efter fjärde omgången tror jag faktiskt att han fixade felet med röjsågen! Jaja.
Igår var det så mammas födelsedag och samtidigt min systersons ettårsdag. Jag tog med syrran, dottern och barnbarnen till mamma grav för vidare färd ner till Höllviken för att uppmärksamma det senare och fick en fin dag till. Jag tycker det är underbart att lilla Titti och systerdottern som är nästan lika gamla har så roligt tillsammans. Det amerikanska systemet där man är ”cousins” med alla som är släkt bortanför mor- och farföräldrar, aunts och uncles funkar perfekt. Det behövs inte göras mer specificerat än så.
Sommaren har officiellt dragit igång och med det är ingenting vanligt. Det gäller att vara mer flexibel och det är precis som det ska vara! Nu ska jag iallafall hoppa ur morgonrocken och åka till affären en sväng innan det är dags att börja jobba. Hej och hå! Hoppas att du får en fin vecka.
18 kommentarer
Så vackert med vilda blommor! Vackert också med de där två små tjejerna som har kul tillsammans.
Kramar
Ja, det var otroligt vackert tycker jag också. Vilda blommor är ofta skira på ett annat sätt än köpeblommor (som naturligtvis också är vackra). Det gör mig så glad att de två småtjejerna trivs så bra tillsammans. Underlättar att hålla samman familjen över generationer. Kram!
Så mycket som hänt hos dig, och händer. Men ja, sommaren är ju sådan många gånger.
Kul med korsordet där, och vinsten. Härligt.
Sorgen och glädjen ihop också, som så ofta.
Men fotona på de små flickorna är så fina.
Vet att du har fullt upp, Monnah!!
Vi hörs när vi hörs och ha det BÄST!
Kramar!
Ja, det känns smått galet emellanåt, samtidigt är det som det ofta har varit för oss i sommartider.
Korsordsvinsten gör oss glada varje dag. En så oväntad bonus!
Precis som du säger går livets olika delar ihop i det mesta. Bakom mörka moln finns solen fast vi inte ser det.
Jag kommer helt enkelt att behöva skriva mindre då det inte riktigt finns tid, men det får vara okej. Vi fortsätter höras ändå, eller hur?! Kram!
Men vilken vecka, Monnah! Så mycket liv på en och samma gång. Både glädje, sorg, firanden och avsked. Det känns nästan som hela livet komprimerat på några få dagar. Så fint ändå hur ni samlas, hjälper varandra och gör plats för allt som behöver rymmas.
Hoppas du får några lugnare stunder nu, och fint att få egentid med svägerskan.
KRAMAR till DIG!! Anna
Ja, hjälp! Högt och lågt, snäva kast. Påminnelser om livets fulla spektrum genom allt. Du säger det precis som det kändes, ett helt liv på bara en vecka.
Jag är så tacksam över att vi kan finnas för varandra på olika sätt.
Lugnare stunder blir det nog inte så många, det fortsätter lite i samma tempo. Vi har ofta sommargäster här på ön, något som jag tycker mycket om. Men det är klart att det tar energi också! Kram, kram!
Tavlan, wow! Och så personlig hemleverans på det.
Den här gången hade jag iallafall behå på mig (till skillnad från när SAAB-killarna kom), hahaha!
Vad kul med tavlan, så fint att de kom hem till er och lämnade den! Kan tänka mig han blev riktigt glad. Fester och en massa sociala evenemang passar dig fint tänker jag, så förstår det är en ljuvlig sommartid hemma hos er nu. Kramar
Ja, det var verkligen roligt! En fin gest att också leverera den. Jan berättade mer om motivet, något som också kändes trevligt.
Du har så rätt i att jag gillar att vara social och träffa mycket folk. Vet att det blir intensivt nu. Till hösten kommer andra tider som inbjuder till ett annat tempo. Kram, kram!
Hej Monnah!
Så roligt med tavlan, och dessutom personlig leverans 🙂
Ni har haft fullt upp förstår, och många känslor från högt till lågt. Livet helt enkelt 🙂
Hoppas att du får njuta av lugn och stillhet också även att jag vet att du älskar alla desociala eventen också <3
Ha det fint!
KRAM!
Hej Sara! Visst var det lite extra fint att han kom hit med tavlan? Det uppskattades mycket, kändes lite surrealistiskt.
Livet är sannerligen en berg- och dalbana. Tur att jag gillar sådana (även om det finns delar som jag sannerligen hade kunnat vara utan…)
Du känner mig tillräckligt vid det här laget för att veta att jag älskar det där ”stöket”, men nog är det skönt att också få utrymme att vila! det ska jag göra ikväll.
Jag önskar också dig riktigt härliga dagar! Kram till dig.
Du och jag har haft en händelserik vecka! Så fina dagar i juni. Den där originalakvarellen var väldigt fin! Så fint att du spelade piano och att det blev en vacker begravning. Samt härligt att småtjejerna har så kul ihop. Ha en fortsatt fin juni.
Tack Nilla! Ja, det har verkligen varit fullt upp, men på ett sätt som gjort mig mjuk in i själen. Det är inget jag vill vara utan! Att småflickorna har roligt tillsammans är verkligen en härlig bonus som jag är tacksam för.
Jag önskar dig detsamma! Hoppas att månaden slutar fint för dig.
Oj det var verkligen allt på en gång. En vecka där sorg och glädje får mötas. Så vackert det är med vildblommorna.
Ja, verkligen. Och det har fortsatt i hundratjugo! Bara att haka på. Ikväll blir första möjligheten att ”bara vara” på länge. Jag älskar att vara aktiv, men ÅH, så skönt det ska bli… Tack, Hanna!
Oj, det där lät ju verkligen som fyra bröllop och en begravning!! Härligt med fest och fint att även begravningen blev en fin stund!
Eller hur?! Det var en helt galen vecka och inte lugnade det precis ner sig efter det heller. MEN, det är härligt ändå. Jag är tacksam att jag klarar att sova fast nätterna är så varma. ”Jag är glad för din skull”, säger jag till maken varje dag, han som älskar värmen och njuter för fulla drag just nu.