(Och glad nationaldag, en dag som firas med typiskt midsommarväder.)
Lång dags färd mot ordning och reda.
Jag gillar ordning och reda.
Jag gillar städat.
Jag gillar rätt sak på rätt plats.
Jag gillar mysigt.
Jag gillar hemtrevligt.
Jag gillar att känna mig färdig.





Den som tar sig en titt hur vi har det här hemma just nu kan konstatera att det varken känns ordningssamt, städat, mysigt eller hemtrevligt. Dagen börjar därför med en rejäl uppröjning för att få saker på plats. Jag vill ändå klappa mig själv på axeln och kan konstatera att anledningen till att det ser ut så här är att annat viktigt har prioriterats. Detta är det vanliga kaoset efter maj, åtminstone här hemma. Jag ser dock känslan i bilden längst upp i antågande. AI kan vara riktigt hjälpsam ibland…
Det tar sig!
Också det som tagit mycket tid på sig här i trädgården börjar visa framfötterna nu. Det är till exempel alltid kul när pelargonerna börjar blomma. De flesta tomaterna har ordentligt med blommor, somliga växter som gjorde sken av att vara döda har kommit igen och myrorna attackerar bladlöss på ett par ställen. (Jag ska såpspreja imorgon.)



Tänk så glad all denna växtlighet gör mig… Det gör även denna:



Bägarrankan som jag köpte halvdöd, men lovades en ny om denna inte skulle ta sig, har satt två fräscha knoppar. Tvillingsporren har påbörjat sin generösa blomning och jag ser potentialen till blomexplosion också i år (mest tacksamma utekrukväxten någonsin). Prinsessan Marie har så många småknoppar att jag knappt kan bärga mig då jag tänker på hur fint det ska bli där i rosportalen.


Jag följde med dottern till Pingstis och hittade ett fantastiskt bokstöd och några härliga gå bort-vaser. Ett och annat till presentlådan fick också följa med hem och de två sönderslagna uddamuggarna som saknats de senaste månaderna är utbytta mot två andra vackra muggar. Ja, så tji fick jag som sa att INGENTING skulle inhandlas efter att jag hade lämnat fyra kassar i donationsdörren.
Hundra sommardagar.
Var glad min själ åt vad du har
Cajenn
nu har du hundra sommardar
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar
då har du nittionio kvar
och någon blir den största.
Giv noga akt på var du står
i morgon blir med ens igår
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får
är hundra sommardar per år
i morgon är den andra.
Denna fina dikt ska enligt min faster läsas högt idag, den första juni. Glad sommar, hör du!
Sista dagen på våren.
Efter en mer intensiv vecka än vanligt har vi nu vinkat av min extrasyrra från Tyskland och hennes son som varit här sedan i måndags samt syrran som bott här i några dagar medan hennes man och son varit på hajk. ”Appo, Dette, Mimmi, Danne, Pepe” – lilla Titti hängde också med på att gammelmorbror varit här och klippt halva gräsmattan med sin läskiga åkgräsklippare. Syrran och dottern hjälpte oss kantskära grusgångarna, det har byggts bröllopsprops och spelats in roliga filmer, vi har ätit en massa sparris, glassbåtar och annat gott och kålen är i lådorna. Jag vet inte hur många sniglar som nått sina livs änden, men åtskilliga hundra är det. De gillar tyvärr japanska lyktor, solrosor, squash och pumpa och vi får väl se om någon av dessa grödor och blommor når hela vägen i sin utvecklingstrappa. Nu går vi in i sommaren med ett rejält regn enligt SMHI. Vi får väl se om det kommer någon sol och värme efter det. Campingen har iallafall en massa gäster, så det finns hopp om ljuva sommardagen framöver.

Vi roar oss i Höllviken!
Dagen har gått i ett, från tidig morgon till sen kväll. Nu ligger jag i extrasängen i min systerdotters rum. Hon snusar så gott och själv har jag svårt att hålla ögonen öppna efter allt intensivt. Dags att få några timmars sömn innan de båda små prinsessorna bestämmer att vi ska upp och möta morgondagen. Heja på!

Från A till Ö just nu.
- Acceptans. Den här tiden gäller samma som alltid. Timmarna räcker inte till, så det är bara att koppla fast sig, hissa segel och enjoy the ride!
- Balja. Lilla Titti badar i min fotbalja och är lika nöjd varje gång. Fram för fler användningsområden för alla grejer i vårt lilla hus…
- Citron. Denna citrusfrukt var alla inredares favorit på 90-talet. Det verkar som att den fått ett uppsving, eller inbillar jag mig?
- Dahlia. Nu har snart alla dahlior som så snöpligt frös börjat komma igen. Det löser sig, som det så ofta gör.
- Elefant. Lilla Titti fick den finaste Schleich-elefant jag har sett då min tyska extrasyster och hennes son kom hit tidigare idag.
- Fruktstund. Med lillan i huset är det på sin plats med en fruktstund varje förmiddag. Jag har saknat det!
- Gurkört. Jag är så tacksam att det självsått sig både här och där i rabatterna. ”Arts and crafts”, sa min trädgårdsmästarsvägerska om perennrabatten. Det gjorde mig nöjd.
- Hatthylla. Jag ogillar verkligen då folk ställer sopor vid återvinningen. När jag hittade en övergiven hatthylla för några år sedan blev jag dock jättenöjd, för jag såg potentialen att bygga om den till en skohylla. Det gjorde vi också och jag blev så nöjd! Nu är den dock i stort behov av lite ny färg.
- Isterband. Vad är godare än isterband? Inte mycket om du frågar mig, men när resten av familjen inte är förtjust får jag fortsätta drömma.
- Jordgubbar. Jordgubbslådan ser ut som hej kom och hjälp mig, men visst ser jag många blommor – potentiella sommarglädjor!
- Konsert. På torsdag klockan 16 har vi konsert i Fredrikskyrkan tillsammans med Petri sångare från Malmö. De är verkligen grymma. Så roligt det ska bli!
- Lagom. Jag kände mig ofta lite felplacerad, lite för mycket, tills jag hamnade i USA första gången. Kanske är det den känslan som fick mig att ta till mig USA trots stora skillnader mellan svensk och amerikansk kultur. Ju äldre jag blir desto mindre lagom känner jag mig. Mer nöjd, mer ödmjukhet inför andra människors olikheter jämfört med mig, men också mindre sugen på att ”ta skit”.
- Monica. Vi har diskuterat namn här hemma och jag konstaterar åter att jag inte är särdeles förtjust i det som blev mitt. Monna och mamma tycker jag däremot om! (Och mommo såklart…)
- Naturen. Jag saknar verkligen att komma ut på promenad. Jag inbillar mig att hälsporren blivit lite bättre, så det finns hopp!
- Ost. Inflationen har ställt till det för matpriserna! Oj, vad dyrt det har blivit med ost… Jag vägrar ge upp denna basvara och suger lite extra länge på skalkarna.
- Pelargoner. Flera av plantorna i pelargontrappan har knoppar. Trots kylan verkar de känna att sommaren är nära.
- Quiche. Kirskålen är vacker och god. Visst är den störig, men kvickrot vinner definitivt störighetstävlingen. Nej, här låtsas vi ha tillgång till en trevlig klosterträdgård där kirskål hade varit en basvara.
- Rök. Våra fina grannar röker tyvärr ganska mycket. Jag önskar det fanns något slags luftspärr. Fixar tyvärr inte lukten av cigarrettrök.
- Syren. Syrenen fortsätter att blomma. Det var längesedan den var så praktfull!
- Toalett. Ibland tror jag vi glömmer precis hur bortskämda vi är. Rinnande kallt och varmt vatten inomhus, massa maskiner som gör jobbet åt oss och allt vad det är. Jag är glad att slippa torrdass.
- Underhållning. Alla var så trötta ikväll så vi gick och lade oss tidigt. Jag skrev såklart färdigt detta inlägg, men annars är jag underhållningsutmattad. Vet inte om det är den upplevda tidsbristen som ger mig känslan av ”blah” inför alla serier, filmer, böcker, poddar…
- Vatten. Tack för det vatten som regnat över oss de senaste dagarna!
- Wow! Det är så roligt att följa lilla Tittis språkutveckling. Det händer massor hela tiden. Av roliga ord och uttryck är favoriterna ”heja”, ”come on” och ”hurra”.
- Xylofon. Hur får man förresten en 1,5-åring att inte slakta sin xylofon utan mer smeka den varje gång musik ska utövas?
- Ynnest. Jag har så mycket att vara tacksam för! Det är en ynnest att få leva.
- Zebra. Jag har sparat ett par byxor från mammas väninna till min bloggsyrra som har en faiblesse för sommarmjukisar med djurmönster.
- År. Det är 2025. Ibland slås jag över hur långt bort sekelskiftet kändes det jag var tonåring. Nu har vi kommit betydligt längre på andra sidan detta stora skifte i tiden.
- Äng. Jag längtar efter en större artvariation på vår äng. Egentligen är den väl inte tillräckligt utarmad gissar jag.
- Ö. Här ligger jag i min sköna säng på den plats som blivit min trygga punkt i livet. Att den skulle hamna på min underbara sommarö hade jag aldrig kunnat gissa.
Tack för livet, mamma!
Idag är det mors dag här hemma i Sverige, en ”skapad” dag som fört med sig både glädje och oändlig sorg för kvinnor genom åren. Jag skrev för några år sedan ett inlägg om mamma som jag gärna delar idag också. Jag är tacksam att hon gav mig livet och att jag verkligen kan känna henne i mig.

Inte alla kan säga att de har koll på hur ens kropp påverkats av det genetiska arvet, men det har jag möjlighet till eftersom både mamma och far gjorde samma DNA-test som jag. Det finns såklart problem med etiska dilemman, men jag har ändå fått mycket glädje av att vi gjorde detta. Och idag firar jag den person som förde mig in i livet och tackar för allt hon gjorde för att ge mig och mina syskon det bästa hon visste och kunde.
Spellistan!
Häromdagen presenterade jag den tiolista med frågor om musik som ”Bloggbrudarna” sammanställt. Nu har vi fixat spellistor med all musik som vi gemensamt presenterade i våra svar, en i Apple Music och en i Spotify. Där kan vi lova dig över elva timmars mycket varierad musiklyssning. Håll tillgodo! Kanske hittar du några nya fynd, eller påminns om någon gammal favorit. Så blev det iallafall för mig. Musik är livet! 🎶
Ps: Jag har genom åren skrivit mycket om musik från olika synvinklar. Ibland har jag lagt dessa inlägg under kategorin Musik, ibland har de fått musiketiketter. Detta är något som inte är så lätt att söka genom detta bloggtema, men här har du iallafall en del av inläggen.
En fläkt av tid som flytt.
Du vet, sista högen med papper är genomgången, fryst i påsar i omgångar för att ta död på silverfisk och ev. ohyra och sorterad. Nu har jag tre små grejer kvar att visa dig innan jag lägger alla dessa papper till handlingarna. Låt oss börja med ovanstående annons från Cityhallen i Karlskrona torsdagen den 17 augusti 1972. Min lillebror var några dagar gammal och ytterligare några dagar senare skulle jag komma att yppa de berömda orden ”hatta lilla Monna” (akta lilla Monica) i hissen på Långö. Nystyckade magra fläskkotletter kostade 13,80 kr/kg. Priset inflationen har lett till är idag nästan tio gånger högre. Själv äter jag sällan fläsk, men den här annonsen fick mig att längta efter mammas panerade fläskkotletter, potatis och brunsås. Mamma lagade så god mat!

Jag hittade även en hel hög lotter till Folkpartiet i Göteborg och Bohus läns fjordhästlotteri. Undrar just om Anton verkligen kontrollerade sina lotter.

Vem var det egentligen som vann högvinsten, ett fjordföl, sto, till ett värde av 2 857, 20 kr? Eller bytte vinnaren månne fjordfölet mot en plastbåt, en teveapparat eller en resa? Jag vann en massa kul under min slogan-period, men något fjordföl stod aldrig på vinstlistan.

Slutligen vill jag visa hur liten och nätt den allmänna sjukförsäkringen var 1967. 32 sidor i ett litet häfte på under 10×20 cm. Där står allt som var värt att veta gällande sjukförsäkringen. Försök förstå hur den funkar idag… Det verkar vara lättast för bedragare, men vad vet jag? Jag vet bara att flera omkring mig haft stor nytta av sjukförsäkringen, men har också andra som har haft ett rent h-ete i sin kommunikation med Försäkringskassan. Jag vet iallafall att jag sannerligen hoppas slippa något samröre med dem framöver.