familj – Sida 11

Traditioner, höstvibbar och filmmys.

4 augusti, 2024 2 kommentarer

Sedan vår förstfödde fyllde ett år har vi haft som tradition att ”avsluta sommaren” med hans kalas innan vi åkt hem till Stockholm eller USA. Den unge herrn fyllde igår 28 och även om sommaren på inget vis är över gav det ändå den känslan. Idag åkte yngsta dottern upp till Stockholm och hennes fästman åkte hem till Danmark. På tisdag förmiddag åker resten av sällskapen och efter det träder vi in i sensommarfasen som innebär träffar med familj och vänner, en del uppstarter inför höstterminen och större fokus på jobbet. Maken har jobbat helt hemifrån i några veckor, men nu drar hans pendling igång igen. Helgerna är redan i det närmaste fulltecknade fram till början av oktober. I början av november blir det bröllop, sedan Thanksgiving, advent, Lucia och jul. Är det konstigt att jag sitter lite på spänn precis som då man tuffat upp till högsta höjden på bergochdalbanan, precis innan det är dags att åka ner med full fart och känna det härligt läskiga pirret i magen? Det här blir bra. Allt är bra! Det har till och med regnat rejält idag så jag slapp vattna, trots att väderappen inte hade skvallrat om det på förhand. Bättre slut på den här veckan hade jag inte kunnat tänka mig, men bättre blir det! Ikväll ska vi nämligen kolla på Mamma Mia 2 och käka popcorn. Då ska jag dra upp volymen och gråta i kudden, tacka för musiken och skicka en tacksam tanke till alla som gör mitt liv så fint. Tjingeling!

Ditten och Datten

Dansk aftensmad och moreller med socker.

2 augusti, 2024 Inga kommentarer

Sommarlivet fortsätter med min lilla familj närvarande på alla sätt. ”På onsdag ska jag storstäda och gråta”, sa jag till maken häromdagen. (De sista åker nämligen hem på tisdag.) Han tyckte jag skulle leva i nuet istället och inte vara ledsen på förhand. Helt rätt, men inte helt lätt. Igår lagade yngsta dotterns fästman aftensmad och jag var återigen glad för vår yngsta dotters skull. Det är en fin ung man hon hittat.

Stunder som dessa sparar jag i minnesbanken. Datorn är smäckfull, så jag försöker ta lite färre bilder tills det är åtgärdat. Det finns bara så mycket jag vill ha kvar.

Äldsta dotterns senaste hobby är surdegsbröd. Bra för resten av familjen. Vi följer med spänning alla delar av tillagningsprocessen. Detta går inte att göra till ett hafsverk.

Maken har tagit på sig att plocka moreller varje år. Igår ledde det till att jag hamnade i ett välsmakande blodbad så att han kunde baka en ruskigt god körsbärskaka…

… och så kokade vi 6,5 liter läcker saft. Kanske inte världens nyttigaste, men som sagt, mycket god. Dessutom var stämningen väldigt festlig där i köket med hårdrockshits från åttiotalet, surdegar av det läckrare slaget, jobbande människor och smarrig körsbärskaka med tüsk vaniljsås. Det är så lätt att livet rullar förbi utan att vi riktigt låter oss vara delaktiga. Även jag är skyldig till detta. Oro över världsliga och existentiella problem, förväntanssorg, nostalgiska bad i stormiga vatten, irritation med pyspunka – sådant som varken leder till bättre mående eller livssituationer som faktiskt är bättre. Denna höst önskar jag mig själv färre sådana ögonblick och mer glädje överlag. Inte glättighet, utan känslan jag får när dotterdottern skrattar sitt häxskratt och jag jagar henne i full fart på alla fyra. Den känslan. Den vill jag unna mig själv.

Ditten och Datten

Sommar och sol.

1 augusti, 2024 Inga kommentarer

Mums filibabba tillsammans med folk jag gillar. Så sammanfattar jag helt enkelt gårdagen. Mer komplicerat behöver det inte vara.

Ditten och Datten

En ö mot en annan, en loppis mot många andra.

31 juli, 2024 Inga kommentarer

Vår äldsta dotter hade ett önskemål kvar att uppfylla för sin semester. Därför lånade vi med oss två mostrar till henne, satte in bilbarnstolen i syrrans Volvo och drog till en annan sommarö, nämligen Öland. På vägen dit införskaffades ett nytt strykjärn till oss, för mitt gamla pajade häromdagen. (Det gjorde uppenbarligen även bilen i början av sommaren, spisen för någon vecka sedan och dammsugaren i förrgår – tur att jag kan säga ”det är bara världsligt” och nästan mena det.) Dotterns mål var att klämma så många loppisar som möjligt på sin jakt efter en gjutjärnsgryta till brödbak och lite annat smått och gott. Flera av loppisarna på loppiskartan var stängda, men vi hittade ändå ett gäng av varierande kvalitet. Hon var mycket nöjd med de grejer hon hittade. Själv kunde jag komplettera med saknade duktyngder, någon som vi behövt i flera år. Arontorps kroppkakor var lika goda som vanligt och Lillan hade fördragsamhet med nästan allt bilåkande. När vi kom hem blev det myspromenad med viktiga samtal, ett fint sätt att avsluta en fin dag.

Ditten och Datten

Korvgrillning, blommande ljung och andra festligheter.

28 juli, 2024 2 kommentarer

När solen sken och vinden höll sig rimligt flaxande åkte vi ut till naturreservatet med bordsgrillen, nybakade korvbröd och ett gäng korvar. Vi fick sällskap av ett gäng ytterst närgångna kvigor, en ko med kalv och deras mer än lovligt imponerande vän i viken. Dottern fick öva på sin respekt för nötkreatur (s k koskräck) och vi andra fick en stunds liveunderhållning av det mer intressanta slaget.

Dotterdottern gillar naturen, hennes pincettgrepp fångar minsta barr på mindre än en millisekund. Alla undersökningar går via munnen, så det gäller att hålla sig alert!

Herr Grillmeister bemästrade elementet som behöver tämjas vid sådana här tillfällen och vi hade snart en perfekt grillglöd. Diskussionerna handlade bl a om huruvida man kan ändra sin personlighet och om det är mest effektivt att tämja sina svagheter eller ge sina styrkor fritt spelrum. Vi kunde dessvärre inte lösa denna utmaning, men landade i att lite av varje nog är att föredra.

Ljungen börjar blomma, jag rekommenderar varmt att ta sig ut till Uttorps naturreservat om en vecka eller så. Vackraste tiden på året här ute, helt klart.

Kolla bara! Det är något som talar till mitt innersta när jag ser detta.

Lilla kalven vet inte hur bra han har det. Fint så.

Finns det något intressantare än himlafenomen av alla de slag? En halo som avskedspresent från naturen kändes fint att ta emot.

Väl hemma var det dags att göra oss iordning för lillebrors 40-årsfest. Bloggarsyrran kom över och fick både hår och makeup fixade av äldsta dottern som är duktig på sådant. Jag fixade lite fördrink i form av svartvinbärsschorle med frysta blåbär. Uppfriskande och vackert.

Efter fixandet och blombukettsplockandet och presentinslagandet gav vi oss iväg till Bergåsa. Där blev vi bjudna på underhållning av det bättre slaget. Så fint att träffa gamla grannar, släktingar och lillebrors vänner från olika tider i livet. Somliga hade jag bara hört namnen på, andra hade jag träffat på bröllopet för tio år sedan. Brorsan överraskade frun och alla oss andra med en upprepning av bröllopslöftena som gavs den där augustidagen 2014, sommarens sista, magiska dag det året. Vi har dock förhoppningsvis många fina dagar kvar på den här sommaren. När vi rullade hem vid midnatt var festen fortfarande i full gång. Firat liv firas aldrig förgäves. Grattis till lille Hanseman! Må livet fortsätta sprida ljus på din stig.

Ditten och Datten

Kristianopel och bubbel på Ölandsgatan.

26 juli, 2024 Inga kommentarer

Ingen sommar utan en tur till Kristianopel, danskarnas sista utpost på den tid då Blekinge var danskt. Hit åker jag gärna en blåsig höstdag då det i princip är folktomt, men det är även charmigt att se liv och rörelse under sommaren.

Kyrkan i Kristianopel är så vacker. Älskar att gå på någon riktigt bra konsert här, men i år passade inget av de erbjudna datumen in på grund av andra evenemang. Det får bli något annat år.

Så mysigt att hänga med vuxna barn och gulligt litet barnbarn. Delade glassbägare i solen, utsikt över vatten, fotdopp och gungor. Vårt lilla yrväder börjar lära sig gå, precis nio månader gammal. Hon nöjer sig inte längre med att sitta, utan kryper och klättrar överallt. Hon är världens finaste, såklart.

Efter det historiska målet åkte vi in till Karlskrona där syrran bjöd på läcker middag och bubbelbad till de som kände sig hågade. Själv kände jag mig halvrisig och lite kallsvettig, så det var skönt att sitta och gunga lite i hammocken med barnbarnet då hennes föräldrar bubblade.

Ditten och Datten

Syskon på äventyr.

21 juli, 2024 Inga kommentarer

Någon dag ska det väl bli tid att skriva igen, men just nu finns det bara tid för små korta uppdateringar. Mest för min egen skull, för jag orkar inte ens skriva dagbok om kvällarna! Syrran som fyllt femtio har haft ansvar för årets syskondag med mig som sidekick (hon har gjort allt jobb, jag har mest gett feedback, ringt samtal och bakat en kardemummakaka). Det var en dag som gick i fars och farmors spår. Vi åkte häst och vagn då detta var presenten far fick i present av sina syskon till sin femtioårsdag. Underbart! Fick korv och våfflor tillagade vid vindskydd vid småländsk idyll. Hade sällskap av en mobilkarta som inte mäktade med dåligt internet och som dessutom var allmänt dålig (hitta.se), vilket bjöd på extra spänning. Fick videochatta en stund med två nyfunna släktingar från farmors sida. Besökte två av fars kusiner som ingen av oss känner och blev fantastiskt fint mottagna. Fick information om fars morfar och släkten som ingen av oss hört, men som av förklarliga skäl kanske valts att inte berättas. Besökte farmors föräldrahem i Åskefälla där vi fick se det vackra tak som målades inför farmor Nannas dop. Ljus och mörker. Blev mottagna i Klackamåla med vacker dukning, läcker mat och en sjukamp som var så fint förberedd av en svåger och min man. Fick överraskningsbesök av våra respektive (och lillastesysters lilla goding). Planterade fruktträden som syrran fick av oss i femtioårspresent. Tack för min storfamilj, för mina rötter och för allt det komplicerade underbara som livet är och ger.

Ditten och Datten

God juli!

20 juli, 2024 2 kommentarer

Med så många som vi är i min storfamilj blir det krångligt att träffas på samma ställe under vinterhalvåret när man måste vara inomhus. Efter våra föräldrars död har vi därför firat ”jul-i-juli” under syskonveckan. Risgrynsgröt, skinkmackor, lussekatter, julklappslek och fiskedamm – det sparas inte på krutet! Jag är tacksam över denna roliga och nytillkomna tradition.

Ditten och Datten

Mörtforsmys.

14 juli, 2024 Inga kommentarer

Igår var det dags för Mörtforsdagen, en viktig tradition för flera i familjen. I fredags kom vi därför upp till Småland för att hjälpa till med de sista förberedelserna inför svärmors årligen återkommande ”loppis och kuriosa”, en av denna dags begivenheter. Hon är superproffs och har lärt mig en hel del om ting med historia, något som varit till hjälp i vår egen loppis. Vädret gav oss lite skrämselhicka, men de första tre timmarna klarade vi oss från regn och fick rätt bra med besökare. Sista timmen föll stora droppar, så vi stängde ner verksamheten en kvart tidigare. Det fortsatte sedan regna 59 millimeter allt som allt innan molnen skingrades imorse. Galet! Här hemma hade det ”bara” regnat 10 mm, men det var rätt rejält det också. Enstaka regndagar kan vara härliga. Eftermiddagen och kvällen ägnades åt att spela kinaschack, läsa, lyssna på smäktande 60-talsballader på LP, äta godis från farmors godisskål och ha det allmänt mysigt. Vi tog sedan tidig kväll, nöjda och belåtna efter väl förrättat värv.

Ditten och Datten, Planttant

Skottarna och kvällsrunda i mördarsniglarnas revir.

11 juli, 2024 Inga kommentarer

Skottlandssyrran är äntligen här med sin familj och det är så härligt att få hänga med hennes familj! Det känns fint att de vuxna syskonbarnen väljer att följa med till Sturkö på sin semester för att hänga med den svenska släkten (och käka sig igenom sina svenska favoriter) och jag är tacksam att det finns möjlighet trots att våra föräldrar inte längre finns kvar. Med Murrays blir det många skratt. Att ha så celebert besök kräver något slags festligt inslag. Jag bakade sålunda en sats vaniljbullar och drog fram några rör fikakex till flädersaften, sedan njöt jag av sällskapet. Min svåger får motvilligt följa med på second hand-rundor då han kommer till Sverige. Med tanke på hur lite han gillar loppisar bad jag honom därför utvärdera vår inför öppningen. Han gav den mycket höga betyg pga charm, utseende, utbud och hans favorit, ladusvalorna.

Det hade utlovats trettio millimeter regn. Tre föll under de timmar jag hade besök, sedan var det tydligen klart. När jag gick rundan för att stänga inför natten var ljuset, diset och känslan mycket speciell. Jag sprang in och hämtade kameran, ville se om det gick att fånga. Prinsessan Marie börjar visa sin fulla prakt.

Somliga av dahliorna må ha virus, men dahliarabatten är fortfarande magnifik. Jag njuter då det lär bli något annat här nästa år.

Suck. Lavender perfection och White pearl i vacker harmoni. Jag vill så gärna ha dem kvar, men misstänker att minst en av dem är sjuk.

Vackrast av allt är krassen i trädgårdslandet. Den låter sina vackra och goda blommor lysa och glädja en gammal planttant.

”Godnatt! Tack för all glädje ni ger, kära plantor. Må ni klara mördarsniglarnas angrepp.” Jag orkade inte klippa särskilt många under min runda, men utan att se dem visste jag att slemmarodörerna lurade precis överallt. Jag är tacksam att vi lyckats hålla efter så bra som vi gjort, men det bor ändå alldeles för många här. Jaja, vi får försöka samsas här så gott det går.