Följer ni upp er själva?

Nu när jag har läst Gretchen Rubins bok (Vilken ögonöppnare!) har jag funderat lite över det där att sätta mål och nå dem. Jag har också tänkt på hur målsättningar blir till rutiner och att de då slutar vara något man tänker på. I somras lyssnade jag till exempel på sommarprataren som berättade om bananodlingarna och alla stackars barn som blir förgiftade för att vi ska äta billiga bananer. Där och då beslutade jag att jag aldrig mer skulle köpa en ”vanlig” banan. Tänk om alla mål var så lätta att nå som det! Sedan dess har jag nämligen bara köpt oekologiska bananer en gång och då var det bara för att jag var i desperat behov och det inte fanns några ekologiska i affären. Efter mitt möte med Doktor Brian och allt jag läst av Mark Sisson har familjens sockerkonsumtion sjunkit drastiskt. Vi äter fortfarande sötsaker, men i andra former. (Och vilken dag att skriva detta på! Idag är det ju fettisdagen och då ska vi alla äta semlor. Fast de blir i alla fall hembakade…) Jag handlar på ett annat sätt än förut, gör andra val än jag hade gjort för tio eller fem år sedan. I början var det jobbigt och tog energi, men idag går det av sig självt.

Jag skulle vilja påstå att det inte bara är ovanor som smyger sig på, utan också goda vanor. En vacker dag sitter man där och är förändrad till det sämre eller till det bättre. Att medvetandegöra sig själv om de val man gör, att skriva ner dem på papper eller bara lägga alla fakta på bordet (som Anna Skipper i Du är vad du äter) är ett viktigt steg i processen när en medveten förändring ska ske. En för mig dålig förändring är att jag i höstas då min hälsa blev sämre igen slutade träna. Jag orkade inte längre p g a mitt dåliga Hb och ju mindre jag orkade, desto mindre tränade jag. Nu har jag kommit igång med promenader igen och kör lite tyngder och pull-ups. Jag vet att trägen vinner, i alla fall då man har rätt förutsättningar. Snart är det inte längre jobbigt att träna, utan något som kroppen ”kräver” och träningsrutinen känns lika naturlig som nattsömnen.

Nu ska jag sätta mig och jobba, men då jag är färdig ska jag fundera lite över var jag är och vart jag är på väg. Kanske är det något du också skulle må bra av? Ett mål har jag klart. Gissa vilket? Glad fettisdag!

Continue Reading

Vardag.

Jag och maken följde sonen till bussen och tog sedan en promenad på Långsjön. Tur att isen fortfarande ligger, för min tro hade inte orkat hålla mig uppe… Vackert så jag nästan fick hjärtsnörp var det i alla fall. Bilderna på isen togs med telefonens Hipstamatic-app, därav de roliga färgerna. Egentligen borde man ta ”vanliga” foton och redigera dem, men kommer man bara ihåg att ta vanliga foton också är det ingen fara med ett och annat vardagsförskönat.

Mitt favorithus i hela världen. Det gör sig visst inte med ett blågrönt filter, men jag blir alltid så glad då jag ser det!

Här står jag i Huddinge kommun och ser över till Stockholm. Gränsen går precis där genom sjön har jag för mig.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen – vår katt är helt enkelt väldigt speciell. Här ligger Milla och läser IOGTs ungdomstidning Struten och ser ut att trivas rätt bra med livet. (Ingen människa var inblandad i placeringen av katt eller tidning. Ja, inte i förhållande till varandra i alla fall.)

Continue Reading

Dagens tips!

Jag tycker att ni ska ta en titt in till Fiffi. Numera går hon under namnet Sofie Rolfsdotter och hennes nya hemsida är hur läcker som helst. Själva hemsidan må vara snygg, men det är hennes konstverk som verkligen är något att ta en titt på. Passa på att fyll på presentförrådet med några vackra tryck! Sofie är otroligt talangfull och hon bjuder på flera olika stilar. Jag är säker på att ni alla hittar något ni gillar. Här är min nya favorit, men jag gillar verkligen den här också. Och den här. Och den här. Och… Den här visades i Family Living för ett tag sedan och blev poppis. Jag såg inne på Signerat att den sålt väldigt bra! (Jag har bara länkat till A4-tryck, men som ni ser finns det både A3-tryck och annat smått och gott i vänstermarginalen.)

Jag ser att länkarna heter annat än trycken som jag ser, men jag hoppas att länkningen funkar som den ska. Bild från Sofie Rolfsdotter.

Continue Reading

Comfort music.

Simon & Garfunkel – Scarborough Fair

Johnny Cash – I Won’t Back Down

Fleetwood Mac – Songbird

The Beatles – We Can Work It Out

Cat Stevens – Oh Very Young

Behöver jag säga något om Mello-Bello? Jag vill ha lite ny musik som berör mig, rör mig, låter mig gråta och skratta! (Fast vänta, jag låg faktiskt dubbelvikt då Ranelid och Sara Li genomförde sitt nummer. Lovar dock att inte länka till det här. Ni får leta själva.)

Continue Reading

Lite lördag.

Jag vill bara skicka en helghälsning till er alla. Små saker gör mig glad idag. Röda tulpaner, glada barn, man som får göra något han gillar väldigt mycket, bytta torkarblad (mest att det var jag som gjorde det och att jag inte gav upp trots att det verkade smått omöjligt att ens få bort de gamla), massor av ren tvätt, grillad kyckling, Gretchen Rubins bok, ett pysselbord som ska städas för att jag sedan kan sitta ner och pyssla, en fantastisk körledare som gått vidare i The Voice, en gammal Stuvstatjej som ska visa vad hon går för i Melodifestivalen och en gammal Huddingekille som ska göra detsamma… Små saker, helt enkelt.

Visst är det härligt med tulpaner? Jag älskar att se dem lysa upp rummet och att känna doften…

Tjejerna var busiga idag. Storebror hade redan varit ute och skottat och gått in igen då de väl hade hunnit komma ut.

De bestämde sig för att ett snöbollskrig inte nödvändigtvis behöver pågå med alla deltagare utomhus.

Brorsan var på rätt humör, så ett regelrätt snöbollskrig bröt ut. Mohahaha. Hoppas att ni också hittar glädje där ni kan.

Continue Reading

Om att vara mamma 2.

Hm… Här kommer ännu lite fler tankar runt varför det är svårt att vara mamma. Följande bilder skickade H&M ut i sitt nyhetsbrev idag. Vem vänder de sig till? Blir du som kvinna lockad att köpa de här plaggen, eller känner du dig som jag lite småäcklad av tjejens porrsug i blicken? Hon ser ut att säga ”Kom och ta mig…” med samma röst som ”Ta hand om dig…” i Garnierreklamen. Jag tycker inte att de här bilderna ger känslan av glädje och vår, snarare något helt annat. Är det möjligtvis en ”flickfotograf” som tagit bilderna till den här kampanjen? Är det jag som är jättetantig? Jag reagerar alltså inte ens på underklädesreklam vanligtvis, men de här bilderna gjorde mig lite smått upprörd. Är det konstigt att unga (och gamla) flickor får en skev uppfattning om hur de ska se ut, föra sig, se ut och vara? Titta gärna på hela bildspelet (tryck på FRESH START se kollektionen) och säg vad du tycker.

Continue Reading

Tipstorsdag vecka 7.

Välkommen till min lilla tipshörna. Min svärmor har alltid en kasse ”makulatur” till mig då vi träffas. Dessa kassar kan innehålla allt från ICA-kuriren till nya romaner och uppskattas alltid mycket. Allra roligast tycker jag att böckerna och Feminatidningarna är. Femina är ett månadsmagasin för kvinnor och jag gissar att jag själv är i alldeles rätt målgrupp eftersom nästan alla artiklar faller mig i smaken. (Samma sak kan jag till exempel inte säga om Amelia…) Mode är inte mitt största intresse och kläderna i Femina är alldeles för dyra för att jag skulle kunna införliva dem i min garderob, men bilderna är åtminstone inspirerande. Dagens tips handlar nu inte om läsvärda tidningar, utan om dofter.

”Det ligger nå’t i luften” är en hälsoartikel jag läst flera gånger (sidorna 150-152, Femina december 2011). Dofter har alltid varit viktiga för mig och jag vet att man mår bra av sådant som luktar gott. Jag har ett välutvecklat luktsinne, på gott och ont. Jag mår bra då något doftar gott och jag mår dåligt då det luktar äckligt. Ostädat och matosigt = hemotrevligt i min värld. Tunga tantparfymer och äckliga doftljus är minst lika otrevligt. Däremot älskar jag doften av nytvättade lakan, bebisandedräkt och bebishuvud, mjuka rakvatten, nybakat, pannrum, luktärter, violer, tulpaner, mimosa, köttfärssås med mycket vitlök, rosmarin, havsbris, vissa böcker, varm asfalt efter regn, smält smör, nagellack, bensin (ni behöver inte vara rädda, jag är ingen sniffare), tjära, jordgubbar, pepparmint… Jag skulle kunna göra den här listan jättelång!

Min favoritdoft kommer från Dsquared2 och heter SheWood. Den luktar så här:

Topp – citron, jasminblad, olja från pomeransblomma
Hjärta – blommor och blad från viol, heliotrop och mysk
Bas – bl a ceder och vetiver
Man brukar säga att det är hjärtnoterna som man kanske mest förknippar med en doft. Som ni ser i Feminas lilla doftskola här nere känner jag mig tydligen smart av viol. Inte konstigt att jag gillar den doften… När du ska köpa en doft och vill vara säker på att du verkligen gillar den är det viktigt att tänka på några saker. Se till att ha ren hud, åtminstone på handleder och hals. Gå till bra parfymprovarställe (själv älskar jag Åhléns City i Stockholm). Spruta den doft du är sugen på att investera i på handled och hals och låt alkoholen avdunsta och doften sätta sig. Vänta i ca en halvtimme. Först då har toppnoterna flaxat iväg och du har några timmar med hjärtnoterna som sällskap. Tycker du själv att doften är toppen är det bara att köra. Köp! Ja, eller vänta tills ett bra tillfälle öppnar sig. Är du inte riktigt säker på vad du tycker är det nu du kallar in någon närstående. Tycker de att du luktar illa låter du bli att köpa doften, gillar de det de känner så köper du den (eller så låter du dem köpa parfymen till dig). Så lätt är det!

För övrigt kan jag tala om att det här brevet och dess innehåll fick mig att börja gråta häromdagen. Jag har lovat mig själv att spara lapparna på något smart ställe så jag kan plocka fram dem då livet känns lite extra tungt.

Nu ska jag snart åka till makens mormor och muntra upp henne lite. Ha en fin dag och se till att hitta lite väldoft!

Continue Reading

Ropa inte hej. Eller?

Tja. I går var det vår för en stund. Idag vaknade vi till ett rätt fint snötäcke. Sådana snötäcken ser fina ut inifrån, men ska man ut och köra är det bara att bylta på sig kläderna och ge sig ut och skotta. Det tog en timme att klara av vår uppfart, grannens uppfart och lite extra trottoar. Jag tror det gick på ren vilja.

”Jag är jättetrött”, sa sonen när mamman väckte honom. ”Inte mitt problem. Det var inte jag som var uppe alldeles för länge”, var den arga mammans replik. Hon satte på hårdrock i lurarna och fick extra skottarkraft. Av det hårda arbetet rann hennes arga humör av och hon bytte musik till Doris fantastiska Did you give the world some love today. Efter det kändes det som att dagen skulle kunna bli rätt bra ändå.

Idag ska jag lämna in lövet som ska vidare till Liljevalchs så småningom. Det blev färdigt runt midnatt ungefär. Min smarta dotter frågade i bilen på väg till tåget varför jag hade börjat så sent då jag hade haft mallen hemma i flera månader. Tja, vad skulle jag svara? Jag drog till med sanningen. Jag skjuter ofta på saker och jobbar bra under press. Min ursprungliga plan var jag dessutom tvungen att överge och jag tror att jag är nöjdare med det här resultatet än jag hade varit om jag börjat tidigare än jag gjorde. Å andra sidan hade det varit trevligt att ha lite bättre framförhållning. En viktig detalj funkade inte som planerat och då var det rena turen att jag och maken kunde lösa det på annat sätt. Nu ska jag bara komma på hur jag ska transportera åbäket in till stan utan att skada det. Förhoppningsvis klarar jag att slutföra det jag lovat, nämligen att leverera ett pimpat löv till lokalerna vid Sabbatsbergs sjukhus under eftermiddagen. Efter det är det bara att släppa det här. Jag inser att vi kommer att se 1 999 andra löv och att de flesta med all säkerhet kommer att vara snyggare/bättre/mer välarbetade/mer genomtänkta/blablabla, men jag behöver inte skämmas allt för mycket för mitt. Japp. Så är det med det.

Ps: Glöm nu inte att lyssna på Doris låt.

Continue Reading