monnah

Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare

  • Den känslan.

    Himlakropparna tar över i en stillsam explosion, alldeles tyst och på samma sätt som kvällen innan och kvällen innan dess och… Jag går ut i det tjocka mörkret och ser några av grannarnas utebelysning och kyrkans lyktor, men annars är det mörkret som regerar. Inte det tunga svarta, utan det mjuka, trygga. Dagen började i…

  • Mozart och vi som försöker hänga med.

    När vi började repetera Mozarts Requiem i våras sa vår dirigent Justin: ”Börja öva nu, för oktober kommer att vara här om fem minuter”. Just då lät det som ett skämt, men idag vet jag precis vad han menade. Detta är ett otroligt vackert verk och det är mycket komplext på sina ställen. Jag kanske…

  • Bo på lantgård.

    Igår var jag iväg och hjälpte en fin familj att flytta. Framåt eftermiddagen insåg jag att det slutkörda finns kvar i bakgrunden, så när de stora möblerna skulle flyttas åkte jag hem. Trots det vaknade jag lite småmosig. Tur att jag möttes av detta: Rönnsumaken är lite jobbig med alla sina rotskott, men jag gillar…

  • Brevlådevinst.

    Alltså, tänk att gå till ICA och hämta ut ett paket man inte beställt! Idag fick jag en fantastisk ask med lyxiga chokladpraliner ända från Danmark. Så glad jag blev… Den här chokladen ska jag njuta vid något speciellt tillfälle framöver. Tack S! Och tack till min lillasyster som förstod att jag tyckte det var…

  • Höstfix.

    Morgnarna är mörkare nu och jag märker att jag tänder mysljus stup i kvarten. För att vakna behöver man visst ordentligt med ljusstyrka, men jag tycker om att vakna långsamt. Frukostbord med födelsedagsbukett och festballonger påminde om att jag fyllde år i fredags och att äldsta dottern kom hem över helgen så vi kunde fira…

  • Klok som en bok?

    Hej lilla jag! 48 år på jorden… Jag inser att jag inte längre är så ung. Nostalgin tar ofta över, men jag vägrar låta den göra skada. Det som jag tror hände för tre år sedan hände troligen för sju år sedan, förra veckan var kanske förra månaden och tidens gång visar sig numera i…

  • I tacksamhet.

    Det är en ynnest att få börja dagen med den här utsikten. När jag flyttade från Orem tänkte jag att jag aldrig mer skulle kunna hitta ett hem med samma närhet till naturens växlingar. Bergen var ”mina” och jag älskade att varje morgon stiga upp och titta ut genom balkongfönstret för att möta den nya…

  • Framsteg.

    Vårt hus för precis ett år sedan. Snart drar renoveringen av själva verandan igång. Tänk vad mycket som har hänt sedan detta foto togs! Idag fick jag påminna mig om hur viktigt det är att då och då se tillbaka på vad som har förändrats ”sedan sist”. Sist kan till exempel vara en viss tidsrymd,…

  • Gröna fingrar och bondedrömmar.

    När vi hade haft torka i nästan fyra månader på raken bestämde jag mig för att lägga ner mitt känslomässiga engagemang i trädgårdslandet. Jag gav inte upp själva bonderiet, men jag åkte med familjen till Tyskland i två veckor och brydde mig inte om att be någon vattna eller kolla till något alls. Krukväxterna körde…