Sensommar, julmusik och annat vardagligt.

Jag måste säga att jag har svårt att stå ut med sommarvärmen här i Utah, men bor man i en öken så gör man. Det finns ju fördelar också, bland annat då hösten närmar sig och man fortfarande kan njuta av t-shirtväder och ljumma kvällspromenader. I går regnade det lite till och från, men till min besvikelse uteblev det lovade åskvädret. Som du ser bjuder prognosen på sol så det räcker och blir över. Tyvärr kan jag inte skicka över något till Sverige.

27_1

Du kan ju tänka dig att det behövs inspiration i stora lass för att klara av att jobba med en höst- och julkollektion vilket jag har försökt göra de senaste dagarna… Jag lutade mig mot min jullista på Spotify. Kanske det funkade, för jag fick till lite grejer som åtminstone är på rätt väg. Nu är jag dock redan trött på julmusik, så i morgon får jag testa något annat. Det kanske får bli risgrynsgröt till lunch?

Äntligen är förresten datorn användarduglig igen. Jag tackar maken som laddat över 35000+ bilder på två olika externa hårddiskar (ja, så många foton har det samlats ihop i biblioteket sedan 2008 – tur att datorn inte har kraschat) och på så vis frigjort enorma mängder minne. Jag kan numera använda Illustrator och Photoshop samtidigt och till och med ha flera dokument öppna samtidigt! Det känns riktigt lyxigt. Jag borde rensa bilderna redan på kameran innan de laddas över till datorn, men jag har så svårt att göra det då jag riskerar att missa guldkorn som inte visar sin fulla potential på en liten miniskärm!

När jag laddade över sommarens alla bilder från kameran upptäckte jag det som jag egentligen redan visste, nämligen att jag har fotat väldigt lite de senaste månaderna. Desto mer har duktiga dottern varit i farten, så det har ändå blivit nästan 2500 bilder från det att vi åkte till Sverige fram till nu. Phu! Jag måste bli bättre på att få ut fotona från datorn.

För övrigt blir det Howard Jones i Park City nästa helg. Jag lyssnade aldrig jättemycket på honom, men han har skrivit några riktiga guldkorn. Synthen är numera utbytt mot ett piano och ärligt talat vet jag inte ens om han numera någonsin spelar sina gamla 80-talshits. Vi får väl se! Vilken är din Howard Jones-favorit? Själv gillar jag New Song och Hide and Seek.

Continue Reading

När vardagen tar all tid…

… är det viktigt att stanna upp då och då. Min fantastiska promenadgranne och hennes familj flyttade till ett härligt hus under sommaren. De har hyrt ett litet ”ruckel” under rätt många år medan de letat efter ett tillräckligt stort hus med odlingsmöjligheter. Det här huset har inte bara det, utan också en studio, trägolv i många rum och ett dubbelt så stort kök än det de hade här på Carterville Road. Jag är jätteglad för deras skull, men jag är ledsen över att ha förlorat tillfällena C och jag hade tillsammans att klampa omkring och lösa världens alla problem. Idag skulle jag börja gå med en gemensam vän till oss. Hon har flera gånger tänkt följa med på våra promenader, men något annat har alltid kommit emellan. Så också idag. Förutom att jag kom och ringde på dörren en timme för tidigt (åh, pinsamt) så hade det uppkommit andra krux. Det blev till att knalla på egen hand, vilket naturligtvis också gick bra. Det var bara skönt att komma ut och röra på påkarna lite.

Vardag är inte alls dumt. Jag uppskattar äventyr och spänning i lagom dos, men egentligen är jag väl mest som Ferdinand. Jag gillar att sitta under min korkek och lukta på blommorna. Idag tog jag tre minuter i trädgården för att kolla läget och bestämma var vi behöver lägga in den mest akuta attacken. Spinn, maskrosor och bladlöss finns överallt, men inte behöver de förta skönheten. ”Beauty’s in the eye of the beholder”…

25_1

25_2

25_3

25_4

Continue Reading

Om att tanka energidepåerna i Zion National Park och på andra ställen.

I går var en sådan där dag som kommer att stanna i mitt hjärta länge, länge. Fyra av fem familjemedlemmar (den femte stannade hemma för att läsa ikapp en engelskuppgift som klasskompisarna fått som sommarläxa och som kommer att ta rätt lång tid att slutföra – hrmf för lärare som inte ”tänker klart” och glömmer elever som kommer från en annan skola) åkte ner till Zion National Park för att möta upp familjen som är på besök från Sverige.

Det var över trettio grader varmt, så vi bestämde oss för att börja gå ”The Narrows”, den del av kanjonen som omges av lodräta, röda väggar och där Virgin River (Jungfrufloden) har sin början. Det finns ingen gångväg vid sidan av, utan man får helt enkelt doppa fötterna och gå i vattnet. Vi kan konstatera att vi inte var de enda som fått denna briljanta idé, så vi trampade fram i vattnet med engelska, spanska, japanska, tyska, italienska och franska ringande i öronen. Härligt!

23_1

Då man går i The Narrows måste man hålla koll på var man sätter sina fötter så man inte står på näsan och tar ett ofrivilligt bad, men med jämna mellanrum lyfte jag blicken för att njuta av de mäktiga scenerna omkring mig. Vattnet som hade varit så kallt då vi först satte i fötterna var svalkande och underbart i värmen och sällskapet var väldigt trevligt både för äldre och yngre.

23_2

I Zion hittar man en 3,9 km lång hajk som går upp till toppen av Angels Landing och erbjuder en spektakulär utsikt över Zionkanjonen. På vissa ställen är det väldigt smalt och branterna stupar rätt ner utan några skydd. Det finns kedjor att hålla i sig där det blir lite klurigare, men den här hajken är inget för harar som jag. Mina andra familjemedlemmar ville däremot gå den och de fick sällskap av tre personer i familjen vi var där med. Vi tre som blev över hajkade till Emerald Pools istället, något som vi var helt nöjda med.

Tänk så makalöst fantastisk natur det finns! Min svåger har snöat in på makrofotografering och lägger upp extrema närbilder på Facebook för att folk ska gissa vad bilden visar. Jag har inte gissat rätt en enda gång. Komplicerade och intrikata detaljer bildar tillsammans något så simpelt som en fluga, ett nypon eller en humlas pollentäckta rumpa. När man letar efter skönhet hittar man den. Detsamma gäller väl resten av livet också. Jag försöker skippa nyheter över huvud taget eftersom världen ter sig ytterligt deprimerande genom nyhetsredaktionernas korridorer. Däremot fyller jag på med god litteratur (ljudböcker vänjer jag mig vid lite i taget för att också kunna lyssna vid exempelvis trädgårdsarbete), musik, vackra naturupplevelser och umgänge med familj och vänner. För mig funkar det.

Känner du ibland att du har tappat bort dig själv? Det gör jag. Kanske vill du då testa den här övningen som kan hjälpa till att få grepp om det som är viktigast i livet. Ha det så kul om du bestämmer dig för att testa. Det kan bli en omvälvande upplevelse. Peace!

Continue Reading

Vi har bara varit hemma i några dagar…

… men har redan haft tid att umgås med svenska kompisar som är i krokarna. Vi har några favoritställen som vi gärna tar gäster till även om vi varit där flera gånger själva. Jag tar aldrig något för givet, särskilt inte känslan av att bo så nära de mäktiga bergen i Wasatch Range, ”vår” del av Klippiga Bergen. Så vackert det är!

18_2

Det är något med naturens skiftningar, storslagenhet och oförutsägbarhet… Just nu rasar bränder både i Kalifornien och Idaho. Brandrök från norra Kalifornien har dragit in över oss och det innebär att man inte ser bergen lika bra som vanligt och att luften inte känns särskilt fräsch. Nåja, det ska bli bättre idag, så det är bara att hålla tummarna för att väderleksprofeterna har rätt!

Här kommer några bilder från gårdagens utflykt då vi snabbt stannade vid Bridal Veil Falls för att åka vidare genom Alpine Loop och promenera genom Cascade Springs. Kvällen avslutades hemma. Alltså, så trevligt det är att prata med människor. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Vad vore vi utan varandra?

18_1

18_3

18_4

18_5

Continue Reading

Traditioner ska hållas, eller hur?

Min vän och granne N har bjudit med mig och S att plocka hallon varje år sedan vi flyttade hit. Vi brukar åka två gånger tillsammans. Första gången betalar vi för bären och andra gången åker vi dit då hallonbonden gör sig redo att röja buskarna för vintern och man får plocka grenarna rena alldeles gratis. Det är lika härligt varje gång! I hagen norr om bärodlingen går det små ”Bambi” och några av Tomtens renar och en och annan fyrklövad varelse. De är jättefina och sociala! Tåget går också förbi där i Mapleton alldeles precis bakom odlingen och jag blir alldeles nostalgisk av att se riktiga tågset, sådana där som gick förbi vårt hus då jag var liten.

17_1

Årets skörd var inte alls dålig. Vi får nattgäster i kväll (kompisar från Sverige), så jag har sparat ett gäng till deras frukost. Alla här hemma fick också äta hur många färska bär de ville, man jag har ändå kunnat frysa in några. Björnbären är bonus och de gula bären är godast. Det är de för övrigt också i blindtest om du undrar.

17_2

Vi brukar alltid avsluta plockningen med att samla ihop ett par ordentliga buketter av de blommor som råkar ha slagit ut då vi är där. Vi var för sena för blåklinten i år, men det här var väl inte dåligt det heller?

17_3

För övrigt har vi fixat nästan allt på listan över ”viktiga grejer att klara av innan skolstart” och vi har en hel dag kvar för de två sista grejerna. Bra jobbat! Vi ska nog klara av det här läsåret också.

Ps: Det här var första dagen med två skolungdomar och en ”vuxen” son med jobb. Livet är sannerligen på väg in i ett nytt skede.

Continue Reading

Men så roligt!

September-oktober får vi sällskap av min bror och brorson och jul kommer vi att fira med åtminstone min syster och hennes familj. Tjoho! Tack Norwegian för billiga biljetter till Las Vegas. Någon annan som är sugen på att hälsa på?

Continue Reading

Grattis min store lillebror!

Här sitter jag uppe fast klockan inte ens är fem på morgonen. Jag brukade vara en riktig morgonmänniska som faktiskt valde att gå upp jättetidigt, men den här gången beror det bara på jetlag. Hur som helst har jag hunnit uppdatera telefonen och fört över alla sommarens 720 bilder från telefonen till datorns bibliotek, så jag känner mig ganska effektiv.

Idag fyller min hjältebrorsa år. Han har fått rädda mig vid flertalet tillfällen den här sommaren och jag är väldigt tacksam för allt han gör för mig och resten av familjen! Den här sommaren gick inte en dag utan att jag var tacksam över duschen eller toaletten eller diskmaskinen där i det gamla sommarhuset. Sommarens projekt var ny panel till delar av huset och taket behöver bytas om ganska omgående. Gissa vem som kommer att bli projektledare…

I september kommer P på besök hit med sin äldste son då de ska göra en road trip som åtminstone inkluderar San Francisco och Orem. Vi tycker att det ska bli så roligt att ha dem på besök och hoppas på ännu fler besök under året!

15_1

Continue Reading

Inga granater idag.

image

image

I morgon åker jag och barnen hem. Idag blev vi omhändertagna av en fin avskedskommitté då vi skulle åka ner till Malmö och familjen här. På några timmar hinner man en hel del. Jag har inte träffat min uppdragsgivare och vän L sedan förrförra sommaren, men idag var hon i stan och hann komma upp på en snabbfika hos min bror. Även om vi hörs rätt ofta var det jättemysigt att sitta och prata lite djupare en stund, något som vi naturligt hann mer ofta då vi bodde i Segeltorp.

Efter lite kvalitetstid med bror, svägerska och ett tvåårigt energipiller fick jag låna en cykel för vidare färd mot Triangeln där min kompis bor. Jag blev bjuden på lyxigt god räkmacka och fick bonussällskap av guddottern och hennes storebror. Härligt! Livet alltså…

Nästa gång jag uppdaterar bloggen sitter jag säkert hemma i Orem. Peace!

Continue Reading

Det där med att vårda sina vänner.

Allt har sin tid. Viss tid önskar man spola förbi och annan vill man återuppleva om och om igen.

Jag pratade med en bekant som lever i en något liknande situation som vår familj. Vi pratade om vår syn på vänner och vänskap då man flyttar runt mycket och hon berättade att hennes man fortfarande ofta träffar barndomsvänner medan hon själv släppt taget varje gång hon flyttat. Jag har plockat upp en och annan nära vän under livets gång. Klasskompisar, kyrkkompisar, arbetskamrater, studiekamrater, grannar, mammor till barnens vänner… Det är inte möjligt att vårda vänskap med alla man träffar på: ibland för att det inte går, ibland för att man inte har lust och ibland för att det helt enkelt inte finns tid. Fast jag önskar att det fanns mer tid! Möten med andra människor i olika åldrar, med olika bakgrund, i olika faser av livet… Det ska bli intressant att se vem jag behåller kontakten med då vi flyttar nästa gång. En sak har jag lärt mig, och det är att det sällan blir de man kanske hade räknat med. Sånt är livet helt enkelt. Inte helt självklart och definitivt mer komplicerat än vad åtminstone jag skulle önska.

image

Continue Reading

”Stunder av lycka…

… små ögonblick av ro ibland”. Här sitter jag och har det så underbart. Idag uppmanar jag dig till att sitta med benen högt och vicka på tårna. Jag själv har uttorkad gräsmatta under mig, blå himmel över mig, en härlig havsbris runt mig och vågskvalp i öronen. När solen får fritt spelrum här finns det inget bättre. I eftermiddag får jag nog försöka samla mod för årets femte dopp.

Continue Reading