… ha sin blogg kvar om man inte uppdaterar regelbundet och om bilderna uteblir? Jag hoppas det. Det har varit en härlig mässa, men jag kom hem sent och nu prioriterar jag ett bad. I morgon kommer jag att ladda upp nya bilder i You Dos blogg och det kommer att hamna ett och annat här också.
En lördag, men inte vilken som helst.
Ursäkta det kapade fotot, men jag blev så glad över det här brudparet… Så fina de var! Hågelby gård är ett trevligt ställe. Jag undrar just om L M Ericsson var lycklig där?
Bondens marknad var väl ”så där”, men frukten vi köpte var fin och god. Nassim Al Fakir underhöll i bakgrunden och det verkade vara full fart både på honom och barnen som diggade.
Den här godbiten följde med mamma på hennes tråkutflykt och hon var ett så trevligt och fint sällskap! Vi åkte förbi ställen där jag har bott själv och med maken och storebror i familjen. Jag kände mig så nostalgisk, men också tacksam över upplevelser jag haft i mitt liv. Botkyrka har alldeles underbar natur. Synd att det är så sönderbyggt med alla miljonprojekt.
Värsta fotomodellen. Antingen är dottern en blivande fotograf, eller också hade hon supertur som både kunde komponera bilden och ta ett kort som inte blev suddigt (annars väldigt svårt med kameran i nuvarande skick p g a olika orsaker)!
Till alla tonårsmammor och annat löst folk.
Idag har jag en present till alla mammor med tonårsflickor. Om ett par veckor kan jag räkna in mig själv i den gruppen, så jag laddar upp med lite Martina McBride, en av mina favoritartister. Älskar hennes röst och hennes låtar! Här börjar det, här fortsätter det och när allt känns peck (Tack Lisen för det ordet!) kan man förhoppningsvis vara tacksam över att man har gjort sitt bästa som mamma och att ens dotter i alla fall inte behöver ha det så här.
Hösten har verkligen visat framfötterna, men idag slog sommaren tillbaka. Jag njöt av den kyliga och fuktiga morgonluften för att senare strutta omkring i den sköna eftermiddagssolen i shorts och t-shirt. Jag och S tog en promenad och kom hem med några vackra fynd från naturen. Helt gratis, men vackrare än många dyra inredningsdetaljer…
Jag tror inte att jag har visat min fina 50-årspresent?! Japp. Jag fyllde 40 i höstas, men några månader senare fick jag detta smycke av min lillebror. Han har gjort det själv efter en önskeförlaga som jag skickade till honom. När jag frågade hur mycket han ville ha för det sa han att det var en kombinerad 40- och 50-årspresent. Kul att få en present som man får njuta av så lång tid i förväg! (Förresten, är det någon som kan tipsa om bra hårprodukter mot frizzigt hår? Jag ser alltid ut som ett skogstroll då det är hög luftfuktighet…)
Bliss – Lycksalighet
Country, godis och jobb.
I morse vaknade jag av stackars Milla som satt och jamade på fönsterblecket. Jag kände mig inte som någon dålig matte i natt, för jag försökte få in henne innan jag gick och lade mig. Hon ville tydligen vara ute och ränna ända till 5.30. Med sådana nattvanor får man faktiskt skylla sig själv om man inte blir insläppt på en gång…
Jag har pyssel, pyssel, pyssel framför mig hela dagen. Det ser jag verkligen fram emot! I går hörde jag Darius Rucker på radion och bestämde mig då för att det blir countrydag idag. Country är hälsobefrämjande! Det är musik som får mig att rensa tårkanalerna, slå klackarna i taket, hytta med näven, höja volymen till max och sjunga med. Country äger!
Annars kan jag säga att jag har hittat ett recept på grymt godis för mig som försöker hålla mig ifrån socker. Jag blir ofta lite småsugen framåt eftermiddagen och brukar då ta mig en ruta mörk choklad eller två, men ombyte förnöjer. Det här receptet hittade jag inne hos Mark, där det för övrigt finns massor av inspiration för ett hälsosammare leverne.
Alternativa chokladbollar, Monicas version
en stor näve valnötter, en näve hasselnötter, en näve solroskärnor, tre torkade dadlar, tre torkade aprikoser, en masked virgin kokosfett, kakao ”to taste” (jag tog ca 2 tsk), kokos
Kör nötter och solroskärnor till ett mjöl i matberedaren. Tillsätt dadlar och aprikoser och kör tills allt ser finfördelat ut. Häll i kokosfett och kakao och kör snabbt ihop till en smet. Gör små fina bollar och rulla dem i kokos. Lägg i kylen.
OBS! Dessa bollar uppskattades av ett av barnen som verkligen gillar nötter. De andra tyckte att det var falsk marknadsföring eftersom de här bollarna ser ut som riktiga chokladbollar, men inte alls smakar som sådana. Själv tyckte jag att de var alldeles otroligt goda!!! Det går ju inte att trycka i sig sådana här heller, men visst är det kul med ett roligare mellanmål då och då?
Jag fick en tvåfärgad Certina liknande den här i morgongåva för sjutton år sedan. Urverket gick sönder förra året, så jag har varit utan klocka sedan dess. Ur och Penn verkar ha rea ungefär jämt, men jag har aldrig hittat någon klocka jag vill ha där. I vintras köpte jag en klocka i Hong Kong, men den har jag inte riktigt kommit överens med. Armbandet är för kort och det är en plastklocka. Inte riktigt jag, helt enkelt! Jag vet många som klarar sig med mobilen, men jag har saknat min klocka. För några dagar sedan var jag i Skärholmen och uträttade några ärenden. 70% rabatt-skyltarna drog mig återigen till Ur & Penn och den här gången hittade jag en Casio (hahaha, miniräknarflashback) som jag faktiskt gillade. Nu har jag känt in mig i ett par dagar och kan bara säga att jag är väldigt nöjd. En Casio för 300 kr i stället för 798 kr är helt okej som substitut för en älskad Certina, precis som en alternativ chokladboll är ett fullgott alternativ till en Delicatoboll. Livet går vidare.
Gotta love A Haute, Right and Splendid Giveaway!
Om du vill vinna jättefina gummistövlar eller ett fint halsband tycker jag att du ska vara med här! Lycka till åt oss alla…
Vill ni veta varför jag älskar hösten?
Kolla in färgerna i den här katalogen. (Tips från Weronica, En mammas dag.) Jag njuter i fulla drag och undrar hur det kommer sig att jag har så mycket svart i garderoben när jag borde ha de här färgerna!
Det sägs…
… att det inte är stora inkomster, utan små utgifter, som gör människor rika. Nu är jag den första att dementera detta uttryck som en sanning. Däremot är jag glad och tacksam över varje chans jag och min familj får att göra roliga och spännande utflykter med hjälp av diverse ”sponsorer”. Jag älskar att tävla, skriva motiveringar och slogans och känner igen det lilla extra pirret i magen då jag hämtar posten och ser en handskriven adress på ett kuvert med företagslogga. Chansen är rätt stor att ett sådant kuvert innehåller en vinst! Idag var det magasinet Tara som gjorde mig väldigt glad då det visade sig att jag vunnit biljetter till genrepet av en show jag verkligen vill se; Ljust och Fräscht. Hurra!
Ordning och reda…
… pengar på fredag. Tjoho! Sådan ordning som vi har fått här under veckan så kommer vi att bli JÄTTE-rika om ett par dagar.
Vi har gått från det här…
till det här. (IKEA-galgarna är billiga och funkar bra till vuxenplagg, men till S tänker jag tigga till mig ett gäng galgar hos någon av barnklädeskedjorna.)
Vi fick efter viss övertalning S att rensa ut sina mängder med småbarnböcker (Är det bara vi har problem att övertyga vår tioåring att hon inte kommer att läsa Totte igen förrän hon får egna barn?)…
och fick till en ruskigt snyggt organiserad bokhylla.
Skåda de sista tre påsarna fyllda med rent skräp som lämnade övervåningen:
Slutligen kan ni få förundras över hur en tioåring, som inte ens är i närheten av att få sminka sig än, kan ha tretton mer eller mindre nya necessärliknande småväskor varav sex stycken med Hello Kitty-dekoration.
Ps: Det allra bästa med den här dagen var annars att allt gick bra med min fars sjukhusbesök. Lättnad!
Plommon, slagsmål och hjärtsjuka.
Maken har skördat de flesta plommonen idag. Någon som har koll på det svenska plommonsortimentet? Själv tror jag att det är ett Opalträd som bor i vår trädgård. Hur som helst är plommonen söta och goda, men tyvärr är säsongen ganska kort. De senaste åren har skörden helt övertagits av mask, så i våras täcktes marken under trädet med en presenning enligt tips från min far. Det verkar som att det har hjälpt eftersom det bara är en bråkdel av frukten som nu är maskbesudlad.
I morse fick jag vara sällskap åt min granne medan hon väntade på ambulansen. Jag gick över med lite middagsmat nu i kväll då hon hade kommit hem igen. Hennes berättelse om dagen skrämde mig. Om man kommer in ensam i en ambulans, 68 år gammal, och sedan lämnas många timmar i en korridor utan en endaste fråga om hur man mår, då tycker jag nog att det får vara ett tecken på att något är fel i vården. Om man blir lovad blodprov och skickas hem utan att några prover blivit tagna känns också det läskigt. Om patienten i fråga har en bakgrund med hjärtbesvär och får kommentaren ”Ditt blodtryck är okej. Du får väl ta kontakt med din kardiolog!” som sista hälsning då hon äntligen har kommit in i undersökningsrummet är liksom måttet rågat. Att jobba på akuten på Huddinge sjukhus kan inte vara roligt om arbetssituationen ser ut så här!
Jag träffade min scrapvän M över en lunch i Skärholmen. Det var så trevligt, speciellt som att vi inte hade träffats på jättelänge. Då vi var på väg att packa ihop hörde vi brak och barn som grät och såg att det började bli folksamling. Vi tyckte båda att det skulle vara otäckt om något barn råkat illa ut (så lät det på skriken), så vi gav oss iväg eftersom det fanns massor av andra människor där. Senare fick jag veta att polisen hade blivit ditkallad p g a slagsmål mellan 3-4 personer, så det var väl det som hade hänt. Stackars barn som blev så rädda!
Mässmonterplaneringen på IKEA gick betydligt lugnare till, tack och lov. Under kvällen har jag suttit och jobbat med viss monterdekoration. Kul! Jag har ätit plommon hela kvällen, så jag får nog bereda mig på en lång natt i anslutning till toaletten…