Välkommen december!

I år har Trettio tacksamma dagar känts lite extra behövda, lite extra läkande, lite extra givande. Jag har haft så fina stunder om morgnarna då jag har suttit med dessa meditationer och funderingar och känner mig verkligen laddad för att ta emot advent. Det blir förhoppningsvis också lite mer ordning och reda här i bloggen då mer tid frigörs till detta skrivande.

Idag har jag julmarknad på Kalmar slott inplanerad, men livet har kommit emellan för min fina vän som är på hembesök från USA. Vi får se om allt löser sig till det bästa så det går att få till. Efter en kort jobbdag ska jag iallafall ut i stenladan och hämta adventspysslet. I år kommer inte barnen hem förrän lagom till jul och maken är bortrest över helgen. Det gör att jag kan hedra våra gamla traditioner att inte tända adventsljusen förrän kvällen innan första advent. Här på ön har många redan hängt upp stjärnor och satt upp adventsljusstakar sedan flera veckor tillbaka. Fint att mysa till det, men jag drar ut på detta hela julperioden istället. Många som ”tjuvstartar” brukar sedan plocka ihop julen innan de ens kommit till annandagen. Mer och mer introduceras något slags modernt firande där Tomten är den stora magikern och traditioner presenteras som kvarnstenar runt halsen. Jesus städas bort, men lite midvinterblot och mys får gärna vara kvar. Novent tar bort betydelsen av advent som alltså har firats sedan 400-talet, även om man gick från sex till fyra söndagar på tusentalet. Jag må anses vara bakåtsträvande, rigid eller traditionalist (sagt med förakt), men jag gillar inte den förändring som vi är mitt uppe i. Den medför ett vemod som jag inte vill behöva förhålla mig till. Jaja, nu skulle detta inte bli något slags självömkande stund. Jag vaknade glad och utsövd med köksspisens värme fortfarande lite närvarande. När sedan soluppgången såg ut såhär gav det extra skjuts till välmåendet! Snön är verkligen en extrabonus som jag inte tar för given, men som både är värdefull för naturen och vacker. Kul att vi har snö i hela landet! Lillastesyster firar sin trettioförsta årsdag på jorden med att flytta till ett mysigt hus som jag redan vet kommer att bli en trygg och hemtrevlig samlingspunkt på denna stökiga jord. Själv ska jag fira henne genom att äta någon god mögelost, eller kanske varm Brie med honung och valnötter? Ja, så får det bli!

Continue Reading

Åtta minusgrader, domherrar och världsresenärer.

Ja, nu börjar jag tro jag förlorat halva förståndet! Jag åkte iväg hemifrån och såg tre härliga domherrar i buskaget på grannens tomt. Naturligtvis saktade jag ner bilen, drog fram telefonen och försökte i blindo knäppa bild som bevis. Jag vet inte hur skelögd jag egentligen är, men kan upplysa om att fåglarna satt en dryg halvmeter till vänster i bild. Jaja, nu blev det så. Lagom till att jag hade insett mitt misstag hade fåglarna flugit iväg, men jag satt kvar en stund med minnet och ett klappande hjärta. Domherrar är så otroligt vackra med de röda brösten och jag hoppas att de hittar fram till fågelmataren nu när det ska fortsätta vara kallt ett tag.

Ikväll var vi sedan hemma hos svärmor och svärfar för att önska svägerskan ”gute Reise” innan hon åker hem till sin egen lilla familj i Australien. Det var riktigt mysigt och så roligt att träffa både unga och gamla. Jag fascineras så över hur helt plötsligt barn är vuxna och hur det går till när en generation tar vid efter en annan.

Här är generationen som ska ta vid efter generationen som tar vid efter oss. Vårt lilla barnbarn fortsätter utvecklas och sprida glädje. Snart får vi träffa henne igen! TUR att det finns FaceTime.

Continue Reading

Minusgrader!

Alltså, vi är ju inte bortskämda med det där vackra vintervädret som sägs finnas lite mer norröver hos alla som sitter på verkligheten där folk har knätofsar och isbjörnar till grannar… Här har vi mest haft ett ytterst deppigt regngrått och mörkt novemberdis hängande över våra huvuden under många, långa dagar. Att därför komma hem till frusna vattenpölar och knip i näsan i förrgår var underbart! Det känns så när man redan har vinterdäck på bilen… Underbart, alltså. Igår morse vaknade vi sedan till strålande sol och fortsatta minusgrader, något som inbjöd till promenad med både vantar och mössor. Mycket uppiggande! Dessutom känns det bra att ha fått till något slags pulshöjande aktivitet innan det ens blivit dags för lunch, som att dagen liksom blir extra lång.

Jag behövde den extra längden då jag skulle förbereda ett julpyssel för ett gäng barn. Det blev smällkarameller och juliga pappersgirlanger gjorda och resten av pysslet, det lite mer avancerade, ligger kvar i ett skåp och väntar på lite mer one-on-one-tid. Det är lätt att glömma att barn av idag nästan inte kan använda saxar. Mycket intressant iakttagelse och något jag inte riktigt trott var sant tills nu. Idag när vi pysslade märkte jag också att småtjejerna, deras mammor och killarnas mammor alla uppskattade pysslet väldigt mycket, medan medlemmarna i en annan grupp var lite mer restriktiva med lovorden. Jag vill inte hänga ut någon eller så, det var bara ännu en spännande iakttagelse. Själv fortsätter jag att med glädje pyssla åt alla håll och kanter trots att jag har hunnit bli mormor. Tur att vi alla är olika!

Continue Reading

Ronneby i kvällsljus.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är IMG_2843-768x1024.jpeg

Igår firades äntligen en finfin väns 50-årsdag då jag och en annan vän tog henne till mitt nya favoritställe Hiet i Ronneby. Hiet är min kusins mans restaurang och han sköter den med den äran. Så mysigt med 70-talsporslin och en inbjudande stämning i lokalen och roligt att restaurangen är så välbesökt. Det är honom väl unt. Han och hans gamla arbetskamrat bestämde sig för att uppfylla den dröm de hade haft under en längre tid och det verkar som att deras ansträngningar har betalat sig. Det är sannerligen inte lätt att vara egenföretagare. De (vi) beskylls allt som oftast för att vara utsugande egoister, men så är det ju inte. Det finns ingen annan än en själv som står som ansvarig för jobbet, så det är bara att göra vad som krävs också då det är tufft. Man kan liksom inte ringa till jobbet med huvudvärk utan att det ger stora konsekvenser. Egenföretagande är fritt på många sätt, men man är hårt hållen på ett annat sätt. Hur som helst är Ronneby Brunnspark mycket vacker också med kvällsbelysning och inte gjorde det något att vi hade fått frysgrader så det var sådär precis lagom krispigt!

Ps: Jag vet att bloggen är lite trist just nu, men inne på Trettio tacksamma dagar uppdateras det ordentligt varje dag. Om fem dagar går vi in i december och juletiden!

Continue Reading

Snöflingor av tårtpapper.

Jag fick ett gäng tårtpapper av min svärmor och bestämde mig för att göra ett par snöflingor av dem. (Har också fått ett gäng små papperspåsar som ska bli till stjärnor, det pysslet har jag sparat till min brorsdotter.) Just dessa tårtpapper är ca. 40 cm i diameter, så det är så stor som själva stjärnan blir.

Börja med att vika tårtpapperet på mitten och sedan på mitten igen i 90° vinkel.

Dags för dragspelsvikning! Jag valde att dela båda halvor i tre delar, men tror att stjärnan blivit stadigare (och inte lika djup) i sex delar.

Precis som att vika dragspel till smällkarameller, men med ett runt papper.

När papperet är färdigvikt ska det vikas på mitten.

Häfta ihop baksidan på mitten. Här blev det lite snett, men de andra häftorna satte jag rakt.

Så här ser det ut från rätsidan. Efter detta är det bara att vika två papper till och häfta ihop dem på samma sätt. I mitten använder jag varmlimspistolen, men jag hade också kunnat tänka mig att sy ihop längst nere i vecket, som vid bokbinderi. Ja, ungefär såhär kan man göra en snöstjärna av tårtpapper.

Continue Reading

Ön ligger kvar på plats…

…trots ett fasligt blåsande det senaste dygnet. Vi hade upp emot 27-28 sekundmeter enligt väderappen och detta faktum vill jag inte på något sätt bestrida. Jag trodde inte att tallen hade fler grenar att göra sig av med, men jag hade fel. Det ligger så klart en rejäl en på gräsmattan. Å andra sidan har vi inte haft en enda höststorm utan att tallen rensats upp lite. Det tillhör helt enkelt. Vi eldade upp skräphögen vi samlat på oss under hela året för bara ett par veckor sedan, så det är ändå dags att börja bygga upp en ny.

Igår förmiddag jobbade jag på som vanligt, men vid lunchtid passade jag på att baka en äppelkaka. För ett tag sedan köpte jag ett par riktiga fyndlådor från Willys med framför allt en massa smoothiebananer och äpplen. Några av de Ingrid Marie jag fyndade åkte ner i svärmors bästa äppelkaka, den som alltid blir lika bra oavsett om man bakar med vetemjöl eller något glutenfritt alternativ. Jag lämnade kvar halva till maken och åkte iväg med resten till min väninna i Bredavik. (Ja, alltså, hon var en av mammas bästa vänner, men hon är ju min vän nu. Eller ska hon fortfarande vara ”mammas väninna”?) Det är alltid lika trevligt att komma hem till V. Hon har tidernas hemtrevligaste kök. En lång rad människor har genom åren suttit där och sytt, stickat, ätit gott och pratat om allt mellan himmel och jord. Det är en mycket värdefull plats, inte bara för mig.

V har en fin trollhasselgren i sin hall. Den fick igår en ljusslinga med timer och kunde därmed börja tjuvstarta adventsinredningen lite. Jag fick lite pysselfeeling igen. Kanske bra det, för på söndag ska jag julpyssla med ett gäng halvsmå barn som kräver vaxduk och lite snällare saxar. Vilket är ditt favoritjulpyssel från barndomen? Maken sa flätade hjärtan, men det är definitivt för svårt för en femåring. Jag tänker fina girlanger, något med klistermärken, enkla julgranskarameller och lite annat smått och gott. Lidl hade jättefina pysselpaket som jag införskaffade till detta tillfälle. Det finns förvisso ”reschuscher” här hemma, men det absolut lättaste att hitta sådant som alla kan göra. Med mina grejer blir det många olika saker och det passar bättre till syskonbarnens pyssel.

Continue Reading

Mitt emellan höst och advent, novent och svart månad.

Novent är det nyuppfunna ordet som är till för att ge folk chansen att tjuvstarta med julpyntet. ”Utan press, en tid bara för dig själv, vila, mys”, yada, yada… Nej, jag är fortfarande inte övertygad. Det finns lika många krav även om tiden kallas novent. Det räcker inte med egenmys. Svenskarna har svalt den amerikanska Thanksgivinghelgens baksmälla Black Friday med hull och hår och givit den vingar. Inte bara en fredag, utan en svart vecka och till och med en svart månad. Det svarta visar sig i hålet i folkets plånböcker efter att de har köpt alla oerhörda fynd från affärsidkare från när och fjärran. 70% rabatt! 30% lägre priser på ALLT! Årets lägsta priser! Nåde den som inte har allas önskelistor klara innan svärtan lägger sig över det noventiga glittret. Den som missar får med all sannolikhet betala dubbelt så fort vi går in i december.

Ja, jag vet. Idag låter jag lite bitter. Det är jag nu inte, detta är verkligen en favorittid för mig. Jag tycker ändå att världen är lite uppochnervänd och tänker att jag väl har rätt att åberopa min position som den tant jag är när jag ser hur stressade mina medmänniskor springer genom livet.

Continue Reading