I år bjöds vi återigen hem till min kusin och hennes familj för att fira tacksägelsedagen. Min morbror, moster och två kusiner till (den ena med sambo och dotter) kom också dit, så det blev familjärt, lite trångt, väldigt trevligt och massor av god mat. Det var precis som det ska vara vid en riktig Forsmansträff med andra ord!
K hade fått i uppdrag att göra potatismoset och jag skulle göra frallor. Ks potatismos är alltid hur gott som helst och det var det idag också. Jag testade att göra gifflar med inrullade små papperslappar där det stod trevliga saker som man kan vara tacksam över dagen till ära. Det var jag och äldsta dottern som hade skrivit ner orden, så det kan tänkas att fokus låg på sådant som vi gillar. 😉
Vad hade vi valt till våra ”lyckokakorsfrallor”? Choklad, brasor, god mat, kärlek, familj, musik, lagom mycket pengar och 25 andra saker. Kul idé som jag hade sett på Pinterest och som funkade bra, fast vi fick varna alla för att inte bara hugga in på brödet utan att dissekera det först.
Själva middagen då? Jodå, allt fanns som skulle vara där. Min mosters stuffing är hur god som helst (ungefär mitt recept med smör, lök, selleri, vitt bröd och salvia som huvudingredienser, men hon hade också äpple i vilket gjorde det hela lite saftigare), kalkon är kalkon, såsen var god, salladen som kusinens sambo hade gjort var supersmarrig och jag skulle kunna tänka mig att äta den varje dag (spenat, granatäppelkärnor, kanderade pecannötter, smulad fetaost och lite annat som jag inte kommer ihåg just nu, ja, och så en dressing med vallmofrö), min kusin hade gjort sin specialjellosallad med hallon och söt grädde (den är vår familjs favorit) och så fanns det så klart pumpapaj och godis och annat som jag säkert glömt. Phu!
Efter en sådan ätfest var det skönt att bara sitta och prata, spela spel, leka med de roliga barnen och försöka att inte tänka på hur ont magen gjorde… Hur ser kalkonkoma ut? Ungefär så här:
