monnah – Sida 328 – Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare

Smått komatös efter julfest nummer tre.

15 december, 2014 2 kommentarer

Tre julfester på tre dagar rekommenderas inte. Min syster påstod just att hon har gått upp fyra kilon den senaste veckan. Jag tror inte det är möjligt, men samtidigt känner jag mig ungefär som en köttbulle. Ja, eller kanske lussekatt.

Jag har tänkt mycket på alla som ingen eller ingenting har sedan jag pratade med vår änglagranne, hon som bara ordnar högtider för de som ingenting har. Jag frågade henne och hennes man om hur deras vuxna barn tar detta. ”De är vuxna och har egna familjer så de firar högtider på egen hand och har sina egna traditioner, för de vet att vi alltid har fullt upp med det här” var svaret. Hur hittar man balansen? Min systers man vill att de ska bjuda in tiggarna som håller sig kring deras hem för julbad och julmiddag. Det är en god idé, men är det praktiskt genomförbart?

Hur god kan man vara i sin godhet? Räcker det att jag köper en get till en familj jag aldrig kommer att träffa? Ska jag strunta i vännerna som redan har det mesta under kontroll och fokusera på alla som slåss mot missbruk, hopplöshet och onda cirklar? Gör det mig till en bättre människa om jag tackar nej till fester och mat i överflöd, eller ska jag erbjuda detsamma till några som aldrig skulle få samma möjlighet i sina vanliga liv?

Dessa tankar får fortsätta gå runt i cirklar. Jag är inte det minsta klokare nu än när jag började skriva. Jag kan påminna oss alla om att det många gånger finns något litet att göra som kan betyda mycket för någon annan. Ett leende kostar ingenting.

Ditten och Datten

Julfest nummer två och ett impromptulussetåg.

14 december, 2014 Inga kommentarer

Idag hann vissa med att hitta en skaplig gran som luktar gott i hela huset. Jag är tacksam över att slippa denna uppgift varje år, men tar gärna hand om allt annat julande. Alla ljus utom en tredjedel i den ena slingan var paj, så granen lär väl inte bli klädd på några dagar…

Kvällens julbord hos min kompis – för mycket mat som vanligt fast det kändes som att jag bara tog några köttbullar och några sillbitar… En lussebulle var allt jag mäktade med som efterrätt. Ja, och så chokladtomten som jag vann i lotteriet. Yngste sonen i värdfamiljen hade gjort ”tikits” (tickets) som man skulle skriva sitt namn på. Jag är så glad att jag hade turen med mig!

En av gästerna är musiklärare. Han och hans cellistdotter spelade ett fint arrangemang av Greensleeves. Trevlig överraskning!

Barn och ungdomar fick ställa upp på ett impromptulussetåg, vilket de inte direkt hade förväntat sig. Det gick bra ändå. Allt som behövdes fanns ju, inklusive en tant som spelade piano från ”Julens Önskesånger” och en ”kör” som klämde i med svenska, svengelska och/eller engelska.

Ditten och Datten

Vi fick fira Lucia här också.

13 december, 2014 4 kommentarer

Dagarna springer förbi. Idag hamnade vi på IKEA för att äta julbord (jag säger bara lax, lussebullar och dammsugare – man får ju satsa på det godaste), uppleva lussetåg och höra dottern sjunga Så mörk är natten. IKEA spelade amerikansk julmusik i högtalarna och inte släckte de ner någonting heller, men det blev rätt stämningsfullt ändå.

Efter oändliga mängder lussetåg bakom, mitt i och framför kulisserna har jag hunnit uppleva alla slags lussefiranden. Vackrast var alla Luciamorgnarna i några av alla Stockholms kyrkor med Adolf Fredriks musikklasser, mest givande tror jag att lussetåget det året vi var fem musiklärare på Segeltorpsskolan var (det var i alla fall väldigt roligt och inte alls lika stressigt som då man bara är två eller kanske till och med ensam om att rådda allt), bottennappet var då vi hade döttrarna i dagmammegrupp och de som var ansvariga stödsjöng minst en oktav lägre ner än något av barnen kunde sjunga vilket gav en brölande effekt till de väldigt söta pepparkakorna, luciorna och polkagrisarna (och allt vad de var utklädda till), mest minnesvärt tror jag att första lussetåget i gymnasiet var eftersom det lät mycket bättre än jag hade hört något luciatåg låta förut (och eftersom vi blev bjudna på musikalresa till Malmö av våra sponsorer som tack)…

I morgon firar vi lillejul med några svenska och halvsvenska familjer. Jag kommer att vara rund som en köttbulle när vi har firat färdigt framåt påska!

Ditten och Datten

Choklaaaaad.

12 december, 2014 Inga kommentarer

Vår familj äter i princip bara mörk choklad nu för tiden. Ibland sker dock undantag. Vi har till exempel en ask Paradis som väntar på att få bli serverad till julafton och om någon ger mig en kaka Marabou mjölkchoklad så tackar jag inte nej.

Sedan vi flyttade hit för två år sedan är det ett par av grannarna som har utmärkt sig lite extra. Varje år ägnar de flera veckors ”fritid” efter sina jobb som lärare åt att göra chokladtryfflar åt flera hundra grannar. Jag tycker att vi är ganska bra på att hjälpa andra, pigga upp och stötta när det behövs, men det här serviceprojektet spelar liksom i en annan liga. I år var den ena kvinnan sjukskriven pga en jobbig höftoperation och jag var säker på att de skulle ställa in sin tradition. Inte då. Idag var det leveransdags. Business as usual!

Familjen fick välja först eftersom det ändå är omöjligt att veta vilka bitar som smakar vad (förutom trillingnöten) och jag fick avnjuta en otroligt god jordgubbstryffel. Det är knappt så jag vill borsta tänderna nu.

Ditten och Datten

Längtar lite efter familjen.

11 december, 2014 2 kommentarer

Ibland blir det bara så. Hoppas att du gillar att vara med dina familjemedlemmar du också. (Ursäkta alla som inte är med på bilderna men som finns i mitt hjärta.)

Funderingar

En dag att lägga åt sidan med tacksamhet.

11 december, 2014 2 kommentarer

Det här hände idag när jag var på vår läkarmottagning:

En gammal man kom in. Han var väldigt skakig, mycket långsam, nästan döv och hans röst var knarrig av ålder. Han var där för att avboka sin frus läkartid. ”Du förstår, vi behöver en ny tid till en hudspecialist. Födelsemärket på hennes hand är cancer och de kommer att behöva ta bort en massa vävnad och jag ville visa dig varför hon behöver sina händer.” Han drog fram ett vedträ i lönn och sa: ”Vet du vad hon kan förvandla detta till?” Han drog fram en vacker skulptur, mycket välgjord och detaljerad. Han pratade om sin fru med så mycket respekt och kärlek och han var så stolt över hennes arbete. Hans händer kunde knappt hålla i sakerna han visade på grund av skakningarna, men han ville se till att operationen hans fru skulle gå igenom inte skulle påverka hennes förmåga att skapa vackra saker.
Jag kunde inte låta bli att gråta en skvätt och var tvungen att flytta till ett mörkt hörn i rummet en stund…

Idag har jag haft en tuff dag av olika anledningar. Det har vi alla ibland. Är det okej att ha ett litet bryt och sitta och sörja en stund? Hur mycket kan man tycka synd om sig själv när det finns andra som har det så mycket värre? Det var precis som att det hängde ett svart moln över den här dagen, för alla de här människornas situationer pockade också på min uppmärksamhet:

hon som är singelmamma, som inte har råd med en enda julklapp till barnen utan måste förlita sig på andra människors godhet, hon som inte kan komma på en enda av sina barns skolaktiviteter eftersom hennes chef är en bös och vägrar ge henne en timme ledigt även om det skulle funka och hon kan jobba över innan eller efter ordinarie arbetstider
han som måste fira alla jular, påskar och midsomrar framöver själv med sina barn eftersom det inte finns någon mamma kvar här på jorden
de som måste begära sig själva i konkurs eftersom hälsoproblem har satt käppar i hjulen på alla deras framtidsplaner
de som skulle bli de bästa föräldrarna men som råkat ut för flera missfall efter varandra
de som precis talat om för sina barn att de ska separera
de som försöker motivera och stötta sin vuxne son så att han inte återfaller i sina gamla missbruksvanor
den unga änkan vars man krigade i Afghanistan och aldrig kunde släppa att han under tjänstgöring höll på att skjuta ihjäl en liten pojke och därför valde att avsluta sitt lidande på själva Thanksgiving Day
alla med hälsoproblem som gör att de inte ens kan utföra de mest vardagliga sysslor
hon som flyttat hem till sin mamma som har Alzheimers, som gråter varje kväll av sorg och maktlöshet och som inte vet hur hon ska stå ut

Visst har vi alla rätt att sörja en stund ibland och det har jag gjort idag. I morgon ska jag plocka ihop mig själv igen och se till att öppna mörkläggningsgardiner där solen inte har synts till på allt för lång tid.

I morgon har dotterns skola julkonsert. Jag och hennes lillasyster har lovat att sitta barnvakt till ett ungt par med fyra små barn, så tyvärr blir det här den första konserten jag missar. En av sångerna som kommer att framföras älskar jag. Texten lyfter mig varje gång jag hör den fast själva låten är lite cheesy…

Believe (Glen Ballard och Alan Silvestri, framförd av Josh Groban)

Children sleeping, snow is softly falling
Dreams are calling like bells in the distance
We were dreamers not so long ago
But one by one we all had to grow up
When it seems the magic’s slipped away
We find it all again on Christmas day

Believe in what your heart is saying
Hear the melody that’s playing
There’s no time to waste
There’s so much to celebrate
Believe in what you feel inside
And give your dreams the wings to fly
You have everything you need
If you just believe

Trains move quickly to their journey’s end
Destinations are where we begin again
Ships go sailing far across the sea
Trusting starlight to get where they need to be
When it seems that we have lost our way
We find ourselves again on Christmas day

Believe in what your heart is saying
Hear the melody that’s playing
There’s no time to waste
There’s so much to celebrate
Believe in what you feel inside
And give your dreams the wings to fly
You have everything you need
If you just believe

Just believe

Kreativitet

Nya julgrytlappar.

9 december, 2014 2 kommentarer

Vi har två par grytlappar som har inhandlats för 10-15 kr/paret på IKEA. Det grå paret hade nu blivit så ruskigt fula att de mest hörde hemma i soptunnan. När jag och dottern var på Jo-Ann hittade vi en stuv med ett jättegulligt pingvinmönster på och jag bestämde att grytlapparna skulle uppdateras med nya kläder istället för att slängas. Det visade sig vara ett till priset billigt projekt, men tidseffektivt var det knappast. 😀

Jag började med att sprätta bort all gammal snedslå och kviltsömmarna. Bara det tog bra mycket längre tid än jag hade räknat med, men när jag väl hade hunnit så långt kunde jag ju bara inte ge upp, eller hur?

Nästa steg var att klippa till tygbitar både till fram och bakstycke, sträcka tyget ordentligt, nåla och sy nya kviltsömmar. Jag tog sikte på ena sidans mösstofsar för att få till ett rakt mönster. Det gick jättebra, men symaskinen klarade knappt att sy igenom alla lager, haha. Till vänster ser du hur ”framsidorna” blev och till höger ser du ”baksidorna. Pga pressarfotstryck och annat blev tyget lite rynkigt och veckigt på baksidorna, men det var tillräckligt okej för att jag skulle tycka det var okej.

Ny snedslå? Alltid lika spännande att sy fast riktsidan för att sedan klippa till sömsmånen och avsluta med att nåla fast och sy den. Jag bestämde mig för att avsluta med tät sicksack runt omkring snedslån för att dölja det väldigt ojämna resultatet…

Nya grytlappar! Man kan inte hänga upp dem utan hjälpmedel, men eftersom vi ändå förvarar våra grytlappar i en låda bredvid spisen så löser det sig nog med det.

God Jul i härvarande stuga! Nu kan vi laga mat med lite amerikansk julkänsla. Hurra!

Kreativitet

Fullmåne.

9 december, 2014 Inga kommentarer

Det lyser över bergen
Det lyser av någon annans ljus
Och du finns fortfarande här
Med mig

Ditten och Datten

Andra adventsrapport.

8 december, 2014 Inga kommentarer

Hm. Det där med att kolla datum och så där riktigt innan man gör något… I veckan som gick upptäckte dottern att de skulle ha den tyska julmarknaden som vi så snöpligt missade förra året den här helgen. Vi planerade att åka in till Salt Lake City efter makens jobb i fredags, men fick ändra det eftersom vi hade glömt att den kvällen var vikt åt pepparkakshusbak. Jag kom på den utmärkta idén att vi skulle ta det på söndagen istället eftersom vi ändå skulle in till SLC och titta på Music and the Spoken Word. Nu hade detta varit en fin lösning om det inte hade varit så att det inte var någon julmarknad i går. Den höll bara på torsdag-lördag, men jag hade missuppfattat slutdatumet. Vad kan jag säga? Vi hade redan åkt in till stan och hunnit lyssna på vacker julmusik, så helt förstörd var inte tiden. Vi fick dessutom några söta foton på yngsta dottern med oss hem.

Framåt kvällen kändes det bättre igen. Vi var hembjudna till våra ”spelgrannar” som vi kör en omgång Sequence med då och då. Jag rekommenderar det här spelet som passar bra för lite äldre barn och vuxna! Familjen vi besökte har världens ljusarrangemang i flera lager på sin fasad. Som jämförelse lägger jag upp en bild på vår fasad också. 😀

Vad är väl en stjärna på balkongen om man kan ha femton på fasaden, haha!

Gillar du svensk folkmusik? Det gör jag! Här finns ett fantastiskt program som du inte får missa!

Ditten och Datten

Lördagskonsert.

7 december, 2014 Inga kommentarer

Mer musik till folket! Fler överraskningar till barnen! De gillar den lokala a capella-gruppen BYU Vocal Point, så jag och K hade fixat överraskningsbiljetter till dagens konsert i Provo.

Hela familjen fick några trevliga timmar tillsammans och jag kan konstatera att jag gillar att vi har tagit oss tid att göra fler roliga saker den här hösten. Det är lite klurigt ibland att hitta sådant som alla vill göra, men just musik brukar funka oavsett genre. Jag är glad över att småglinen uppfostrats i en bred musiksmak och att de också uppskattar så många olika slags musik! Så länge jag slipper höra Eminem hemma är jag rätt nöjd. (Till hans försvar kan sägas att det finns ett par låtar som jag kan tänka mig att spela. Alla har något gott i sig.)

Yngsta dottern fick en tjusig frisyr. Ibland är det roligt att göra något lite mer avancerat, men det händer inte så ofta nu när barnen är äldre. Jag får väl passa på medan de bor hemma!