Häromdagen blev jag påmind om ett projekt jag ville göra med mig själv, men som jag aldrig tog tag i efter att ha sett ett TED-tal för många år sedan. Jag lyssnade på en podd som hade Dr. Jill Bolte Taylor som gäst. Taylor är hjärnforskaren som fick uppleva hur det var att ha en stroke i realtid. Det tog henne åtta år att bli helt fit for fight, men nu sprider hon kunskapen hon inhämtade av sina egna upplevelser. Den viktigaste hon tog med sig verkar vara att vår hjärna är gravt underutnyttjad och att vi kan minimera vårt lidande genom att lära känna våra ”fyra personligheter” bättre. Hon menar att hjärnan är delad i fyra distinkta personligheter som vi kan lära känna och därmed utnyttja till vår egen fördel. Att vi på sätt och vis kan resonera med de olika ansvarsområdena. De fyra personligheterna är följande:

• Karaktär 1 (vänster hjärnhalva, tänkande): hjälpsam, ordningssam, renlig, försiktig, flitig, uppmärksam, ordentlig, respektfull, fixar grejer, dömande
• Karaktär 2 (vänster hjärnhalva, kännande): ledsen, arg, olycklig, ängslig, rädd, klagande, orolig, bråkig, oärlig
• Karaktär 3 (höger hjärnhalva, kännande): lekfull, glad, kreativ, uppfinningsrik, musikalisk, äventyrlig, konstnärlig, nyfiken, entusiastisk
• Karaktär 4 (höger hjärnhalva, tänkande): fridfull, lugn, kärleksfull, ömsint, tacksam, generös, snäll, hjälpsam, magisk

Något som Taylor brinner för är att vi ska upptäcka de delar av oss själva som inte är lika egocentrerade, karaktär 3 och 4, och låta dem ta plats. Att vi kan känna att vi är ”ett” med varandra, som när den egoistiska ”samhällslådan” som är så vanlig idag försvinner. Vi är så fokuserade på mer, mer, mer och hur dåligt vi mår, något som vi absolut inte behöver göra om vi inte vill. Hennes insikter och funderingar är både provocerande och så, så tankeväckande! ”En känsla efter en tanke varar högst 90 sekunder. Efter det väljer du att tänka om samma tanke och fortsätta må som du mår, bra eller dåligt.” Min mamma (mentalsköterska till yrket) hävdade bestämt att man kan styra hur nedstämd man bestämmer sig för att bli. Eller tvärtom. Det resonerar med Taylors tankar, men också med de tankar om acceptans som jag jobbar med som samtalsterapeut.

När Jill Bolte Taylor var mitt i sin stroke kunde hon inte längre funka som vanligt, men hon kunde använda de delar av sin hjärna som inte var påverkade. Hon fick lita på mönsterigenkänning istället för att kunna läsa t ex och kunde på det viset få hjälp innan det var för sent. Det är otroligt känslosamt att lyssna på hennes berättelse, men också hennes livsmål. Hon har skalat bort många ”måsten”. Som knuten till Harvard var hon känd och ambitiös. Hon säger själv att om stroken aldrig hänt hade hon säkert varit högt ansedd, fortfarande jobbat på Harvard och satsat allt på karriären. Nu bor hon på en husbåt där hon njuter av naturen, hon jobbar ”lite lagom” och besöker vänner där hon har meningsfulla konversationer och känner gemenskap. Lyssna gärna på någon intervju med henne! Jag länkar till hennes hemsida här.

Ps: Bilden är AI-genererad efter en förlaga på Jill Bolte Taylors hemsida.

Till dagens inlägg passar ju denna perfekt. Den satt på världskartan i vårt arbetsrum i Orem, men tankarna på att ändra mindset har funnits längre än så.

Planttanter gillar SMHI-appen. Eller, den har en viss dragningskraft då dagarna gärna får planeras i samarbete med dess förutsägelser. Beroendet brukar blekna under min odlarvilande period, men när vi skulle upp till Stockholm och hälsa på nya lilla barnbarnet för några veckor sedan kickade mitt intresse för vädret igång igen. Vinterväglag finns det nämligen av olika slag och att köra mitt under en gul eller orange varning känns inte ultimat. Sålunda planerade vi vårt körande och fick till det perfekt, till stor del med hjälp av SMHI:s prognoser.

Igår var det dags för en ny varning. I Skåne skulle det bli orange, vi i Blekinge och Kalmar län fick en gul: varningar för drivsnö och uppmaningar om att stanna oss borta från bilkörning under snöfallet. Det har dånat runt stugknuten och slagit hårda små snöflingor främst mot norrfönstren sedan igår kväll, så det har varit skönt att sitta hemma i stugvärmen med en brasa i kakelugnen och en mysig spelstund. Att sova vid öppet fönster kändes inte det minsta lockande då jag gick och lade mig på spikmattan sent igår kväll. Vi behöver inte ge oss ut om vi inte vill idag, det finns onekligen fördelar med att jobba hemifrån. Nä, jag varvar jobb med att beställa hem årets fröer från Blomsterlandet, halva priset. Min faster ska beställa från Runåbergs fröer, kanske borde jag också göra det? Fröprogrammet gjorde mig modfälld, men också övertygad om att jag kan dra mitt strå till stacken. Vi får se hur det blir!

Hej på dig. Nu checkar jag ut i några dagar. Hoppas att du får uppleva precis det du önskar tills vi hörs igen!