Förändring del 8 – Kunskap.
För mig är augusti månaden som gett mig min förstfödde, men annars har väldigt många gånger i mitt liv den åttonde månaden handlat om skolstart. Då jag både är lärare och mamma har antingen jag och/eller något av mina barn vid trettiotvå tillfällen sedan jag föddes dragit hemifrån för att möta ett nytt skolår. Imponerande tanke tycker jag själv.
Min fyrtioårskris var jättejobbig på många olika plan. Jag påverkas fortfarande av svallvågorna efter hur jobbigt jag hade med mig själv och allt som hände omkring mig under några år. Jag tänkte mycket på all tid som jag slösat på onödigheter och bestämde att det var dags att ta kommandot över mitt eget liv. Jag förundras fortfarande över hur snabbt dagarna går och hur lite riktigt vettigt jag får gjort. (Med ”riktigt vettigt” menar jag sådant som påverkar någon annan positivt, ny kunskap, något som man kan visa upp…) Trots allt är jag tacksam över de insikter som fick värka fram under den här tiden. En av dem är att jag vill kunna så mycket mer än jag kan! Oändliga många är de ord har jag tryckt in i skallen för att få bra resultat på prov, men det är inte mycket jag kommer ihåg. Tyvärr!
Skola=kunskap? Frågar du min käre make handlar skola också om indoktrinering och att göra barn och ungdomar till lydiga samhällsmedborgare. Visst har han rätt. Hur många svenskar ifrågasätter till exempel demokrati, RFSUs ansvar i samhället eller vikten av att alla ska ”ha rätt” att bli akademiker? (Jag lägger ingen värdering i just dessa frågor, tänkte bara att det är några av de saker jag genom åren lärt mig genom de skolor jag har gått i.)
Idag är det dags att lägga mina kunskapskort på bordet. Vad vill jag lära mig den här månaden? Vad kan jag göra för att hitta tillbaka till min glädje för att lära mig nya saker? Vilken kunskap vill jag ha och vilken kunskap behöver jag? Sanningen att säga vet jag inte riktigt. Jag har inte tänkt färdigt.
Som du kanske kommer ihåg försöker jag titta på TED-föreläsningar med jämna mellanrum. Nu var det ett tag sedan, men jag känner att det är något som bygger upp mig och ger spännande insikter i allt fantastiskt livet har att erbjuda! Följande föreläsningar planerar jag därför att hinna lyssna på under den här månaden:
How schools kill creativity (avklarat – rekommenderas)
Where is home (avklarat – rekommenderas)
Strange answers to the psychopath test
Looks aren’t everything
Your body language shapes who you are
Jag kommer att åka tillbaka till USA i mitten av månaden. Så fort vi kommit i ordning blir det en tur till biblioteket. Jag ska se till att bara låna två eller tre böcker och ingen får vara en roman. Jag funderar på att läsa om hur man verkligen tar hand om en köksträdgård (åk inte ifrån den i tre veckor utan att låta någon vattna), men jag tycker också att det skulle vara roligt att läsa en biografi eller en gammal hederlig faktabok. Vi får väl se hur det blir! Vi får med oss min mamma och en systerdotter, så kanske blir det fullt upp med att visa vad våra omgivningar har att bjuda på. Då får jag helt enkelt fokusera på att lära mig mer om mitt närområde! Inte fy skam det heller.
För dig som också skulle vilja haka på kunskapsinhämtningtemat nu i augusti vill jag tipsa om följande inspirerande hemsidor som jag har bokmärkta just av den anledning att de skulle kunna lära mig något nytt:
Moderskeppet
Wikipedia
Anna Vattenkannas Trädgårdsblogg
Historiska Museet
Mises
Religion Facts
1000 Awesome Things
För övrigt vill jag bara dela med mig av en fantastisk version av REMs Everybody Hurts. (Jag vet. En cover. Men fortfarande hjärtknipande vackert.)
Seså! Sätt fart. Må vår kunskap växa och våra hjärtan svämma över…
Livemusik på Blekinge museums bakgård.
Cookies N Beans en varm sommarkväll i Karlskrona, kan det vara något? Förband var Frank Sylvester, gänget jag tipsade om för ett tag sedan. Jag gick med make, syster och svåger och till sällskap fick vi också mysiga mamman till Frank Sylvesters gitarrist.
Livemusik blir ofta bra. Den här spelningen var inget undantag. De yngre tjejerna i FS har lite att öva på då det gäller mellansnack, men annars var de jätteduktiga! Cookies N Beans var alltigenom helproffsiga och gav ett mycket sympatiskt intryck. Tre täta countryröster, några gitarrer och tamburin kommer man långt på! När Frida Öhrn sa ”Vi har bara här och nu” och gruppen började spela Kings and Queens vällde tårarna upp. Till dig, V!
Storm på Sturkö.
Karlskrona är en vacker stad, otroligt vacker. Att stå och se på gamla hus som blivit väl omhändertagna gör mig lycklig. Vårt hus i Utah anses vara gammalt av amerikanerna själva. Det byggdes 1978. Jag antar att vi har lite olika syn på vad som kan anses vara gammalt helt enkelt.
I natt stormar det ordentligt runt lilla gula stugan som får vara hemvist för mig, maken och diverse småkryp. Regnet smattrar mot fönstren och det är ruskigt ruggigt. I sådana situationer får man trösta sig med fina sånger. Den här funkar alltid…
För övrigt kan man använda ctrl + alt + delete för att avsluta sådant som inte går att stoppa på annat vis. Det brukar funka. Jag hoppas det gör det den här gången också.
Hej då.
Vi ses någon annanstans, någon annan gång. Kram!
Allsång på Skansen 2013.
Här har du årets alla allsångsartister. Jag vet inte, jag… Vilket program tror du blir bäst? Program nummer sex, kanske? Det har mest att göra med makens julskiva med ”världsgruppen” Trio me’ Bumba. Dessa gossar gör mig glad, helt enkelt. Jag undrar hur många gånger de här sjungit Man ska leva för varandra för publik?
För övrigt är det så viktigt med musik på alla sätt och vis. Jag har tjatat mycket om hur arg jag blir när t o m utbildad förskolepersonal sjunger med basröster och låter barnen sjunga med i tonarter som förstör för dem! Barn ska sjunga ljust, just där deras tonläge ligger. I min musikutbildning påtalades detta gång på gång. Konsekvenserna av att göra det bekvämt för sig som vuxen kan du läsa om i denna läsvärda artikel.
Program 1:
Zara Larsson, Passenger, Carola, Eric Ericssons kammarkör.
Program 2:
Oskar Linnros, Amanda Jenssen, Lisa Nilsson, YOHIO, Per Andersson, Kjerstin Dellert, Peter Jezewski.
Program 3:
Håkan Hellström, Louise Hoffsten, Anton Ewald, Lill Lindfors, Skansens Ukuleleorkester.
Program 4:
Miriam Bryant, Rikard Wolff, Danny Saucedo, Arvingarna.
Program 5:
Stiftelsen, Magnus Uggla, B.U.S!, Robin Stjernberg, Rolandz, Brynof & Ljung, Nic Schröder.
Program 6:
The Sounds, Kalle Moreaus, Sean Banan, Jonas Gardell, Lisa Miskovsky, Trio me’ Bumba.
Program 7:
Petter, Petra Marklund, Sofia Jannok, Lill-Babs.
Program 8:
Mando Diao, Kim Cesarion, Flying Bach, Edda Magnason.
All min kärlek.
Jag har blivit faster igen. Glädjen bubblar i mig när jag ser bilder på det nya livet, en liten som ska kallas ett namn som får mig att le och att tänka på en människa som jag aldrig har träffat, men som ändå har gett mig mycket. Jag kommer att tänka på en påhittad figur, en med massor av skinn på näsan och känslor åt alla håll och kanter. Den nya bebisen blir också namne till en radiopratare som har underhållit mig och många andra under många timmar. Det är fint namn, ett varmt namn och ett namn med mycket glädje.
Idag gav jag ett smycke som betytt mycket för mig till en vän som behöver det mer än jag. Hon fick min fågelbur, den som har påmint mig om att aldrig låta mig stängas in eller tystas. Jag tror att jag kan komma ihåg det utan att hålla fast vid mitt halsband i fortsättningen.
Här får du Salem al Fakir. Sonja och Shirley kan de också. För att inte tala om Lars Winnerbäck. Störst av allt är kärleken.
Nej, det här är ingen trädgårdsblogg. Eh?
Vallmor igen. Blunda om du är trött på dem.
Årets första jordgubbe får mogna tills i morgon.
Bevattningssystemet är lite paj. Det har varit avstängt i tre dagar, så det var hög tid för en runda med vattenkannan i landet.
Tomattävlingen går ypperligt. Jag leder stort. Makens minitomatplantor som han hade drivit upp inomhus var för små för att klara sig ute. (Vad var det jag sa?)
Så här ser en gräsmatta i Utah ut om den inte får vatten på några dagar. Hoppas att vattengubben som kommer i morgon är flink i fingrarna. Det är dags att dränka in mattan om det ska vara någon mening med att ha den.
Rosor på betonguppfart. Fint.
Ån med smält bergsvatten rinner i vår trädgård och gör att man varje dag känner sig lite som Gaus, Roms och Brumund Dal.
Blodnäva hade vi i Segeltorp också. Vi fick ett gäng från svärföräldrarnas sommarställe för många år sedan. Tacksamma och väldigt söta. De här hittade jag bakom ett snår av ogräs. (Alltså, det är väldigt spännande att upptäcka en trädgård.)
Sonen kämpar på för att få ny tröja från Drum Labs. Han har en vit och en gul. Jobbar han på ordentligt fram tills nästa måndag hoppas han kunna få den orangea. (Läraren Darren Bastian har ett system som funkar som de olika färgerna på bälten i karate. Motiverande och smart.)
För övrigt har vi haft en härlig helg. I kväll spelade vi Apples to Apples och satt och pratade om framtid och yrkesval blandat med ett framförande av Für Elise (hon har tagit sig igenom hela nu, den lilla rackarungen, även om det låter sisådär under vissa passager) och läsning av diverse böcker. I morgon är det sommarjobb för sonen, vanligt jobb för föräldrarna och diverse sommarlovsaktiviteter för tjejerna som gäller. Onward and upward!
Sarah Dawn Finer.
Sarah Dawn Finer sjunger fantastiskt och dessutom är hon en av de snyggaste kändisar Sverige har att erbjuda. Det här är ett av hennes bästa framträdanden, fast jag blundar lite för klänningen. (Sorry, Sarah!) The Winner Takes it All från Eurovision – också väldigt vackert. Hela hennes senaste album är väl värt att lyssna på. Gör det om du har Spotify! Och om du vill gråtknarka.
I hope you dance.
En av döttrarna i en familj några hus från vårt dansar ballroom i skolan. Hon är jätteduktig och har varit med och tävlat flera gånger, bl a i statsmästerskapet, tillsammans med sina skolkamrater. Härom dagen hade hon och resten av Ballroom-gänget på Timpview High sin stora avslutningsföreställning. Jag och döttrarna gick dit för att kolla in O, granntjejen, men fick mycket mer för våra $15 än vi hade tänkt oss. När de gör något på skolorna här i Junajtid Stejts ov Amerricka så gör de det nämligen med själ och hjärta. I en och en halv timme fick vi uppleva det ena numret mer fantastiskt än det andra. Det mesta var gruppföreställningar med ungdomar i coola kostymer, men bilden visar ett taffligt försök att fånga det seniorpar som enligt mig var det bästa gruppen hade att bjuda på. Wow, säger jag bara. Tårarna rann nerför kinderna på mig. De var så graciösa, så naturligt vackra, så samspelta… Hur ett par tonåringar kan tolka Duran Duran så gripande övergår mitt förstånd. Den här föreställningen kommer att finnas kvar hos mig länge, länge.
Came in from a rainy Thursday
On the avenue
Thought I heard you talking softly
I turned on the lights, the TV
And the radio
Still I can’t escape the ghost of youWhat has happened to it all?
Crazy, some are saying
Where is the life that I recognize?
Gone away
But I won’t cry for yesterday
There’s an ordinary world
Somehow I have to find
And as I try to make my way
To the ordinary world
I will learn to survive
Passion or coincidence
Once prompted you to say
”Pride will tear us both apart”
Well now pride’s gone out the window
Cross the rooftops
Run away
Left me in the vacuum of my heart
What is happening to me?
Crazy, some’d say
Where is my friend when I need you most?
Gone away
But I won’t cry for yesterday
There’s an ordinary world
Somehow I have to find
And as I try to make my way
To the ordinary world
I will learn to survive
Papers in the roadside
Tell of suffering and greed
Here today, forgot tomorrow
Ooh, here besides the news
Of holy war and holy need
Ours is just a little sorrowed talk
And I don’t cry for yesterday
There’s an ordinary world
Somehow I have to find
And as I try to make my way
To the ordinary world
I will learn to survive
Every one
Is my world, I will learn to survive
Any one
Is my world, I will learn to survive
Any one
Is my world
Every one
Is my world
När dagarna inte räcker till!
Dagarna har gått i ett sedan i söndags. Tiden räcker liksom inte riktigt till! Vi fick hastigt och lustigt besök av en av mina gamla vänner från Sverige, hennes dotter och dotterns pojkvän. Sena kvällar med intressanta samtal. Sådant gör livet lite roligare. Apropå roligt – vackra blommor gör mig alltid glad. Blommor jag fått från någon jag älskar gör mig ännu gladare.
Jag fortsätter upptäcka trädgården. Två av fruktträden verkade vara plommonträd, men jag trodde de skulle förbli fruktlösa. Oj, vad förvånad jag blev i söndags då jag upptäckte ett plommon på det ena trädet och två på det andra. Undrar just om resten av plommonen bara är bra på att gömma sig? Förhoppningsvis hinner vi smaka innan vi far iväg över Atlanten.
Sedan är det vindruvorna. Det är rätt coolt att ha vindruvor i trädgården utan växthus. Grannen påstår att de är på riktigt och att hon gjorde en massa druvjuice på våra bär förra året då ingen bodde i huset! Druvjuice, alltså. Det är ju så gott! Tänk om…
Yngsta dottern fortsätter njuta av sina ridlektioner. Idag firade vi att skolan närmar sig sitt slut genom att åka till Horse Crazy där S köpte ridstrumpor och ridhandskar för sina surt ihopjobbade slantar. Hon har länge behövt en ny jacka och på rea-stället hängde en som var blå, vattentät och ventilerande som jag helt enkelt bestämde var ett perfekt inköp. Så här fin är vår hästtjej nu!
Jag har lyssnat alldeles för lite musik de senaste veckorna. Vad lyssnar du på just nu? Jag vill ha tips, tack!