Månadens färg är givetvis…
Ja, naturligtvis skulle jag kunna ta med pumpor och ljuslågor och allt annat som går i varma toner så här i november, men du får nöja dig med mina favoriter. Den här tiden på året frossar jag i goda citrusfrukter. Småcitrus är alltid smarrigt, men apelsin och grapefrukt är också hur gott som helst.
I går och idag har ”äntligen” löven börjat dråsa ner på riktigt och vi får nog ta en omgång med räfsan på fredag igen eftersom det ska snöa rätt mycket på lördag. Efter det lär månadens färger bli svart och vitt. Novembernätterna är kolsvarta då det knappt finns gatubelysning, men i halva november börjar ljusslingorna komma upp och tillsammans med snön får de representera det vita ljus som gör vad det kan för att bekämpa den becksvarta natten.
Tacksamhetslista 11 november 2014
garageporten är fixad så nu slipper vi snötäckta bilar, halleluja
levande ljus under tidiga morgontimmar
värme
anktjatter
TED-talks
jag är mamma
tillgång till varma kläder
Helgpyssel att fixa.
Min favorittidning. Den kommer inte ut så ofta, men jag gillar till och med reklamen för det mesta. Sweet Paul. Bara namnet! Dessutom är han norrman, och det måste man ju lyfta fram även om han är rätt amerikansk nu för tiden. Projektet på sidan 20 ska jag göra nu i helgen. Vi har nog med nagellack och ståltråd är lätt att fixa.
Skärmdump, sid. 20 i Sweet Paul Fall 2014
Höstpromenad och trädgårdsarbete.
Jag älskar hösten. Jag älskar färgerna, årstidsskiftet med härligt lagom temperatur och att luften blir lättare att andas. Jag njuter av att tända ljus om kvällarna då det becksvarta inte riktigt hunnit ta tag om alla stackars vinterdeprimerade och jag älskar att jag inte längre känner mig tvungen att vara ute i det fina vädret. Jag älskar att pyssla med papper, textilier, garner, frukt och grönsaker. En gång hörde jag att människor nästan automatiskt bäst gillar den årstid då de själva kom till jorden. Jag höll med till hundra procent, oktoberbarn som jag är.
Idag har jag njutit i fulla drag då maken och jag tog en långpromenad längs floden. Hela familjen var ute i trädgården och tog hand om diverse nödvändigheter: de sista tomaterna, gurkorna och de misslyckade melonerna, vårlöksplantering, uppgrävning av risiga buskar längs Carterville Rd och så skulle vi plocka in några av de finaste äpplena. Jag kokade tomatsås av de få bifftomater som inte ätits upp av sniglar, oknytt eller något slags mögelangrepp (jättegott) och sonen och jag lade in gurkor efter det här receptet. Våra mjölksyrade morötter efter svenskt recept blev hur goda som helst, men rödbetorna som mjölksyrades efter något snabbt amerikanskt recept blev ”sådär”. Jag kan i alla fall konstatera att lagen till den nya gurk-lagen är precis hur god som helst och jag har svårt att tro att dessa grönsaker kan bli annat än delikata. Svaret får vi redan i morgon kväll.
Här kommer en oändligt lång fotobomb från dagens promenad. Jag tankar goda tankar och vackra färger inför den långa och kalla vintern.
Höst och häst på Carterville Road.
Häromdagen fick du se riktiga höstfärger från Rock Canyon. Här från vårt hus är det inte alls lika färgglatt, men efter kalla nätter kan vi i alla fall se snö uppe på bergtopparna. Tänk så konstigt det känns att ha 25°C om dagarna och ändå se snö. Jag vänjer mig aldrig vid det!
Titta här på grisbjörnen som sägs vara något slags häst. Hihihi!
Våra söta grannar är lika tacksamma vare sig de får ekologiska morötter eller halvruttna äpplen. De är så sällskapliga! En av hästarna har blivit utbytt mot en liiite större version som av någon anledning alltid påminner mig om Lilla Gubben, Pippis häst.
Alltid lika ivrig att hälsa och gosa lite. Så fin!
Och så gula höstlöv bara för att det är så infernaliskt vackert och bara för att de gör mig lycklig…
Leta höst i Rock Canyon.
Det går undan, men det går inte utför!
Jag har hittills fyllt 16.070 dagar med liv. Det är 43 år, 11 månader och 29 dagar för alla som inte riktigt håller koll. På söndag kommer jag att fira min fyrtiofjärde födelsedag och jag kommer att göra det med tacksamhet och en stor portion ödmjukhet. Mitt hjärta är fullt av bra saker som jag skulle vilja åstadkomma. Må detta bli mitt bästa år någonsin.
Tack för livet Mamma och Far!
Så här fantastiskt vackert var det i kväll hos våra grannar som hade bjudit in till grannskapsknytis. Det blev kallt efter ett par timmar, men det var så trevligt att hinna prata lite. Att umgås över alla möjliga gränser som vi människor sätter mellan varandra är något av det bästa jag vet. Och Ns ryska rödbetssallad var så god att jag gärna hade ätit den varje dag tillsammans med mina och dotterns hemgjorda köttbullar. Mums…
The Monsoon och äntligen känns det som höst.
I går kväll var det dags för vår lilla Montaigne-diskussionsgrupp att träffas hemma hos grannarna igen. De där kvällarna är hur trevliga som helst! Vi har blivit fem par som alla tycker det är spännande att läsa, tänka och prata som träffas en gång i månaden. Varje gång väljer en av oss en av Montaignes uppsatser och en modern text/tanke/video som på något vis handlar om samma ämne. Vi har pratat om allt från ansvar för jordens resurser till omvändelse och allmänna kommunikationsmedel. Man vet aldrig var vi hamnar under de timmar vi håller på, men kul är det. Det är också väldigt gott eftersom alla tar med sig något smått att tugga på. I går tog jag med svärmors äppelkaka i glutenfri version, men på bordet stod också en smarrig hårdost, frukt doppad i mörk choklad, klasvis med krispiga druvor, kex och hummus, chokladtryfflar och god dricka. (Det där med att inte äta efter klockan åtta funkar alla andra dagar, men inte i går.)
En av diskussionsvännerna sa ”i morgon ska vi få monsunliknande väder”. Jag hade bara sett att det skulle åska lite i väderappen, så det var tur att hon varnade mig. Det har nämligen spöregnat, åskat och blåst om vartannat hela natten och hela dagen. Runt huset ligger stora pölar med vatten som inte har hunnit rinna undan. Hoppas att grannarna som fick översvämning förra gången vädergudarna hade fest slapp det nu…
En sådan här innesittardag kan man kosta på sig att mest bara dega när man väl har gjort det som måste göras. Vi hade ridlektion, lördagsstädning och en del viktiga ärenden att ta hand om, men sedan var det fritt fram att läsa, titta på film, äta god mat, sticka, pyssla och programmera och det är precis det som alla har hållit på med. Jag passade på att hösta till det lite nu när det för en gångs skull inte var 30°C varmt ute. Tids nog kanske jag tröttnar på mörkret och regnet, men idag var det bara mysigt.
Jag och äldsta dottern håller på att planera årets pysseljulkalender och med anledning av det har jag suttit och letat igenom Pinterest lite grand. Jag har annars väldigt kluvna känslor inför den där enorma inspirationskistan. Det är ju fånigt att ägna timtals med letande om det ändå inte blir något gjort och jag vet många som lägger jättemycket tid på att just planera utan att aldrig komma längre. (Jag känner själv att det är lätt hänt.) Nu hittade jag i alla fall en jättefin krans som jag tänkte fixa till vår ytterdörr och tog mig till Michaels för att köpa material till den. Hm. Det har nog varit höst länge, för det var rätt utplockat både bland grundkransar och sidenblommor i höstfärger.
Så här såg kransen ut som jag ville göra:
Jag gjorde något helt annat. Jag vet. Den påminner inte i annat än att det är vindruvsris och höstfärger. Rosetten var vad jag hade hemma, men jag vill byta ut till något större och mer robust i säckväv eller något orange. Nåja. Kransar som man köper ser ut att ha pysslats ihop av amerikanska tanter med stort hår och kostar allt från 50 till 100+ dollar och den här är i alla fall väldigt enkel och kostade med alla rabatter jag hade ca 70 kronor ($10) att göra.
Annars fortsätter trädgården att leverera maskätna äpplen i mängder. Jag fortsätter koka det fantastiska äppelmoset i slow cookern och det kanske är jag som äter upp det mesta, men det är ju så gott och känns hur nyttigt som helst! Kombinationen äpple/vanilj/kanel är oslagbar.
Soffbordet i vårt ”front room” har också fått lite höstlig uppdatering. Det är mysigt att sitta där om kvällarna med tända ljus och en kopp te. Apropå te så är det dags att fylla på mitt förråd med rooibos chai, för det är verkligen jättegott! Vill du smaka?
Dagen idag är en märklig dag. Den är din.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mer innehåll
än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
I dag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Okänd
Höst i bergen.
Åker man några kilometer norrut upp mot Sundance har träden börjat skifta färg. Det här är min favorittid på året! Äldsta dotterns musiklärare bor fem minuter härifrån i bergssluttningen. Hos henne var det bara torrt och beige, men otroligt vackert ändå som du kanske ser på fotografierna.
Det har regnat och åskat till och från hela dagen. Gräsmattan fortsätter att tacksamt ta emot allt regn. Folk verkar alldeles förvånade över de svala och regniga dagar vi har haft de senaste veckorna, men själv har jag njutit. Ena dagen 29°C och halvt medvetslös av värmeslag, nästa dag 20°C och ett strilande regn. Det är ibland i kontrasterna det är lättast att uppleva skönheten.
Ed Sheeran – Fall
You and I
Two of a mind
This love’s
One of a kind
You and I
We’re drifting
Over the edge
And I will fall for you
And I will fall for you
If I fall for you
Would you fall too?
You and I
Learning to speak
With kisses on cheeks
You and I
We’re lifted
Over the edge
And I will fall for you
And I will fall for you
If I fall for you
Would you fall too?
And I will fall for you
And I will fall for you
And if I fall for you
Would you fall too?
Would you fall too?
Would you fall too?
Would you fall too?
Would you fall too?















































