Ett liv i självhjälpsböckernas träsk?

I veckan hade jag ett intressant samtal som handlade om självutveckling, vad det innebär och vilket ansvar man kan anses ha som människa att presentera sig som den bästa version av sig själv man kan bli. Detta blev en diskussion som skulle kunna fortsätta i all oändlighet, för inte ens om man bekänner sig till samma tro, samma politiska ideologi eller samma trädgårdsforum med fokus på specifika tekniker kan folk enas om detaljerna.

Hur många självhjälpsböcker som skrivits genom åren kan ingen människa svara på, men genren har funnits åtminstone sedan 2800 f.Kr. då ett rådsbrev från far till son förespråkade moraliskt beteende och självkontroll. Själv slukade jag i ungdomen denna typ av litteratur, men sanningen är väl att jag bara kan nämna en som lämnade bestående avtryck. Det var för övrigt en Og Mandino-bok som jag fortfarande bläddrar lite i ibland. Till slut insåg jag att dessa böcker snarare fick mig att känna mig sämre än ”bättre” då de skottsäkra teknikerna liksom inte bet på mig. (Eller på de flesta andra är vad jag antar med tanke på hur levande denna genre fortfarande är.)

Skulle Chat GPT kunna sammanfatta tidernas alla självhjälpsböcker för den ultimata målsättningsmanualen? Ja, den protesterade iallafall inte då jag gav kommandot. Jag presenterar därmed i samarbete med Chat GPT tidernas bästa självhjälpspublikation! (För övrigt är Chat GPT inte helt flytande på svenska och ibland ljuger den utan att skämmas det minsta. Jag undanber mig därmed allt ansvar gällande att du kommer att bli helt perfekt om du uppfyller alla dessa krav och hoppas att mina justeringar inte har ställt till det allt för mycket.)

1. Självkännedom och mål

Förstå dig själv

För att skapa förändring måste du först förstå vem du är. Fråga dig själv:

  • Vilka är mina grundläggande värderingar?
  • Vad motiverar mig?
  • Vilka styrkor och svagheter har jag?

Att skriva en dagbok, meditera eller prata med en coach eller terapeut kan hjälpa till att få insikter.

Sätt tydliga mål

Ett diffust mål som ”Jag vill bli lyckligare” är svårt att nå. Använd istället SMART-metoden (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbundet):

  • Dåligt mål: Jag vill bli mer hälsosam.
  • Bra mål: Jag ska träna tre gånger i veckan och laga hälsosam mat fem dagar i veckan under de kommande tre månaderna.

Hitta ditt ”varför”.

Mål utan en stark anledning leder sällan till långsiktig motivation. Fråga dig själv:

  • Varför vill jag uppnå detta?
  • Hur kommer det att förbättra mitt liv?

Ju starkare ditt ”varför” är, desto lättare blir det att håla fast vid dina mål, även när det blir svårt.

2. Vanor och disciplin

Skapa en morgonrutin

Hur du startar din dag påverkar resten av den. En bra morgonrutin kan innehålla:

  • Motion: Träning, yoga eller en promenad.
  • Mental skärpa: Läsning, reflektion eller meditation.
  • Planering: Skriv ner dagens viktigaste uppgifter.

Bygg bra vanor och eliminera dåliga

Vanor formar ditt liv mer än motivation. James Clear, författare till Atomic Habits, föreslår:

  • Gör det enkelt: Börja med små steg (t.ex. en armhävning istället för ett helt träningspass).
  • Gör det attraktivt: Koppla vanan till något du gillar (t.ex. lyssna på en podcast medan du joggar).
  • Gör det svårt att misslyckas: Lägg fram träningskläderna kvällen innan eller ha en vän som följer upp dina framsteg.

Omvänt gäller att göra dåliga vanor svårare:

  • Vill du sluta scrolla på mobilen? Lägg telefonen i ett annat rum.
  • Vill du äta hälsosammare? Ha nyttiga snacks tillgängliga istället för onyttiga.

3. Fokus och produktivitet

Prioritera rätt

Att vara upptagen är inte samma sak som att vara produktiv. Eisenhower-matrisen kan hjälpa dig att prioritera:

  • Viktigt & Brådskande: Gör det direkt.
  • Viktigt & Ej brådskande: Planera in tid för det.
  • Ej viktigt & Brådskande: Delegera om möjligt.
  • Ej viktigt & Ej brådskande: Eliminera.

Minska distraktioner

  • Stäng av notifikationer.
  • Använd tekniker som pomodoro-metoden (25 minuters fokuserat arbete, 5 minuters paus).
  • Skapa en arbetsplats utan distraktioner.

Ta ansvar

Sluta skylla på omständigheter eller andra människor. Fråga istället:

  • Vad kan jag göra åt detta?
  • Hur kan jag ta lärdom?

Ansvar = Frihet. Ju mer du tar kontroll över ditt liv, desto mer frihet får du.

4. Mental styrka och välmående

Bygg en positiv attityd

  • Öva tacksamhet: Skriv ner tre saker du är tacksam för varje dag.
  • Omformulera negativa tankar: Byt ”Jag är dålig på detta” mot ”Jag lär mig detta”.
  • Umgås med positiva människor. Energivampyrer drar ner dig.

Hantera stress

  • Mindfulness och meditation hjälper dig att hålla dig närvarande.
  • Djupandning aktiverar det parasympatiska nervsystemet och lugnar kroppen.
  • Träning frigör endorfiner och minskar stress.

Bli bekväm med obehag

Tillväxt sker när du utmanar dig själv.

  • Säg ja till saker som skrämmer dig.
  • Se misslyckanden som lärdomar, inte nederlag.

5. Relationer och kommunikation

Lyssna mer än du pratar

Bra kommunikation handlar mer om att lyssna än att prata. Ställ öppna frågor och var närvarande.

Omge dig med rätt personer

Du blir genomsnittet av de fem personer du umgås mest med. Välj vänner som inspirerar och lyfter dig.

Lär dig konflikthantering

  • Var saklig och lösningsorienterad.
  • Undvik att gå i försvar, försök istället förstå den andra personens perspektiv.

6. Lärande och utveckling

Läs och lär kontinuerligt

De flesta framgångsrika människor läser mycket. Sikta på att läsa eller lyssna på något nytt varje dag.

Testa och experimentera

Teori är bra, men handling är bättre. Testa dina idéer i praktiken och lär dig av resultaten.

Utvärdera och justera

Reflektera regelbundet:

  • Vad fungerar?
  • Vad behöver justeras?
  • Vad är nästa steg?

7. Handling och uthållighet

Börja nu

Många fastnar i ”tolkningsförlamning”. Det perfekta tillfället finns inte – börja där du är.

Var konsekvent

Små, dagliga framsteg ger stora resultat över tid.

  • 1% förbättring varje dag = 37 gånger bättre på ett år.
  • Gör hellre något litet varje dag än något stort en gång i månaden.

Ge aldrig upp

De flesta ger upp precis innan genombrottet. Framgång kommer till dem som fortsätter trots motgångar.

Så vad behöver du sammanfattningsvis göra? Vi kan koka ner det och koncentrera det ytterligare:

  1. Bli medveten om dina mål, styrkor och svagheter.
  2. Bygg goda vanor och eliminera dåliga.
  3. Fokuser på rätt saker och undvik distraktioner.
  4. Utveckla mental styrka och lär dig hantera stress.
  5. Bygg starka relationer och omge dig med rätt människor.
  6. Lär dig och väx varje dag.
  7. Agera och håll fast vid det långsiktigt.

Gör detta och du kommer att ha tagit till dig kärnan i alla självhjälpsböcker som någonsin har skrivits. Varsågod. Lätt som en plätt!

Continue Reading

”Enough. Enough now”.

Livet består av många stunder av att nöja sig med, något som ligger långt bort från det varma förnöjsamhet eller att faktiskt vara nöjd. Man nöjer sig med grejer som funkar okej, man nöjer sig med halvtaskiga relationer, man nöjer sig med tråkiga jobb, man nöjer sig med oinspirerande boenden, man nöjer sig. Ja, man nöjer sig med rätt mycket. Man kan också nöja sig trots avsaknaden av något. En sviktande hälsa. En riktigt nära vän. Tillgång till viktig information. Praktiska verktyg. Man nöjer sig.

Vi har varit riktigt nöjda med våffeljärnet som inhandlades till en våffelfest i mars 2001. Detta våffeljärn har presenterat många goda våfflor genom åren. Den senaste tiden har det dock visat tecken på att inte må så bra. Det blev trist för några månader sedan då vi hade min goda vän och hennes son på besök och de första våfflorna fastnade i järnet. Det ordnade sig, vi blev mätta på våfflor den gången också. Sedan dess har järnet fått jobba ett par gånger till. Det är den glutenfria smeten som hanterats sämst, men även ”vanlig” smet har fastnat. Igår bestämde jag att nu vill jag inte nöja mig längre. Våffeljärnet har fyllt 20 år, det är okej att låta det fara till Bubbetorp och byta ut det mot en nyare modell. Det får med sig en sista våffla som tack för alla goda stunder det bjudit på. Vad nöjer du dig med? Eller finns det något du inte längre nöjer dig med?

Enough. Enough now.

Continue Reading

Sensommarblues?

Igår tillbringade jag dagen i Bredavik med min brors två yngsta barn. Det var alldeles tyst i omgivningarna. När skolorna drar igång förändras allt. Vårt sommarparadis har sjudit av aktivitet ända sedan två av mina syskon och deras familjer flyttade dit för sommaren och det har varit så roligt att se fotbollsplanen användas (som volleybollplan, men ändå), det har varit många dopp från bryggan och både grillen och pizzaugnen har gått varma. I början av sommaren kände jag mig lite orolig att sommaren skulle bli ”fel” p.g.a. flera olika orsaker, men nej, den har verkligen blivit jättebra.

Livet med småbarn är så annorlunda det i den fas jag befinner mig nu. Det är full gas från morgon till kväll! Tusen frågor, ”Kolla på mig!”, småsår som ska pussas på, samma aktivitet hundra gånger på raken och sedan var det det där med maten… Jag älskar verkligen barn! Jag har faktiskt gjort det så länge jag kan komma ihåg. Jag tycker om deras nyfikenhet och är otroligt fascinerad av deras snabba utveckling. Historierna de berättar är färgade av allt som uppfyller deras liv just nu och de är experter på mindfulness i just bemärkelsen jag lägger i det ordet. Jag får lägga min effektivitet åt sidan och låta det ta tid att få rätt sko på rätt fot och att knäppa skospännena.

Gårdagens tunga och fuktiga hetta var näst intill outhärdlig och inte gick det att bada mig svalare heller eftersom algblomningen gjorde vattnet riktigt läbbigt. Igår kväll föll några droppar, men den fuktiga tyngden ligger kvar. Det sägs att det ska åska och regna inatt och oj, vad jag hoppas att det är med sanningen överensstämmande! Tänk att slippa vattna tomater, chili, paprika och aubergine… Nu är det väl dags att sätta in några av plantorna i det lilla växthuset igen om det ska bli någon skörd att räkna med, men de har mått bra av att stå ute och lufta sig i några dagar.

Ljungen fortsätter blomma och Uttorpsrundan är fantastiskt vacker. Jag har firat att mitt certifikat är på väg i posten och att jag snart kan börja jobba som certifierad samtalsterapeut! Tänk ändå att allt elände jag upplevt i livet nu kan komma till nytta. Jag menar inte att jag specifikt har haft något eländigt liv, inte alls. De tunga upplevelser jag gått igenom känner jag dock ger en viss tyngd till mig som människa och den förståelse jag har för mina klienter. Jag hoppas att det är så.

”Det är lättare att ändra en flods förlopp än en persons sätt att vara.”
Kinesiskt talesätt

När vi nu går in i en ny tid, denna sensommar som bjuder på högt och lågt, känner jag att det är extra viktigt att jag tar mig tid att fundera över hur viktig denna chans till nystart alltid har varit för mig. När alla andra uttryckt sorg över att sommaren varit över har jag tyckt om de nya skrivhäftena, pennorna, grupperna och allt vad det varit trots att jag egentligen är en sådan som gillar att sitta under min korkek och ha det precis som jag alltid har haft det. Jag är väl helt enkelt precis lika komplex och märklig som mina medmänniskor.

Continue Reading

Uppgradering.

Före
Efter

Yngsta dottern skulle helst sitta vid pianot jämt om hon kunde. Det skulle naturligtvis vara jättefint om hon hade en Steinway-flygel att spela på, men nu är det inte så. Hennes elpiano får duga. Vi kunde åtminstone klä om stolen så den passar bättre i hennes rum! (Egentligen får inte pianot plats i hennes rum, men det står där ändå. Det gör att man alltid ser pianopallen om dörren är öppen. Det lyxiga möbeltyget i färger som var helt rätt i Orem har varit precis helt fel här. Just därför känns den här åtgärden, att ”neutralisera” utseendet med svart linneklädsel, mycket bra.) Möbeltyget var lättare att få snyggt i hörnorna eftersom det är mycket kraftigare. Det här linnetyget är ganska kraftigt, men vi får se om det kommer att hålla formen eller om det töjer sig mycket med tiden.

Pianopallen har ändrat skepnad förut. Här kan du läsa mer om det.

Continue Reading

Random thoughts.

25_3

”The biggest tragedy in America is not the great waste of natural resources – though this is tragic; the biggest tragedy is the waste of human resources because the average person goes to his grave with his music still in him.”
Oliver Wendell Holmes

Idag läste jag det här citatet på Facebook. Tårarna började rinna ner för kinderna. Kanske för att jag känner det här själv, kanske för att jag känner det för andra…

Jag har varit sjuk i helgen. Inte lika sjuk som min mamma som ringde Vårdcentralen tidigare idag då hon har haft fruktansvärt ont i magen i flera dagar. Hon fick tid på fredag. När smärtan blev outhärdlig framåt kvällen ringde hon Akuten. De sade åt henne att ringa Vårdcentralen i morgon. Suck! Nu säger jag ingenting mer om Den Svenska Vården, mer än att jag hoppas att min lilla mamma mår okej och att hon snart blir frisk igen.

Mina 21 dagar av tacksamhetsmeditation är över. Jag har i tre veckors tid ställt klockan lite tidigare för att stiga upp och ägna en kvart åt olika mantran varje dag. Har detta gjort skillnad i mitt liv? Absolut! Att kunna se sitt liv ur ett nytt perspektiv är nyttigt. Trots att det nästan alltid finns något som stör i periferin, stort eller litet, kan man lära sig att fokusera på det som är gott istället. (Lider man av en klinisk depression behöver man annan hjälp än ”trosan hoppsan, det här ska bli bra”.) Jag får påminna mig själv om detta ibland, så jag är jättetacksam över att jag gav mig själv den här chansen att öva upp tacksamhetsförmågan lite. Om du förresten inte har sett YouTube-klippet om tacksamhet från SoulPancake tycker jag du ska göra det:

25_2

Just nu är amerikanska barn och ungdomar redo för lov. Igen. I morgon är sista skoldagen innan Thanksgiving Break. Vi svenskar hakar på de vanliga skolloven. Det blir lättast så när man ska planera aktiviteter som involverar andra. Kalkon och sötpotatis inhandlades på Costco idag och jag höll på att lägga ner en sådan här klänning i vagnen också. Eller inte, hm.

25_5

För övrigt har jag snart gått igenom alla skåp och lådor för att fira ettårsjubileum här i huset, alldeles i linje med månadens förändringstema. En sak kan jag konstatera. En sådan flytt som vi gjorde kan vara bra på många sätt. Något av det bästa är att livet rensas på precis allt onödigt. Ibland kan de där onödiga grejerna dock kännas ganska nödiga. (Äh, jag vet att det heter nödvändiga.) Jag tror vi lyckades ta med oss de viktigaste grejerna i alla fall. Som bröllopsvaserna från diverse familjemedlemmar, de bästa fynden från Stämshult, den vävda julbonaden vi fick i förlovnings- eller bröllopspresent av makens morföräldrar och så ljusstaken jag fick i 40-årspresent av min fina, fina vän som inte längre finns här. Idag plockade jag fram den där ljusstaken och bestämde mig för att fortsätta smygjula trots att vi ska hinna med Thanksgiving först. Dagens datum: 25 november. Jag bjuder på Alicia Keys och hoppas att du mår bra.

Continue Reading

Syhörna, javisst!

Okej. Nu blev skrivbordshörnan helt plötsligt en syhörna. I överskåpen ligger stuvar, gamla klädesplagg, mönster och halvfärdiga projekt så fint staplade som krävas kan. Översta lådan har fortfarande kvar sin funktion, men i de andra lådorna ligger spetsar, dragkedjor, trådrullar och annat. Jag behöver sortera lite snyggare innan systemet funkar, men det ska nog fixas inom en inte allt för lång framtid. Jag ska sy ett överdrag till symaskinen så gör det inte lika mycket att den står framme hela tiden.

14_2

Idag har jag mest varit chaufför. Vi skulle ha vänner över på middag, men ett par timmar innan de skulle komma fick jag ett telefonsamtal och ett meddelande om att en av familjemedlemmarna just hade blivit magsjuk. Nej tack. De får komma en annan dag istället! Kanske gör det inte så mycket. Jag fick nämligen stiga upp tidigt i morse för att fixa ett gäng ”akutjulklappar” som hux flux skulle vara inslagna och klara. Låt mig avslöja att det inte blev några julrim skrivna… Julkänslan infann sig med hjälp av Spotify och ett doftljus. Nu är jag redo för Advent! (Först Thanksgiving om två veckor. Grannarna har så smått börjat julpynta med utomhusbelysning och granar och annat, men jag kan bara inte frångå traditionen att tända stjärnorna kvällen före första advent. Nej, det går inte…)

14_3

Ps: Grattis till svägerskan på födelsedagen! En vacker dag ska jag komma in i födelsedagskortsrutiner igen. Kära K, hoppas att Din Dag var alldeles fenomenal!

Continue Reading

Före & Efter.

Förändringstemat nu i november gäller alltså vårt hem. Jag delade med mig av verklighetsbilder istället för fixade foton för att också få en möjlighet att se själv vad andra egentligen ser då de kommer hem till oss, inte vad jag vill att de ska se. Intressant. Jag upptäckte att det lilla inbyggda skrivbordet i köket måste fixas till, för att ha en ständigt skräpig uppsamlingsplats är helt enkelt inte trevligt. Ju stökigare det är, desto mindre är chansen att någon gör något åt projekten som hamnar där. Jag tog tag i problemet på en gång. Voila!

Före:

12_4

12_3

Efter:

12_16

”Viktiga papper” som ändå inte någon gör någonting med får helt enkelt inte ligga kvar. Den blå, härliga papier-mâchéskålen som E har gjort i skolan rymmer nu nyckelknippor och glasögonfodral. Det fina ståltrådshjärtat som min vän S har gjort syns inte här på bilden, men det står framför den lilla tavlan som heter ”Fårväntan”. Det du inte ser är att allt skräp som hade hunnit samlas i lådor och skåp under det senaste året har åkt ut. Det ska bli spännande att se vad denna lilla hörna egentligen ska användas för. Vi har ju ett arbetsrum där datorer, bokföringspärmar, pysselmaterial och annat numera bor. Medicinskåp och viktig husinformation har sin naturliga plats här, men vad annat? Vad tycker du?

Continue Reading

Förändring del 11 – Hem.

Jag kom på att jag inte har introducerat mitt förändringstema för månaden, även om du kanske märker att jag har börjat jobba på det. ”Hem”. Vad lägger du i det ordet? Jag har fått fundera över hur man känner sig hemma, när man känner sig hemma och varför man känner sig hemma många gånger. Maken retade sig i många år på att jag sa ”Nästa helg ska vi åka hem!” när jag menade ”Nästa helg åker vi till mina föräldrar i Bostorp!”. Det tog många år för mig att känna mig själv hemma någon annanstans än i mitt föräldrahem. Ju fler gånger vi har flyttat, desto lättare har jag haft att bo in mig.

Vi bor numera i ett typiskt stort Utahhem som har ”beige” som signum. Utsidan är modern och häftig trots att huset är närmare 30 år gammalt, men insidan är trots flera renoveringar av tidigare ägare hopplöst trist… Jag kan räkna upp alla detaljer jag hade velat ändra på om pengar inte var ett hinder och om vi varit säkra på att vistelsen här skulle vara längre än ett år i taget:

heltäckningsmattorna skulle åka ut överallt utom i ”pingisrummet” och i familjerummet
klinkersen i både hall och badrum skulle bytas
plattorna i taket skulle bytas ut
köket är stort och lättarbetat, men fult
väggstrukturen skulle bort, alla väggar borde målas om
alla tre badrum skulle byta all inredning

Så. Det var alla klagomål jag hade. Det konstiga är att trots jag har alla dessa klagomål är detta hus verkligen vårt hem. Här känner vi oss trygga. Vad är det då som gör detta hus som är helt i min o-smak till min trygga hamn? Inte är det inredningen. Alla våra möbler är i princip köpta på IKEA här i Draper och på Denver Mattress. Vi tog med oss några viktiga detaljer: pilasterhyllan, våra favorittavlor, Maria-servisen, lite jul, lite kök, några småpryttlar, våra instrument och ett och annat fotoalbum. Vi tog också med oss några spel och ganska många böcker (jämfört med allt annat). Det är inte grejerna som får oss att känna oss hemma. Det är vi själva. Home is where your heart is. Det är det som får bli slutklämmen på de här funderingarna. Och Björn och Benny – tack för Hemma

21_9

7_7

Continue Reading

Mål och planer.

23_2

Nattfrost på gräsmatta. Syn vid utträde ur hus för vidare transport via apostlahästarna i galopp, trav.

23_1

Morgonsol på träd och buskar i höstskrud. Ja, och blå himmel. Syn strax innan kräkkänslorna tog över och apostlahästarna darrade av utmattning

Jag fortsätter träna och nu har jag börjat orka ta ut mig själv ordentligt mot slutet av varje träningspass. (Den första månaden hade jag ju knappt ens ork att genomföra ett helt pass och när jag närmade mig slutet orkade jag knappt lyfta på fötterna!) Jag har nog gett upp tanken på att klara fem kilometer i sträck innan snön kommer, men jag är i alla fall ute och springer tre gånger i veckan. När jag tränade ”hemma” i spåret i Segeltorp sprang jag som längst en runda, alltså ca 2,5 km. Det innebär att jag snart är uppe i samma kapacitet som när jag var i riktigt bra form. Jag börjar känna att benen är lite piggare, men flåsar gör jag fortfarande.

Ett annat mål jag fortsätter jobba på är det där med förändringstemat. Jag jobbar på att göra småsaker för vänner och bekanta i min omgivning, sådant som kan underlätta eller göra någon glad. Jag mår bra av det och förhoppningsvis mår mottagarna ännu bättre. Jag säger som min mamma: tänk om jag hade mer pengar så jag kunde ge bort fler presenter! Haha. Vissa presenter får ges i form av tankar som flyger iväg genom världsalltet, andra får jag spara i väntan på rätt tillfälle. Vänskap är dessutom absolut inte bara att ge bort saker. Det handlar om att lyssna, visa förståelse, hjälpa med praktiska saker, tipsa om spännande artiklar, ta med någon till en fenomenal rea eller följa med ut på promenad. Vi människor har så olika behov.

Vad är det finaste någon har gjort för dig någon gång?

Ps: Den här gillar jag. Jag är stark och du kan nog höra mig ryta. Snart.

Continue Reading