Hipp Hurra!

Tre av fem (eller sex)  systrar i vår familj fyller år i mars. Lägg därtill några ingifta, släktingar och goda vänner så kan vi konstatera att mars är en månad att fira! I Sverige tycker jag nog att mars och november är tråkigast på hela året, så anledningar att fira är helt enkelt toppen!

Dagens födelsedagspingla är Mimmi, min duktiga och ambitiösa lillasyster. Vi är olika på så många sätt och lika på så många andra. Jag är glad över att ha mina allra bästa vänner i min egen familj. Jag har förstått att blod inte alls är tjockare än vatten i många fall.

M har precis varit iväg på en spännande studieresa och jag ser fram emot att höra allt så småningom! Kanske blir resan samtalsämnet för en av de långa pratkvällarna på Sturkö i sommar?

Puss på dig, syrran!

Continue Reading

Doctor Who och nagelbestyr.

De två äldsta barnen i familjen håller på att ladda upp för sommarens Doctor Who-maraton tillsammans med kusinen L. De är båda alldeles absorberade av denna fantastiskt underfundiga och spännande tv-serie. Doctor Who firar 50 år i år. Man kan ju tycka att en underhållningsidé som håller så länge faktiskt är rätt bra. Jag har inte haft tid att se särskilt många avsnitt, men jag förstår att det är lätt att bli Doctor Who-fixerad. Prova själv om du letar efter en ny serie att följa. Jag menar, då har du många timmars förströelse framför dig. 😀

Bild: tennantnews.blogspot.com

Kommer du ihåg de hemska naglarna? Efter 2,5 veckors väntan bestämde jag mig för att gå till en nagelsalong i går för att fixa till det som fixas skulle. Vilken skillnad! Det kostade $20 istället för $30. I priset ingick borttagning av gelélacket (det kunde jag ju inte göra själv), manikyr, vanligt lack och en helt underbar handmassage. Jag ska gå dit igen. Nästa gång blir det bara manikyrpriset på $15 och då är det massagen jag vill åt… Som du ser kunde Tanay sitt hantverk till skillnad från den andra damen. Färgen är O.P.I. i någon svagt rosa fransk manikyrfärg. Gillar det bättre än tippexvitt. (Färgen på fotot är inte helt överensstämmande med verkligheten. Lite mer rosa. Och handen ser också lite mer levande ut IRL.)

Continue Reading

The Impossible och sådant som är alldeles möjligt.

Har du varit i Thailand på semester? Har du en familj? Har du känt en hopplöshet så djup att du inte vetat hur du skulle ta dig upp igen? Har du funderat på hur det skulle kännas att få ditt liv sönderslaget, både bokstavligt och bildligt? Gå och se filmen The Impossible!!! Ska du gå på date? Gå inte och se filmen The Impossible!!!

Jag förstår att denna filmatisering av en riktig familjs upplevelser från tsunamin 2004 blev nominerad till en Oscar. Briljant spelat av både barn och vuxna, helt otrolig scenografi och tja, hela filmen var fantastisk om än mer än önskat omvälvande. Jag satt och grät mest hela tiden, men det fanns också stunder av obeskrivlig lycka.

Jag älskar att gå på bio här. Det är jämförelsevis billigt och de kör alltid en hel drös med previews som fyller sitt syfte väl. (De gör alltså att jag vill gå och se ännu fler filmer.) Idag blev det mest två låtar som stannade med mig. Lyssna på dem du också!

Filter – Happy Together (The Great Gatsby) Maken gillar inte, mamma kommer definitivt inte att uppskatta, men jag lyssnar på hög volym i hörlurarna och känner hur musiken liksom rinner ner längs ryggraden. Den här tolkningen av söta lilla Happy Together gör ont, ont, ont.

Lisa Gerrard och Patrick Cassidy – Elegy (Man of Steel) Du som är lite observant vet att jag älskar musiken i Gladiator. Här är Lisa Gerrard tillbaka med intensiv och känslosam musik som inte lämnar mig oberörd. Jag vet att jag måste gå och se den här Stålmannenfilmen, om så bara för att höra musiken i en riktigt bra ljudanläggning uppe på Cinemark!

Jag har skrutit om härligt sommarväder, men idag hörde jag på radion att de lovar snö i morgon. Glädjedödare… Undrar just om det är molnet som lurade bakom bergstoppen mitt över vår balkong tidigare idag som tänker ställa till oreda?

Den som var gladast av oss alla idag var E som blev färdig med sitt fina förkläde. Hon valde två olika tyger på Hobby Lobby för ett par veckor sedan och har sedan med bara lite hjälp klippt, pressat och sytt. Pricken över I blev raden med spetsar. Vi var till och med duktiga och förtvättade allt, så förhoppningsvis blir det inga spännade, tråkiga överraskningar vid tvätt. Jag tror att jag också tänker sno ihop ett nytt förkläde. Varför inte, liksom? Det grå jag använder varje dag vann jag i en tävling någon gång för några år sedan och även om det är snyggt är jag rätt trött på det. Vi får se!

Continue Reading

I morgon är en annan dag.

Så här har jag känt mig idag:

Efter ett underbart sommarväder (20°+, fantastiskt, fast jag sov mest inomhus trots det) och en del trixande och knipsande kommer jag att känna mig så här i morgon:

I går träffade jag en tjej som hade min syrras kompis Tone Jacobsen som TA (teaching assistant). M  jobbar i familjeföretaget och lär ut dans till high school-ungar. Tone är glassig kändis i Norge. Båda verkar ha fått det rätt bra.

Dagens country: Tim McGraw, Taylor Swift och Keith Urban i Highway Don’t Care. De spelar den om och om och om igen här. På typ alla radiokanaler. Jag är så snurrig så jag orkar inte leta upp något nytt och spännande. Men du, jag tänker på dig!

Continue Reading

Happy Birthday!

När jag var nio år föddes en av mina fina småsystrar. Just den här fick jag öva mina bästa mammaskills på. Den gången var jag nämligen tillräckligt stor för att riktigt lära mig hur en mamma ska göra och agera. Tack söta A för alla fel jag redan hade fått gå igenom med dig då jag fick mina egna barn! Och förlåt mig för de trauman jag utsatte dig för… Puss och kram och grattis på födelsedagen!

Continue Reading

Hej!

Min dag idag kan sammanfattas med orden Bounce, Svett och Tårar. Jag har skrattat också, så det var inte så illa som det kanske lät vid första öronkastet… Jag har tvättat, haft ont i magen, gått utan att känna av benskadan alls för första gången sedan olyckan, sett gamla bilder och blivit ruskigt nostalgisk, lagat god och äcklig mat, haft ont igen, jobbat, skjutsat, lärt ut, umgåtts… Jag har däremot inte haft någon tid att leta efter musik, så jag bjuder på några självklarheter:

Agnetha Fältskogs nya singel When You Really Loved Somebody.

Totos I’ll Be Over You. Bara för att.

Pigram Brothers Nothing Really Matters. Maybe time will right the wrongs

Das Boot! Äntligen är min fina Blekingseka uppe på hyllan som min svåger snickrade ihop. Denna lilla installation gör att det känns ännu lite mer som hemma här trots att väggarna fortfarande är sk*tfula. Jag blev så glad över makens överraskningshändighet att jag var tvungen att visa upp resultatet.

Första gången jag var i Utah tror jag inte jag besökte Bridal Veil Falls, men jag kan ha fel. Kommer du ihåg, Å? Maken och jag var här då vi hälsade på syrran då hon pluggade i Provo, det vet jag i alla fall med bestämdhet. Vi tog en reprisrunda, min första lite längre promenad sedan benbrottet, i går. Det var spännande att se hajkarnas fantastiska utstyrslar. BYU-studenterna på date hade jeans och gympadojor, men där slutade det normala. Vi såg tjejer med flip-flops (vägen var fortfarande snötäckt i skuggpartierna), hotpants på både herrar och damer, en skäggig transa med högklackade buodoirskor och kortkort kjol samt mängder av linnen och solglasögon. En liten familj stod och grillade insvepta i filtar. Det var +8°C, så du förstår nog om vi var lite förvånade över folks klädval…

Jag älskar gamla övergivna byggnader med patina, i alla fall de som klottrarna inte har förstört.

Läckert, läckert.

I lördags följde mellanbarnet ut på promenix. Mini-Me. Hon driver oss till vansinne ibland med sina mammafasoner, men det är okej. Hon växer nog i de där fasonerna vad det lider.

Från oss har vi den här utsikten. Jag har hört att bergen brinner här på hösten, men jag tycker de är rätt imponerade också så här på senvintern. Vad tycker du?

Färginspiration till jobbet. Hur fint som helst!

Det här huset tillhör en familj i grannskapet. Vill ha. Visst väcker det ha-begär? Åtminstone tills vattnet börjar tränga in i källaren senare i vår. 🙂

Continue Reading

Själv är bäste dräng eller Grattis till mig själv på Internationella Kvinnodagen!

Bland mina vänner här i USA tar många det för givet att man behöver både ”cleaning lady” och trädgårdsarbetare trots att minst en vuxen är hemarbetande. Jag tycker det är intressant att samma familjer ofta äter mat som andra har lagat (take out eller frozen dinners) och inser att vi har en väldigt olik syn att se på saker och ting. Idag hyllar jag mig själv. Själv är Bäste Dräng eller (i mitt fall) Bästa Piga. Grattis på Internationella Kvinnodagen! Jag bjuder på ett klassiskt citat från min fina farmor (tack kusin M för påminnelsen):

”Min man, han var snäll han. Tänk, jag fick rösta på vad jag ville.”

Idag luktar det gott i de renstädade badrummen och från köket ringlar sig ljuva Crock Pot-dofter upp för trappan. Jag är på väg med sonen till en av hans Final Exams som ju måste tas på skolan och efter det tänker jag åka en runda till Costco med vännernas två yngsta barn som gillar att testa alla smakprover som delas ut en fredagseftermiddag som denna. Livet är härligt och snart är det helg. Och jag röstar på vem jag vill. (Just det. Problem. Det finns ingen jag vill rösta på… Gah!) Äh. Jag firar genom att köpa en fräsch bukett blommor i stället. Grattis till dig som är kvinna eller bara känner för att framhäva dina X-kromosomer idag. Tjohej! Lite Shania Twain på det kanske?

Min Cleaning Lady är ju bara bäst… Moahahaha!

Continue Reading

En himla massa foton och en liten reserapport.

Jag hade lovat mig själv att ta massor av bilder under Sverigebesöket. Jag tog förvisso ganska många då jag kom ihåg att plocka fram kameran. Tyvärr glömde jag det helt vid några av besöken, men det betyder inte att de besökta betyder mindre för mig… Här är i alla fall ganska många av de personer jag hade förmånen att träffa under mina fem överraskningsdagar. Dagsschemat? Jo, det såg ut så här:

Onsdag Resa från Birmingham via Paris och Köpenhamn till Karlskrona där influensasjuk bror tog emot mig vid tåget. Vi körde ut till Sturkö. Jag var ”rörmokaren” som mamma hade lagat middag till. Tur att brorsan bad mamma sätta sig ner innan jag kom in genom dörren, annars hade hon väl svimmat. Far satt och skrockade lite sådär som han gör när han är nöjd, så jag tror han blev glad. Och maten var fantastiskt god!! Mammas lax med potatismos. ”Rörmokaren” blev således mycket väl mottagen.

Torsdag Roadtrip till Stockholm via Ölandsgatan där min syster just hade gjort sig i ordning för att ”åka på övernattningsresa” med maken. Det hade säkert blivit en synnerligen trevlig resa, men den var ju bara en rökridå. Det blev till att föna håret och packa Stockholmsväska istället, men M verkade inte bli allt för besviken över de ändrade planerna. Efter en lång och pratsam resa var vi framme i Stuvsta där vi plockade upp lillasyster som skulle ”passa kompisarnas barn”. Hon blev inte heller ledsen över att behöva följa med oss in till stan där Umeåbaserade lillasystern väntade vid restaurangen där vi åt. Då vi kom hem igen hade vår kusin lyxloppis för oss och jag blev några hundralappar fattigare och några mycket fina fynd rikare. Slutligen var det badbaljedags från midnatt framåt sena natten, eller tidiga morgonen. Underbart! (Resväskan kom inte med från Paris, så stockholmarna fick inga presenter.)

Fredag Besök hos en av mina fina vänner på förmiddagen och bilresa ner till Karlskrona på eftermiddagen/kvällen.

Lördag Besök och inspektion av nyrenoverade köket hos svågern. Vilket fantastiskt kök! Välgenomtänkt och väldigt mycket fräschare än det gamla. Kakelplattorna var till och med snyggare än de vi valde till vårt kök för några år sedan. Kul att träffa M och barnens kusiner. Vidare till vännen och mamman till barnens kusiner. Det var härligt att träffas och kramas lite. Nästa besök på dagordningen var till svägerskan och hennes familj. Där stannade jag ett tag och diskuterade viktigheter, en fin stund. Efter detta var det dags för shoppingrunda på stan. På listan stod ett gäng lite konstiga önskemål från familjen, bl a TePe tandborstar från apoteket… Eftermiddagen och kvällen tillbringade jag med de Karlskronaboende familjemedlemmarna. Vi åt varma mackor och tittade på ett rätt dåligt avsnitt av Melodifestivalen. Jag tror inte att något av den kvällens bidrag vinner hela balunsen, men vad vet jag?

Söndag Tågfärd till Malmö där ännu en fin, födelsedagsfirande vän väntade vid Triangelns station. Vi fikade, pratade och gick en runda på stan, en stad jag knappt känner igen längre. Bror och svägerska kom och plockade upp mig och mitt bagage och jag fick möjlighet att träffa svägerskans familj en kortis innan vi åt kebab och njöt av en fantastiskt renoverad (snart klart) lägenhet som jag gärna hade bott i om jag skulle bo i stan.

Måndag Klockan ringde kl 3.30 då jag sovit i bara några timmar. Det blev taxi till tågstationen, tåg direkt in till Kastrup (extremt praktiskt) och resa hem till Salt Lake City via Paris (urk). Det var fantastiskt härligt att vara tillbaka med min egen lilla familj. Trots allt är det med dem jag hör hemma. I går kväll somnade jag helt klubbad och vaknade tio timmar senare utvilad och dunderförkyld. Nu känns resan som en dröm, men det är okej. Jag vet ju att jag var där hemma med nära och kära!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Continue Reading

Hur det blir om man bestämmer sig för att överraska familjen i Sverige då man bor i USA.

När jag nu ändå var i England tyckte jag att det skulle vara trevligt att hälsa på lillasyster i Dundee, Skottland. Maken tyckte att jag skulle åka över till Sverige och stanna några extra dagar då så många fler av mina nära och kära befinner sig där. Sagt och gjort. Jag anlitade brorsan och två av mina svågrar för att bereda vägen för mig. Jag behövde låna vår bil som bror min kör medan vi är i USA då den inte skulle må bra av att stå oanvänd så länge och han fick också vara med och lura föräldrarna. Svågrarna behövde jag kolla läget med så de tilltänkta överraskningsoffren inte var på fel plats vid fel tidpunkt. Ja, och så talade jag faktiskt om att jag skulle komma för två vänner som betyder mycket för mig och som råkade befinna sig på rätt platser. Maken skvallrade lite för sin sida av familjen, men de höll duktigt tyst. 🙂

Syrran i Stuvsta såg faktiskt inte ut riktigt så här då hon fick hoppa in i en bil med mig vid ratten, men långt ifrån var det inte. Annars började folk mest gråta, eller skratta, då jag kom.

Lilla systerdottern som jag tillbringade massor av tid med innan vi flyttade kände till min stora lycka igen mig på en gång. Hon var lite blyg, men hoppade upp i famnen och gosade in sig lite. Däremot var hon tyst som en mus trots att jag vet att hon har en faslig munsvada nu för tiden.

Jobbresan till England, där jag fick träffa min trevliga vän och uppdragsgivare, var jättetrevlig. Att jag sedan fick träffa näst intill hela ”storfamiljen” gjorde allt tippentoppen. Tre stopp på flygplatsen i Paris kompenserades av allt det fantastiska!

Continue Reading