Inre och yttre motivation.

Jag fortsätter att läsa om motivation den här veckan. Förra veckan handlade det om inre motivation och nu har vi gått vidare till yttre. För mig som är expert på att prokastinera, skjuta upp, är detta ämne extra intressant. Hur ska jag hitta rätt motivation för att få även tråkiga projekt gjorda?!

Det visar sig att det inte finns några lätta svar på min innerliga fråga. Vi drivs alla av olika saker. Att något är riktigt roligt duger många gånger tillräckligt bra som drivmedel. Faktum är att om man börjar få betalt för något som man egentligen tycker är roligt att göra ”bara för att” kommer det att bli mindre intressant. Detta förklarar det faktum att många upplever att de förlorar lite av sitt brinnande intresse om de börjar tjäna pengar på sin passion.

Vilka förutsättningar ska vi sträva efter för att bli så motiverade som möjligt? Forskning visar att människor som får möjlighet att känna sig kompetenta, får känna att de är viktiga i sammanhanget och upplever att de har något slags fri vilja kommer att uppleva ett stort inre driv. Tänk dig ett tevespel som anpassar sig till din grundnivå, som ger dig möjlighet att avancera, allt medan du får välja olika scenarier och samarbeta med andra medspelare – där har du en braksuccé! (Aha, finns det redan ett sådant spel säger du? Tja, det kan hända sig att hela spelbranschen, alla app-utvecklare och typ alla i självhjälpsbranschen också lutar sig mot forskning runt just detta…)

Jag funderar på hur jag ska känna större glädje för min träning och bli bättre på att driva på mig själv mot större styrka. Jag har goda rutiner, men jag känner inte att jag utvecklas tillnärmelsevis så mycket som jag skulle kunna. Däremot känner jag inget motstånd alls då det gäller att ta mina dagliga promenader! (Nä, nu ljuger jag lika bra som Pippi Långstrump, men dagar då vädret ser ut som det gjorde idag har jag inga problem…) Jag ska försöka bli bättre på att glädjas åt mina goda rutiner först och främst! Att ta bort Instagram-appen från telefonen var verkligen ett bra beslut för mig. Hittar jag andra lika effektiva lifehacks (knep för att underlätta vardagen) som påverkar min träning i rätt riktning lovar jag att tipsa dig också.

Idag kunde jag knäppa upp vinterjackan lite, jag behövde inga vantar och det var skönt att sitta en liten stund i solen innan vinden bytte riktning. När jag satt där fick jag en flashback till förra sommarens sista, underbara dopp i Bredavik. Det är bara några månader kvar tills vi är där igen! Förhoppningsvis har vinden vänt flera gånger fram tills dess och nyhetsrapporteringen bjuder på helt andra tongångar än de gör idag. Coronarapporteringen är hysterisk och allt känns surrealistiskt. Om en knapp månad gifter sig dottern och svärsonen och jag önskar så för deras skull att det blir en ljus och härlig högtid med många nära och kära närvarande. Peace!

Continue Reading

Lite i taget.

Tänk ändå vad mycket man kan få gjort om man får hjälp! Idag har vi fortsatt rensa och röja på gården. Maken rensade ut ett av båsen och fortsatte sedan röja längs med stenmuren medan jag och min syster sorterade upp loppiskartonger och annat som stått i den del av ladan som ska få ett golv för att kunna funka som ”festlokal”.

Före

Efter

Mellan

Efter

När naturen blivit ett med den mänskliga historien… Vilken rolig detalj!

Högarna med bortrensat ris och sly ska läggas på den stora eldhögen, men redan nu har stenmuren blivit helt frilagd. Det känns alldeles fantastiskt! Nu när husvagnarna är borta öppnas nya möjligheter för hur den här marken bäst ska nyttjas.

Continue Reading

Lördagsfix.

Jag älskar att ”få” tid. Dottern och jag hade planerat att åka till Oskarshamn och besöka hennes kompis på folkhögskolans Öppet Hus idag, men coronaviruset satte återigen käppar i hjulet. Det blev ingen utflykt, utan vi hade helt plötsligt en dag fri att använda till något helt annat. Underbart!

Jag åkte en runda till Bredavik för att hämta pelargonerna som vintervilat i köket där. Vilken dag! Det var länge sedan himlen var så här blå.

Nu står alla överlevarna framför vedspisen och på diskbänken för att få ny jord runt fötterna. Imorgon kanske?

Köksskåpen har blivit lite uppfräschade de senaste dagarna och mat med utgångna datum har tagits ut för att bli tillagad till något ätbart. Favoritbrödet med nötter, fröer, torkad frukt och bikarbonat till exempel:

Jag hann även med en runda i landet för att se om det fanns något ätbart att plocka upp. Lo and behold! Morötter fanns det ett helt gäng av, så imorgon blir det ugnsrostade morötter av något slag. Det är så härligt att hitta oväntade godsaker!

Maken jobbade också på bra. Det känns verkligen roligt att lite i taget kunna ge denna lilla gård den omtanke den är värd. Stenmuren du ser här har varit dold av björnbärsris, sly och annat, men nu börjar den komma till sin rätt igen!

Continue Reading

Corona, corona…

Nu börjar coronaviruset påverka även en del av alla som skrattat åt ”hysterin” runt det som händer i världen just nu. Jag börjar oroa mig över dotterns bröllop som är tänkt att gå av stapeln den 11/4. Sätter man hela livet på paus i ett sådant här läge?

Naturen själv tar ingen hänsyn till människors oro. Regn faller, solen skiner, blommor växer och träden blir gröna igen. Jag njuter av lugnet som promenaderna i naturreservatet bjuder in till och hoppas att vi snart kan se tillbaka på den här tiden utan att känna ångest eller allt för stor sorg.

Continue Reading

Släktforskning.

Igår lärde jag mig mer om ”inneboende motivation” i skolan och mer om släkten hemma hos mammas kusin. Det senare var absolut mest givande, även om jag tror att jag kommer att ha stor nytta av motivationskunskapen i jobbsituationer framöver.

Här är mormors kusin Majsan, tillika min pianolärarinna. Så söt!

Mammas tvillingsyster och mamma på alvaret. De var mycket hos sin moster på Öland om somrarna, något som mamma älskade..

Mormors farmor och farfar längst till vänster i bild. De fick nio barn i det där lilla huset, varav åtta levde upp till vuxen ålder. Dessa syskon hade starka band till varandra och fortsatte vara nära också då flera av dem emigrerade till Amerika.

Sedan hittade jag själv i albumet! Här är mormors systrar Inga längst till vänster och Elin i mitten. Mormor står längst till höger. Moster Elin var som mammas extramor och jag träffade henne ofta tills hon dog, hundra år gammal, för ett par år sedan. Jag reagerade aldrig på att vi skulle vara särskilt lika, men hjälp! Det är så mycket av mig själv jag ser i Elin.

Continue Reading

Hållbarhetstest.

Jag läste för ett tag sedan om hur det blir med ord som överanvänds: de förlorar i värde och får ofta en diffus mening. I det här fallet diskuterades hållbarhet. Vad menar man med detta ord som numera används i alla möjliga samband från politisk argumentation till möbelförsäljning?

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Så definieras hållbar utveckling i det som kallas Brundtlandrapporten, och som skrevs på uppdrag av FN 1987. (Wikipedia)

Jag vet inte om min 20-kronorsbukett bidrar till en hållbar utveckling precis, men jag njuter fortfarande för fullt!

Continue Reading

… och där är säsongen igång!

Jag har en konstig grej som gäller trädgård och odlande. Jag gillar verkligen att vara planttant, men har så erbarmligt svårt att komma igång med försådder och andra förberedelser. T o m tråkigt rensande gör jag hellre. Det är precis som att det eventuella misslyckandet ligger där framför mig, manifesterat i påsar med såjord, fröer och verktyg… Nu är jag åtminstone igång. Lunchrasten gick åt till att sätta tomat, chili, paprika, aubergine och basilika. Maken har monterat hyllsystemet med belysning i gästskrubben i år eftersom inte sonen längre bor där. Tror att det blir jättebra!

Förra året lärde jag mig ett och annat, men inte vad som egentligen gick fel med basilikaskörden. På’t igen, så blir det kanske så det räcker åtminstone till några portioner pesto!

Jag firade med att rensa fruktkorgen på mjuk kiwi och skrumpet äpple. Dessa fick en runda i råsaftcentrifugen till mina smaklökars stora glädje. Tänk om det blir så stor Ingrid Marie-skörd som för två år sedan så vi kan njuta rosa äppelmust igen… Drömma kan man ju!

Continue Reading

Hopp om livet i coronatider.

Drömmen är att i mitt sinne stå och se alla dessa fantastiska grödor som ska skördas framöver! Jag älskar att stå och känna på fröpåsar, plocka bland sättlök till lösviktspris och försöka att inte gå på några nitar.

I år har jag försökt begränsa mina fröinköp eftersom jag gått på en del nitar pga både fel jordmån och väderproblematik de senaste åren. Jag har inte gett upp, men satsar på basgrödor. Kunde dock inte låta bli att köpa lite dyra sättbriketter trots att jag har såjord som räcker och blir över och som antagligen är bättre än briketterna.

Hållbarhetsivern har lett till att i princip alla butiker jag handlar i har blivit bättre på att sälja ut sådant som inte är 100% innan det är för sent att hitta kunder. De här tulpanerna betalade jag 20 kr för! Med nattliga vilopauser i den svala verandan tror jag att vi kommer få många dagars glädje av dem.

Ah! Härligt pastelliga primulor. De klassiskt knalliga stod på inköpslistan, men då skicket på de plantorna var så dåligt blev det såhär istället. Får nästan känslan av Sankt Paulior. Inte den gula dock…

Måste bara visa min kompis 50-årsbukett. Oväntad färgkombo som nu blev en ny favorit!

I byttan vid ytterdörren spirar nu bonusvårlökarna. Eftersom rådjuren åt upp nästan alla ”nya” tulpanlökar i landet (Grrrrrr!!!) känns det bra att jag innan tulpanlökarna fick en felleverans som jag fick behålla. Kommer inte riktigt ihåg vad jag planterade, men det ger sig väl!

Ja. Sen var det våra ihärdiga julstjärnor. Nu har den konstgjorda andningen upphört, men de mår inte sämre för det. De står i den svala verandan, rakt i vinddraget från ytterdörrarna. Fattar de inte att de borde må dåligt?! Hahaha.

Continue Reading