… har jag haft så här långt med den här toppenpinglan. Hon är så mycket som jag, men hon är en uppgraderad version. Det är spännande att vara mamma. Man får det oerhörda privilegiet att guida sina barn in i vuxenlivet och under tiden lär man känna sig själv på ett helt nytt plan. Jag gillade inte mig själv särdeles mycket då jag var yngre. Idag kan jag säga att jag duger, jag är bra som jag är och har jag inte gjort något annat bra i livet så har jag åtminstone varit en rätt bra mamma så här långt.

I vår familj måste man bara bli uppvaktad på födelsedagsmorgonen, annars är resten av familjen körd… Vi hade fixat en (ful) prinsessbakelse till E eftersom hon hade önskat sig tårta. Dessvärre gillar hon inte marsipan, men det gör lillasyster! Vi bytte därför ut själva bakelsen efter att den hade delats ut till ett vaniljhjärta, Es favoritbakelse. Det gick bra det också! Det är tanken som räknas, eller hur?

Bror och svägerska kom hem ordentligt efter en härlig utflykt till Köpenhamn. Språkförbistringen gjorde att de kom tillbaka med två tjuuuusiga glas från Hard Rock Café, och det trots att svägerskan bott i Danmark i två år och därmed har rätt bra koll på språket. Vad kan man vänta sig om inte ens danskarna förstår varandra själva? 😉 (L – det där är You Tube-klippet jag berättade om!)

Puss puss till de fyra brorsönerna för den här gången! De är allt bra fina och jag är så glad över att vara faster (och moster) till ett gäng riktigt härliga medmänniskor! De har alla sina specialkunskaper och helt olika personligheter… Nu undrar jag om just någon av de här gossarna har ärvt sin pappas fenomenala förmåga att packa prylar med ett maximalt utbyte av volymen. Wow alltså. Här nedanför ser ni fronten på hela packutrymmet i vårt ”förråd” som alltså håller till i nämnda brors hus. Familjen har nu ett mycket mindre gästrum, men när de har hängt för våra grejer med ett draperi blir det nog fint ändå. Nu är det bara det stora ekskåpet som behöver hitta en plats också. Idag står det som förlängning på bordet i vardagsrummet och det ser smått, hm, alternativt ut…

Sedan rådjuren åt upp hela min tulpanrabatt för elva år sedan har jag haft ett spänt förhållande till dessa vackra djur. Att se dem precis utanför fönstret nästan i trädgården, en mamma med två kid, var så fint. Jag kunde liksom inte vara arg på dem. De vill ju bara få mat för dagen, precis som du och jag! (Det är med nöd och näppe man kan se att det faktiskt är ett rådjur på bilden, men det är det.)

För övrigt vill jag tacka min syster som fick mig att komma till Kompaniet, en av Karlskronas ”hippa” klädaffärer. Jag köpte lite kläder till mig och tjejerna. Egentligen vill jag inte köpa något just nu eftersom allt som köps in måste med i resväskorna till Amerikat. Jag kunde plocka ihop jättefina baskläder och en fantastisk Tommy Hilfiger-sommarkofta i bomull/kashmere (ord. pris 1 700 kr, nu 200 kr) till ett värde av 4 100 kr och betalade 550 kr för rubbet. Min systers fynd var så extremt bra att hon nästan började hyperventilera där i affären, men den upplevelsen får hon berätta om själv. 😀