Glad Påsk!

Vi firar skärtorsdagen med lite röntgen, barnvakt till blivande fyrabarnsmor, art class, Påskcrop hos You Do och slutprov i geografi för E. Ja, och så ska jag hinna jobba också, men kvällen är lång. På fredag kväll kommer en gammal kompis från Malmö hit på ett två veckor långt besök. Vi får se vem som får flytta på sig. Jag tror att det blir sonen som flyttar till yngsta dotterns rum och så får hon flytta in till storasyster. Så gjorde vi sist då en av makens kompisar kom och hälsade på i några dagar medan jag var på min lilla ”Europaturné”.

Glad Påsk på dig! Vi har ingenting särskilt planerat så här långt, men på söndag blir det i alla fall ett påskprogram med kören. Det blir kul, det! Trädgården behöver sig en riktig genomkörare. De mexikanska trädgårdsmästarna jobbar hårt här precis som i Kalifornien då vi bodde där. De kör omkring med sina flakbilar fulla med arbetsredskap och trädgårdsrens. Det är mycket lockande att hyra en trädgårdshjälpreda en dag, men tyvärr lite för dyrt. Jag skulle bara vilja få lite koll på vad det är som är på väg upp i trädgården, men det löser sig väl… Våra fruktträd är i alla fall fint beskurna! Alltid något att vara nöjd med. 😀

Efter en dag med flip-flops kan jag tala om att det brutna benet inte klarar att vara utan stödstrumpor än. Vristen är alldeles svullen och lite öm. Hoppas att den effekten avtar mer och mer, för annars blir inte sommaren rolig. Ett gott skratt förlänger livet och jag försökte kompensera svullnaden genom att läsa en lista med Autocorrect Struggles. Inte rumsrena, så ni får ingen länk. Jag fick alldeles ont i magen av att läsa dem… Ena dottern kom upp och frågade om jag kunde skratta lite tystare. Alltså, det kan bli väldigt fel ibland.

Påsk var det, ja. Dags för Lalaland innan dess. Ät rätt sorts godis och var glad. Här har du lite passande musik. Tack Johann Sebastian Bach. Din musik håller än.

Continue Reading

Idag firar vi!

Vi firar att jag har klarat en hel dag utan gipsstövel och allt känns bra. Jag är lite öm och får ta det försiktigt, bygga upp muskulaturen, styrkan och stabiliteten igen. Det går fort för muskler att förtvina. Inte för att jag hade mycket att skryta med innan, men ändå… Jag har inte kunnat ha några byxor på mig på en och en halv månad eftersom den där stöveln tar mer plats än några av mina brallor klarade av. Idag började jag lite mjukt med Adidasbyxorna som hela familjen tycker är urfula. Jag känner mig hemma i dem! 80-tal så det ryker och min mamma har likadana. Som sagt. Jättesköna! Som du kanske ser är jag fortfarande lite svullen om fotleden och det kommer tydligen att vara så ett tag framöver. På torsdag om en vecka åker jag till Birmingham. Då vill jag helst vara helt återställd. 🙂

Vi firar att våren är i antågande. Vi hade två män som var här och beskar alla fruktträden. Det kändes säkrast med tanke på att dessa träd blivit så välskötta under alla år. Det hade varit trist att bli ”svenskarna som förstörde Millers fruktträdgård”. Nu förväntar vi oss en riklig skörd av persikor, äpplen och päron! Ja, och vindruvor till juice. Men vi lät vinrankorna vara i år. Mr Arborist tyckte att de kunde klara sig ett år till, sedan var det nog dags att beskära dem också.

Vi fortsätter fira familjen trots att januari är över. Familjekvällen hade Tema Tacksamhet. Alla hade fått i uppdrag att köpa något litet till någon annan i familjen. Jag fick en skylt av maken. Den är skriven med Rocking Country Molly Mormon-typsnitt (eller vad det nu kan heta) – ett citat som passar mitt och makens förhållande som hand i handske. Vi ser på världen ur två väldigt olika glasögon och det är det som gör oss till ett bra team. För maken är världen vit och svart, antingen/eller. Jag rör mig i den luddiga gråzonen där väldigt många känslor håller till. Tja. Det ena är inte bättre än det andra. Det är bra när vi ser på saker och ting tillsammans och diskuterar oss fram till hur vi ska förhålla oss till vad-det-nu-är. En vän till oss beskrev vårt förhållande som dynamiskt. Hahahaha! (Jag tror faktiskt att han syftade på att vi täcker upp många vrår i den snirkliga relationslabyrinten.)

Förutom dessa fina saker firar vi också att vi har skaffat den ”färgprint” som äldsta dottern så länge längtat efter. Nu blir det tjusiga hemskolerapporter för yngsta dottern! Nu för tiden fixar jag det mesta från min iPhone, men ibland vill jag bara ha hederliga utskrifter. Och jag hatar att behöva leta recept i telefonen! Nej, en riktig kokbok eller ”mina favoriter” med kopior på de bästa recepten är det som gäller för mig. Tycker inte du att det blir kladdigt med elektroniska apparater i köket? Är det jag som inte håller tillräcklig ordning under tiden som jag lagar maten kanske? Hela klippet är kul, men kolla speciellt 1.20 in i klippet om du är intresserad av lite matrelaterade roligheter…

Här är en liten present till dig. Varsågod! (Ja, apropå mat och så där.)

Continue Reading

Om att ha huvudet under armen.

Jag vet att jag lätt glömmer saker då jag är stressad. Idag for jag till närmaste centrum för att hämta ut nya B-vitaminer på apoteket och tänkte sedan plocka upp strykjärnet som hade lånats av min syster. Jag kom till apoteket, betalade varor för 650 kronor, åkte till syrran och beklagade mig över att jag hade glömt B-vitaminerna (orsaken till att jag hade åkt till apoteket), åkte därifrån igen, körde till affären, åkte tillbaka till min syster eftersom jag hade glömt att ta med mig strykjärnet därifrån (Duh!), tog mig hem igen och insåg att jag hade glömt stanna vid apoteket på vägen. Igen. Suck. Jag vet varför jag är stressad och inser att det inte finns något annat att göra åt det än att bli bättre på att fokusera på nuet och njuta av det som är fint och bra. Hur gör du för att hitta tillbaka till dig själv?

Ormöga i vår trädgård. Alldeles fantastiskt njutbart. När jag ligger i mossan och kikar på de här ljuvliga små godbitarna samtidigt som jag kan titta upp i himlen känns det faktiskt helt okej.

Continue Reading