Kolla! Här är en av mina favoritplatser.

Undrar du vilken plats det kan tänkas vara, damdidamdidam…

Synd att det inte är sommar och höst året om på Sturkö. Då skulle jag nog kunna tänka mig att bo där permanent. Jag kanske hamnar där ändå en vacker dag. Vem vet?

19_19

19_4

19_18

19_20

19_22

Här finns också Sturkö representerat, på en härlig och glad och inspirerande vägg  med figurer som min extrasyster och hennes lilla dotter har gjort. Så fint!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tacksamhetslista 13 november 2014

det är precis en månad kvar till Lucia och den härliga känsla som denna högtid ger
gofika, glutenfri, med cool granne
möjlighet att växa och utvecklas varje dag
mindfulness
washitejp
färg och glädje
engagerade människor
godhet
vatten i kranen
vassa matlagningsknivar
goda örtteer

Continue Reading

Tjoho och man gör så gott man kan.

Vår 16-åring körde upp idag och klarade att ta sitt körkort! Jag tycker det är fantastiskt att hon nu kan ta sig runt på egen hand, men nog tycker jag att man är lite väl ung för att ansvara för något så tungt som en bil vid den åldern. De dagar hon har enstaka lektioner uppe på skolan ska jag med glädje skicka henne på egen hand i bilen, men motorvägskörning och sådär? Nja. Nu tar de flesta här sitt körkort då de är 16 och då allmänna kommunikationer helt enkelt inte fungerar lika bra här som de gör i Sverige så förstår jag att ett körkort blir i det närmaste nödvändigt. Vad tycker du? Har du något barn som övningskör eller som precis har tagit körkort? När känner man sig redo att helt våga lita på deras omdöme?

Höstvädret fortsätter och nu kan man se snö på de högsta bergen. Jag vet att det ska bli runt 24°C till helgen, men idag är det svinkallt. Det är till och med så kallt så jag passade på att dra på värmen tidigare idag trots att jag hade både luddiga innetofflor och tjocktröja på mig. Det är hemskt att svettas av 30-gradig värme, men inte är det bättre att frysa om man inte behöver! Hu. Jag saknar braskaminen vi hade i Segeltorp…

Numera har tevehörnan blivit vår Sturköhörna. Jag får ta ett kort då ljuset är bättre, men så här ser den fina gamla kartan på Karlskronas skärgård ut i inramat skick. Jag har väntat länge på att Michael’s skulle ha sitt erbjudande med 50% rabatt + en extra kupong. Trots att jag hade så mycket rabatt kostade allt ca 1400 kr!

30_1

Jag saknar lite fina och passande kuddar till hörnsoffan. Det kanske får bli symaskinsdejt till helgen…

Ovanför pianot hängde vårt familjeporträtt jättefult på fel höjd då husbyggarna hade placerat en termostat väldigt illa för alla som är intresserade av att ha tavlor på väggarna. Jag bestämde mig för att tavellist skulle ge en lösning på problemet och delvis lyckades jag i mitt uppsåt. Att sätta bilder snyggt och med något slags harmoni på en sådan list är lättare sagt än gjort. Jag har googlat inspirationsbilder, men mycket jag hittat har varit rätt trist. Tips på förbättringar? Egentligen tror jag att familjefotot kan klara sig med en mindre ram, men helst hade jag nog haft ett lite knubbigare format på just den tavlan (lite högre och lite smalare). Vi får väl se hur det blir så småningom.

30_2

Passepartouten på familjetavlan är för tunn och jätteful, så den ska jag be Michael’s-personalen byta ut mot något kraftigare som inte bucklar sig om jag inte hittar en ny ram som passar först. Den vänstra bilden är från Etsy, regnbågsfotot tog jag själv och lät trycka upp på Persnickety Prints på lite kraftigare och matt papper, tempelbilden skrev jag ut från nätet och monterade med mod-podge på en träbit som jag först hade filat till lite och målat med vit akrylfärg. Tulpanbilden älskar jag, men den stackaren fick bara IKEAs billigaste ram som sällskap.

30_3

De senaste gångerna jag har varit på loppisställen har jag letat specifikt efter ramar i olika storlekar, men det verkar som att folk antingen slänger dem innan de hamnar på loppis eller som att andra fyndletare också vill ha ramar. En vacker dag hittar jag kanske min dröm, en sådan ram som jag kan spraymåla eller göra sådär alldeles fantastiskt fin.

Continue Reading

What a glorious day!

Ibland är livet nypa-sig-i-armen-bra. Det funkar också att riva sig om och om på hallonbuskar och dessutom är det lite roligare då man samtidigt får hallon plockade. Tack fina grannen N, en vän som återigen bekräftar det där att ålder inte spelar någon roll. Hon är äldre än mamma, har flyttat till USA från Ryssland via England och har upplevt mycket av det jag själv går och har gått igenom. Dessutom har hon humor och bjuder på sig själv, så att umgås med henne är helt enkelt trevligt och givande. Idag bjöd hon med mig och yngsta dottern till självplock av hallon. Sedan frosten och snön som kom i helgen låter ägarna alla plocka gratis bara för att rensa buskarna. Najs!

Grannarna till hallonbönderna föder upp djur med horn just för hornens skull. De tämjer också renar för att hyra ut dem till diverse spektakel i jultider (Dasher, Dancer, Prancer osv). Rådjurskiden som kom fram till oss var bara för söta! De tiggde hallon och lät så roligt att jag skrattade så magen hoppade.

Vi hittade många fler hallon än vi hade väntat oss, så det räckte inte bara till efterrättshallon, utan också till några påsar rårörd hallonsylt. Frysen börjar bli full av skördeglädje. Underbart!

Ps 1: Anja, getbilden är till dig. Varsågod!

Ps 2: Vi fick knipsa de sista, frostnupna blommorna innan vi åkte hem. Jag skojar inte. Deras blomsteråker hade precis samma blommor som blomhimlen på Sturkö! Nu känns det som att någon från Sturkö har varit och hälsat på. Finfint.

Ps 3: Min kompis lade upp den här på Facebook och jag blev förälskad. Alltså, Lisa Nilsson är alltid bra, men den här texten knöt till lite extra i hjärteroten. Jag hade helt missat att hon precis släppt ett nytt album, så i kväll har jag lyssnat på Lisa och undrat lite över hur hon kunde se in i vissa delar av mig.

8_4

8_6

8_8

8_9

8_10

8_12

8_13

8_14

8_15

8_17

8_21

8_23

8_27

8_25

8_26

Continue Reading

Solblommor, andra blommor och blomsterbuketter.

Det är inte ofta jag kallas för Lilla Solblomma nu för tiden, men den här veckan har det hänt ett par gånger. Det märks att mamma är här. Vi har fullt tryck på den sociala kalendern och det avverkas släktingar och vänner på löpande band här hemma! Eller ja, det är ju jättekul att de kommer och hälsar på och jag hoppas att de inte känner sig avverkade då de säger hej och tack…

26_5

Egentligen hade jag velat lägga upp ett foto på den fantastiska solrosvägg som vi vid det här laget borde ha i trädgårdslandet. Det var dock bara tre plantor som överlevde de övergivna veckorna mitt i den stekande Utahsolen. Fint så. Jag borde inte skämmas, utan skulle ha tagit kort på de starka individer som klarade utmaningen. Istället bjuder jag på Sturkörosor som blev förevigade dagen innan vi åkte hit igen.

26_4

Här kommer blommor av ett helt annat slag. Den prickiga baddräkten har jag sett många gånger den här sommaren. Vilket bra köp! Dyr som sjutton ($80), men värd varje penny.

26_2

Själva dottern är en finfin blomma i sig själv. Jag är så glad över den bukett jag och maken har blivit välsignade med!

26_1

Den där blombuketten är utökad nu då systerdottern också är här i en månad. Det är spännande att följa tonåringar och se deras intressen utvecklas och ändras. Systerdotter L är väldigt olik mina döttrar på många sätt, så vi får jobba lite på att hitta spännande saker att göra medan kusinerna sköter sin skola. (Tur att hon älskar att läsa!)

26_3

Continue Reading

Vemodets långa längtan.

Det känns väl sådär att jag sitter här och samlar ihop mina krafter inför sista packrycket. I eftermiddag åker vi in till Staun och lämnar sommarön, jag och barnen. Vi tar med oss min mamma och en systerdotter över Atlanten, så det kommer kanske att kännas ”same, same but different”. Att vi får med oss några familjemedlemmar gör att vemodet inte känns så svårt. I september kommer både svärmor och en gammal Karlskronavän och hälsar på vilket jag är jätteglad över! Våra vänner i Provo, de som känns som familj, har fått två utbytesstudenter och min kusin och hans tjej väntar ett nytt litet tillskott till familjen framåt december. Det finns alltså massor att se fram emot!

Det sägs att Tiden läker alla sår. I vissa fall är det kanske så. Jag bär med mig några och väntar bara på att det ska sluta blöda och göra ont. Tror du att det lägger sig? Att allt det fina och vanliga och underbara lägger sig som ett plåster och tillåter det onda att läka? Kärleken förgår ju aldrig. Jag vet det och ska bara lära mig att förstå det också. Vår fina Milla, vår fyrbenta familjemedlem kommer inte att finnas här så länge till. Det känns så sorgligt det också, men livet har sin gång.

Under sommaren har jag upplevt så mycket fint. Mitt liv räknas inte i blogginlägg och somligt stort kommer du aldrig att få veta. Allt passar inte i en öppen dagbok. Jag är så glad också över möten med människor som inte vill synas i bloggen. Att ha träffat min extrasyster och hennes familj gör mig lite extra glad – J är en fin mamma och mina små tyska syskonbarn alldeles underbara! Jag har tillbringat mycket tid med min storfamilj och är glad över att vi nu har så många både från makens och min familj samlade i Karlskrona. Det finns resor jag inte hunnit göra och vänner jag inte hunnit träffa. Nu packar jag ändå ihop och tackar mitt hemland för den här helt fantastiska sommaren.

20130815-113232.jpg

20130815-113249.jpg

20130815-113302.jpg

20130815-113319.jpg

20130815-113332.jpg

20130815-113345.jpg

20130815-113359.jpg

20130815-113414.jpg

Continue Reading

Goda Grannar.

Ända sedan vi kom ut till sommarön första gången för trettio år sedan har vi känt V och O, våra fina grannar. De har alltid haft den finaste trädgården i trakten och när jag var yngre tänkte jag att när jag själv skulle få trädgård skulle den bli lika välskött… Det har inte hänt än, men senast i går fick jag trädgårdstips av O.

V bakar godare rågskorpor än bageriet och jag och syrran blev välgödda med skorpor, cheddarost, hemgjord plommonmarmelad, lyxchoklad och kardemummabullar då vi kom dit i går. Vi fick några härliga timmar tillsammans och denna stund blir ett av de fina minnen jag vårdar för att ta fram då vintervindarna viner mellan Klippiga Bergen… Tack O och V!

20130813-141820.jpg

20130813-141835.jpg

Continue Reading

I denna ljuva sommartid.

Solen skiner över livet här på sommarön. Barnskratten rullar över den torra gräsmattan och Camp Håkansson har långsamt brutit upp. Nu står bara tre husvagnar kvar, men husen av fulla av mig, mina syskon och våra familjer. Idag kommer husbilen från Berlin också. Härligt!

20130722-111138.jpg
För övrigt måste jag visa den finaste piraten i mannaminne!

20130722-110932.jpg

Continue Reading

Storm på Sturkö.

Karlskrona är en vacker stad, otroligt vacker. Att stå och se på gamla hus som blivit väl omhändertagna gör mig lycklig. Vårt hus i Utah anses vara gammalt av amerikanerna själva. Det byggdes 1978. Jag antar att vi har lite olika syn på vad som kan anses vara gammalt helt enkelt.

I natt stormar det ordentligt runt lilla gula stugan som får vara hemvist för mig, maken och diverse småkryp. Regnet smattrar mot fönstren och det är ruskigt ruggigt. I sådana situationer får man trösta sig med fina sånger. Den här funkar alltid…

För övrigt kan man använda ctrl + alt + delete för att avsluta sådant som inte går att stoppa på annat vis. Det brukar funka. Jag hoppas det gör det den här gången också.

20130711-002550.jpg

Continue Reading

Sommarmorgon.

Att vakna upp vid öppet fönster och gå på utedass, det är sommar för mig. Trädgården är alldeles vild och full av blommor och humlor som surrar. Vi väntar på invasionen från Skottland/Stockholm/Malmö/Umeå/Berlin så vi kan träffas, alla syskonen med familjer. Det blir trångt, men hjärtligt. Den här sommaren ska vi också fira mammas 65-årsdag tillsammans med en fasters och en farbrors jämna dagar, så vi får till och med till en släktträff på Fars sida!

Det där med logistik blir viktigt när man har tonåringar. Idag kommer sonen hem från ett Stockholmsbesök. Han kommer att åka förbi lillasyster och pappa som tar tåget upp till Stockholm för vidare färd mot London. Yngsta dottern kan tacka moster för att hon ska få rida trots att de flesta hästar är ute på sommarbete och någon gång mitt i allt detta ska jag hem till en ”ny” vän för mycket prat och kanske besök i en scrapbutik. När solen skiner så här är det lätt att vara både glad och tacksam!

Continue Reading