second hand – monnah

Räddningsaktion.

19 mars, 2026 12 kommentarer

Gerda Bengtssons mönster som säljs via Haandarbejdets Fremme tillhör mina favoriter. Alla broderier med småttiga stygn gillar jag. Tja, kanske inte alla, men nog tycker jag generellt om dessa bättre. Jag broderar inte längre, eller kanske mer för tillfället. Den vackra duk jag fick till min trettioårsdag från Brodera Mera är ju ett pågående projekt som har hållit på i 25 år. När jag plockade upp det för att fortsätta häromsistens hade dock nålen försvunnit, så då fick pausen fortsätta. Däremot har jag något slags second hand-fixering vid vackra broderier, särskilt om de säljs för en spottstyver. Denna tavla hittade jag på Pingstis för några månader sedan för inga pengar alls. Broderiet var fint monterat, men på en kartong av dålig kvalitet som blivit helt brungul och som därmed missfärgat själva broderiet. När jag skulle montera isär ramen satt monteringstejpen stenhårt, men igår bestämde jag mig för att ta i med hårdhandskarna.

Här ser du både den missfärgade kartongen och tejpen som satt bättre än gorillalim. Jag har aldrig varit med om något liknande! Markus som hade fått broderiet 1979 uppskattade antagligen inte tavlan och så hamnade den på Pingstis. Nu blev jag alldeles svettig av att dra ur monteringsromberna/spikarna/knivarna och av att pilla tejp. Limmet satt som sagt stenhårt och blev kvar på själva tyget. Det kan nämnas att limmet fanns kvar också efter tvätt. Jag tänker att det ger sig vid nästa montering.

Här ser man missfärgningarna i duken rätt bra. Efter att ha tagit denna bild lät jag broderiet ligga i ljummet vatten med bikarbonat och citronsyra för att ljusa upp det gula och efter några timmar körde jag en runda i tvättmaskinens finprogram. Resultatet blev riktigt bra! (Och nej, jag tvättade det inte tillsammans med städtrasorna som hänger där bakom på bilden längst upp.) Nu funderar jag vidare på hur jag ska göra. Min vän som är inramningsproffs har rätt material och även om jag inte vill lägga tusentals kronor på en montering hos henne kanske jag kan få köpa en syrafri kartong att montera upp det pressade motivet på. Mina textila räddningsaktioner fortsätter.

Trettio Tacksamma Dagar

18 november 2025.

18 november, 2025 8 kommentarer

För ett par veckor sedan var jag inom ett av mina favoritställen, Pingstkyrkans Second Hand. I år har vi skänkt mycket dit i samband med att loppisen i ladan städades ur och vinden städades upp. Det var verkligen ett jätteprojekt och jag inser att även om det inte är färdigt så har vi kommit jättelångt. Alla runt mig vet att jag mitt uppe i detta arbete blev så trött på grejer att jag bara ville hysta ut i princip allt runtomkring mig. Samtidigt som det kändes skönt att inte haka upp mig på prylar så var det lite trist. Jag har alltid varit noggrann med mina saker, sparat och sorterat, haft ordning i skåp och lådor, kommit ihåg vem jag har fått något av eller när vi införskaffade det. Skulle tiden som ”mig själv” nu vara över? Alltså, så dramatiskt var det nu inte, men nog var det en hel del som rykte i upprensningsprocessen. Inte bara saker och ting i ladan, utan också i bostadshuset.

Det är ingen hemlighet att jag gillar second hand (haha). Däremot gillar jag inte att ”shoppa”. Vår äldsta dotter har verkligen tyckt att jag varit tråkig som inte velat följa med på shoppingrundor under hennes uppväxt, men jag har faktiskt ingenting emot det om jag har ett mål med mina turer. Så är det också med second hand. Åker jag dit för att lämna saker gör jag det då också butiken är öppen. Presentlådan här hemma behöver alltid fyllas på, men dessutom har jag svårt att se fina textilier förfaras (inte heller någon hemlighet).

Det har hänt något under de senaste åren. Priserna har rent allmänt gått upp i takt med att second hand blivit ett alternativ för påverkare av olika slag och bild-googling har blivit en grej. Det är fortfarande roligt att gå där och låta ögonen fara över grrrrrejerna. Ännu roligare är det att komma dit och stå i kö inför öppningen (skojar bara, det är lite tragiskt egentligen) för att se folket välla in med uppspärrade ögon och förhöjd puls på väg mot olika specialintressen. Jakten. Spänningen. Förväntan. Tradera-folket som köper här och säljer vidare på Tradera, antikhandlare, folk med koll, folk utan pengar, inredare, modelejon, pysslare, personer som ska flytta, pensionärer, medelålders, tonåringar, vanligt folk och ”de fina”…

Idag skickar jag en tacksam tanke till personen som skapade mitt senaste inköp, ett broderi som kommer att bli en kudde. Kanske den inte riktigt passar här hemma, kanske gör den det. Jag vet inte än. Däremot vet jag att detta broderi gör mig glad och är värt långt mer än de 18 kronor det kostade. Jag är tacksam för glädjen jag finner i att kunna ge andras ”skräp” och överflöd ett nytt liv, ett nytt hem. Jag är tacksam för att det som var vårt överflöd fått nya hem hos andra personer. Jag är tacksam till syrran som varit min inspiratör då det gäller att ta hand om textilier. Jag är tacksam till min svärmor som lärt mig mycket om ting från andra tider och design. Och så är jag tacksam att vi är så många som är intresserade av att ta tillvara, laga och renovera sådant som blivit lite luggslitet eller förlorat en del av sig självt.

Hus och Hem

Halloweenkudden på plats.

27 september, 2025 10 kommentarer

I vanlig ordning har den nya årstiden fått flytta in i vardagsrummet. Flytten har skett gradvis. Den ”största” skillnaden i rummets karaktär sker när kuddar och filtar byts ut, så det brukar jag vänta lite med. I år kunde jag dock inte hålla mig. Mina rundor på Pingstkyrkans Second Hand sker ofta utan mål. Det finns sådant jag tittar efter som jag berättat om förut, t ex ge bort-vaser. Det är en trevlig gest att ta med blommor från trädgården i en vas som kan behållas av mottagaren. Nu har jag ett så stort förråd i ladan, säkert 25 vaser på en hylla, att jag gett mig själv köpstopp gällande just dessa vaser. Textilierna tittar jag alltid igenom och även hyllorna med träskålar och liknande. Sist jag var där hade de till och med plockat fram en del julsaker, men där är jag verkligen inte än. Hur som helst. Pingstisbesök. För ett tag sedan hittade jag ett alldeles nytt, färdigbroderat kuddfodral som bara inte var monterat. Tolv kronor. I färger som säkert inte är så gångbara för Medelsvensson, men som passar HELT perfekt i vårt höstvardagsrum med lite försiktig Halloween-touch. Jag kan förstå att andra inte ser värdet i handbroderade ting, men själv älskar jag att ta sådana tillvara! Jag vill göra det ännu mer, det är något jag funderar på en hel del. Så trist om folk inte använder eller till och med slänger dessa guldkorn.

Igår var det dags att montera broderiet på en kudde för att ge den liv. Jag hade ingen kudde i rätt storlek, 40×60 cm, så en sådan hade beställts från Nordic Nest för 128 kronor inklusive porto. De hade halva priset för kudden, så det blev ändå ett bra pris för mig. Jag vill inte beställa från de där jättestora firmorna och försöker stötta den lokala verksamheten, MEN… Denna gång var jag helt enkelt bekväm. Jag hade ingen passande dragkedja, så jag bestämde mig för att bara kasta ihop bottensömmen för hand. Behöver man rengöra denna kudde går det bra att torka av med fuktig trasa och vädra ut den ordentligt innan den läggs undan igen.

Någon har broderat detta vackra motiv i två olika orange nyanser på ett svart ripstyg. Rips är svårt att vika, men jag gjorde mitt bästa för att pressa in sömsmånen och höll den på plats med moderna syclips. (Jag gillar verkligen sådana i många sammanhang, men ibland tycker jag att gamla hederliga knappnålar funkar bättre.) Det gick snabbt att komma från hörn till hörn och efter det var det bara att…

… lägga kudden på plats i den nätta IKEA Stockholm-fåtöljen som inte är världens mest bekväma, men som vi ändå gillar. Den söta ugglan och spökena i silduk som ska upp i ljusgrenen får bo kvar ute i lådan i ladan ett tag till. Under tiden njuter vi av den mysiga känsla som varmare färger bjuder på.

Ditten och Datten

Snabbvisit i huvudstaden.

6 september, 2025 4 kommentarer

En härlig Frida Kahlo-kudde på Myrorna till min kusin som älskar den ögonbrynsrika förebilden blev gårdagens bästa fynd. Jag kände mig lite extra nöjd då jag hade betalat några tior för något som har kostat 650 kronor. Det är inte varje dag man hittar något kul på second hand i Stockholm, men tydligen händer det ibland!

Annars var second hand inte alls fokus för dagen. Jag fick möjlighet till en heldag i Stockholm och har sällan fått in så mycket roligt utan att bli helt utmattad. Mycket Tittihäng, shopping, mammatid med de två äldsta, god mat, inflyttningsfest hos brorsonen och hans fru och lite annat smått och gott. Mycket nöjd!

Kreativitet

Blekingerosor från rökrumsbrunt till finrumsskick.

12 augusti, 2025 10 kommentarer

Jag har spanat efter ett särskilt broderi som min lillastesyster varit på jakt efter då jag varit på loppis och second hand de senaste månaderna. Det är sytt i blekingesöm med en modern twist och heter Blekingerosor om jag inte har helt fel. I lördags ville jag göra något roligt med äldsta dottern sista dagen innan hon skulle hem och då passade det extra roligt med en second hand-runda. Även hon visste att hennes moster önskade detta speciella broderi och blev väldigt nöjd när hon hittade det bland ett gäng tavlor på Pingstis för 35 kronor. Tre tior och en femma. Det fanns förvisso en anledning (eller flera) till att priset var lågt, men jag såg potential. Kul också att detta broderi såg dagens ljus under mottagarens födelseår.

Personen som monterade detta broderi hade inte gått i strykskola hos faster B. Hon hade nämligen gett IG till förberedelsen innan själva monterandet. Dessutom stank detta fynd av rök och såg ut som att det hade hängt (oskyddat) i ett rökrum. Det hade flera andra fläckar av varierande slag. Några gulaktiga fläckar som såg ut att komma från vätska och så lite flugskit som förväntat om textilier hänger uppe utan skydd.

Hela broderiet hade en gulbrun ton och i hörnen var det riktigt illa. När jag hade kommit så här långt undrade jag om det verkligen skulle kunna gå att göra något åt saken. Första steget var att sicksacka runt duken för att stoppa trådarna. Sedan var det dags att ta hand om stanken. Jag hällde en rejäl skvätt ättiksprit i en balja vatten och lät broderiet ligga där över natten. Jag glömde att fota resultatet, men kan säga att det såg ut som att en gammal människa med koncentrerad urin hade kissat i baljan morgonen efter. Vid det laget fick jag därför upp hoppet. Kanske skulle det gå att få ut tecknen efter röken ändå? Efter detta bad blev det ett nytt bad, denna gång i balja vatten med bikarbonat och citronsyra. Efter en dag såg vattnet ut som att den gamla människan hade vätskat upp lite, så jag tog ännu en omgång med bikarbonat/ättiksyrebad och höll tummarna.

Så här långt hade vi kommit efter bad nummer tre. Visst är denna process fascinerande?!

Efter de tre baden, en genomsprejning med Yokoair (”äter” dålig lukt) och en omgång i 40° maskintvätt (OBS! Låga centrifugeringsvarv för att inte ge veck som inte går att få bort) och hängtorkning såg broderiet ut såhär. Det är svårt att visa de mörka kanterna som fortfarande fanns kvar som skuggor. Jag hade kunnat nöja mig, men vid det här laget var jag ute efter att få det bästa tänkbara resultatet. Jag blötte ner broderiet ordentligt, tog mitt trogna galltvål och gnodde in det ordentligt över alla ”skuggor”, spåren efter röken. Efter det fick detta mästerverk gå ännu en omgång i tvättmaskinen i 40° (centrifugeringsvarv 400).

Efter den sista behandlingen kände jag mig äntligen nöjd. Nu var det dags att försöka ge dessa blomster de bästa förutsättningarna för att visa sin skönhet. Ett broderi ska pressas på ett särskilt sätt för att det ska bli slätt. Först lägger man något tjockt på strykbrädan, som en filt eller täcke i några lager. Placera ett lakan på filten och placera broderiet upp och ner på lakanet. Nu har du stöd underifrån av strykbrädan och ett fluffigt lager så broderiet kan ”poppa”. Lägg ev. ännu en handduk eller liknande över broderiet och stryk med ånga. Tips från faster är att börja med broderiet genomblött. Det behövde jag inte göra den här gången, utan strök medan det fortfarande var fuktigt efter tvätten. Nu ska broderiet monteras på en ny platta eftersom den andra stinker rökrum, men annars är jag färdig. Tack ES för detta vackra broderi, tack till syrran som fick in mig på textilvårdsspåret och tack till faster B som lärde mig stryka ordentligt.

Ditten och Datten

10 juli 2025.

10 juli, 2025 12 kommentarer

Morgonstund har guld i mund. Det som är tänkt att bli en perennrabatt i gula och röda toner är än så länge ett snigelparadis med en salig blandning fröer och plantor som jag spritt ut och försökt rädda. Har har jag dödat så många sniglar att jag skulle kunna fylla en hel oljecistern. (Jag är en överdrifternas kvinna, vad kan jag säga…)

Efter fix och trix, vattning, rensning och lite sånt, var det dags att skörda potatis till tysk, varm potatissallad. Detta är Dior eller Ballerina, men det är ingen sort jag vill odla igen. För mjölig, men jättegod smak. Potatissalladen blev väldigt smarrig!

Maken grillade lite goda korvar och till det hade vi räksallad och våra egna gurkor, plus potatissalladen, och hade en mysig vardagslunch med fina vänner. Det är härligt att sitta i skuggan en vacker sommardag. Önskar att man kunde skaffa ett genomskinligt nät som höll sig över hela tomten för att slippa flygkräk, men det går bra med dem också. Getingar är jobbiga, men några sådana hade vi inte sällskap av.

Skjutsade vännerna till stan pga dålig busskommunikation och passade på att kolla efter en grej till min syrra på Pingstis. (Jag hade sett precis en sådan tavla hon ville ha i tisdags, men då visste jag inte att hon önskade en sådan.) Hittade inte tavlan jag letade efter och tog en liten runda när jag nu ändå var där. Jag och en man stod vi tavlorna och jag sa ”vilket fint konstverk” om en textiltavla lite längre bort. ”Jaha”, sa han och bildgooglade den. ”Oj, 1100 kronor på Auctionet, den tar jag”, sa han och gick därifrån. Jag och min stora mun, hade jag ingenting sagt hade han inte ens brytt sig om den där tavlan. Det var okej. Jag hittade nämligen något snyggt för några tior i en hylla lite längre bort som jag själv bildgooglade och fick då fram detta. Nu dricker jag inte snaps och gissar att en försäljning på Tradera knappast frambringar några stora summor för extra lyxigt finskt hantverk. Däremot är jag tacksam för min blick för kvalitet. Som mamma brukade säga: ”Hur kommer det sig att du alltid hittar det dyraste i hela affären?”. Ja, säg det, mamma.

Vildblommor med löss (det är tydligen otroligt stora angrepp av bladlöss i år) och motljus. Härligt! Älskar mina trädgårdsrundor, flera gånger varje dag. Den som jag gjorde efter ännu en runda till återvinningscentralen blev extra fin. Idag fick vi smaka lite hallon, lite gurka, första tomaterna och hurra, dahliorna börjar äntligen vakna till liv! Det växer bra bland chili och paprika i växthuset, potatisen är god, löken är fin, sockerärter finns det i överflöd och det blommar i rabatterna. Jag stannar och njuter, tackar för en fin sommardag och ser fram emot att få sova riktigt gott inatt.

Ditten och Datten

Alla dessa Julstämningar som måste räddas!

13 november, 2024 2 kommentarer

Alltså, jag inser att jag har ett problem. När jag träffar på en Julstämning måste jag köpa den. Det är något med omslagspapperet, motivet på framsidan och innehållet. Jag sugs in i dessa tidningar och är så tacksam för den lilla samling jag skrapat ihop. Just denna köpte jag på Pingstis, några andra fanns här i huset, en del har jag plockat upp på olika second hand och ett par låg i mitt fyndigaste auktionsköp någonsin. Tyvärr vis av erfarenhet låter jag alla pappersvaror som inte bott i vårt hus förut bo i frysen i några dagar innan jag lägger dem i en speciell korg. (Silverfisk har vi haft nog av, jag gillar livet utan deras sällskap.) Från första advent får de flytta fram på Fars lilla rullbord i vardagsrummet. Om du brukar läsa här vet du att jag inte gillar att känna mig ”ägd” av prylar, så lite stör det mig att jag blir så glad av att hitta en sådan här tidning och ta med den hem. Heja mig själv nu när jag väljer att ha kvar dessa och göra mig av med annat som ”kanske kan vara bra att ha”, men samtidigt aldrig kommer till nytta. Hej och hå, hej och hå.

Ditten och Datten

Amerikanska valet och storfynd.

6 november, 2024 2 kommentarer

Jag orkar inte med det amerikanska valet mer. Nu är Trumpen president igen vad det verkar, bara att rulla med det. Min syrra påminde om förra omgången, hur folk hotade att flytta från landet och allt vad det var. När det kom till kritan var allt bara som vanligt igen efter några veckor. Jag har bott i USA i många år och många av mina vänner är amerikaner. Många har ”betett sig” på Facebook både i detta val, i det förra och i det förförra. Jag jämför med SD:s sits här i Sverige. Om man vägrar ta i ämnen som lyfts av de obekväma partierna/kandidaterna så förlorar man de frågorna och får många år senare stå och skrapa med foten och säga ”vi var naiva”. Min gissning är att de inte alls är naiva, utan vägrar vara obekväma. Politiker har ett större ansvar än att försöka hålla sig poppis bland coolingarna, men ska även hålla sig högre än alla Svenssons rent moraliskt. Jaja, folk får vara folk. Att det var Trump och Harris som skakades fram som de bästa representanterna för USA:s snart 350 mille starka befolkning får en att klia sig i huvudet, hårt och länge. Stackars krakar.

Men som sagt, nog om det. Jag vill prata om något roligare istället. Som pingstis second hand som jag, äldsta dottern och lilla L besökte igår. Jag hittade lite textilier som ska användas som julklappspåsar som kan användas om och om igen och lite annat smått och gott. Dottern var däremot den som håvade in största fångsterna! Nummer ett var ett par supersnygga italienska stövlar för 230 spänn, nypris över 6000 kronor. Nummer två var en Elvine-jacka som skulle kosta runt 3500 kr i årets modell. Den här är knappt använd och kostade 299 kr. För stor för E, så hon hörde av sig till sin kompis som blev jätteglad. Vilket litet vardagsmirakel att hitta en lyxjacka under Ullaredspris då man just ska till att betala dubbla hyror en månad! Så omtänksamt av dottern att tänka på sin vän. Själv har jag inte jobbat idag, utan snorat och städat vidare bland alla bröllopsprylar. Jag slutade tvätta tidigare i eftermiddag efter att ha hört att elpriset skulle gå upp löjligt mycket till kvällen. Det finns en dag imorgon också och det var mysigt att elda lite i vedspisen. Nu ska jag gråta lite både av tacksamhet över att allt har gått så bra och över att alla har åkt hem till sig igen och att en ny vardag dragit igång. Kanske ska jag somna tidigt, jag och maken har haft lilla L hos oss varje natt sedan i söndags eftersom hon håller på att sluta nattamma. Petra Mede, hur orkar du vara ensamstående mamma till bebis i vår ålder? Jag gissar att din kropp är fräschare än min helt enkelt. Tack och hej, leverpastej.

Tips

Reparation av hål i duk.

1 november, 2023 5 kommentarer

Ett av de senaste inköpen från Pingstkyrkans Second Hand var en stor julduk med ett litet hål i. Pris? 55 riksdaler. Priset var satt med tanke på att hålet fanns där, men jag tänkte att det relativt lätt skulle kunna åtgärdas. I vanliga fall brukar jag tvätta second hand-textilier, eller lägga dem i frysen i någon vecka, för att bli av med eventuella skadedjur och smuts direkt när jag kommer hem. Den här gången valde jag att laga hålet först för att inte göra det större. Duken var redan tvättad och krympt, så det var bara att köra.

Jag inser att det kanske inte är alla som har fyra olika nyanser av vit sytråd hemma, men jag har haft egen symaskin sedan jag var femton år och har samlat på mig en del sedan dess. Detta gäller även annat material till sådana här aktiviteter. I det här fallet valde jag att stryka på en liten bit tunn vlieseline på baksidan för att ha något att sy i under hålet.

Så här såg det ut när jag hade strukit på biten på baksidan.

Härefter var det bara att sy kors och tvärs med trestegssicksack fram och tillbaka över hålet. Nästa steg blev att tvätta duken i fintvättprogrammet. Moderna tvättmaskiner i all ära, men att försöka centrifugera med 1400 varv/minut på ett sådant här tyg leder inte till något gott.

Imorse hade duken torkat och jag klippte rent nära kanten på sömmen, men bestämde mig även för att komplettera med lite fler stygn då jag märkte att hålet inte riktigt hade låsts in. Nu ser det bra ut och duken kan fortsätta användas, älskas och tvättas.

Jag snabbströk bara duken för att visa resultatet, men såhär ser den ut nu. Den som söker ska finna lagningen, men när det är dukat tror jag att ungefär ingen bryr sig det minsta om att det en gång fanns ett hål där. I söndags var det precis åtta veckor kvar till julafton. Det känns bra att ha ett litet gäng dukar att kunna lägga på bordet. Nu är jag mormor, bor i en faluröd stuga på landet och bryr mig ganska lite om vad som är trendigt och ganska mycket om vad jag tycker är fint. Då känns det bra att det finns andra som lagt ner mycket tid på att tillverka hemtrevlighetstillbehör.

Ditten och Datten

Den enes skräp, den andres skatt.

11 juli, 2023 2 kommentarer

För alla som åker land och rike runt är det loppistider. Andras skräp blir dina skatter. Ibland är det dock svårt att hitta skatterna bland det som man själv också tycker är skräp. Jag både älskar och ogillar jakten. Känslan av att måsta ta sikte på något som man inte har någon aning om vad det är, det ska bara kännas då ögonen landar på föremålet ifråga. I processen ”rata, rata, rata, rata, rata, plocka upp” är det lätt att tröttna. Det är då skatterna döljs, inte på grund av fel hos dem, utan för att uppmärksamheten hos en själv är rubbad. Eftersom jag är en (ganska) känslostyrd människa är det nästan meningslöst att gå in på en second hand eller loppis om jag inte känner för det, om jag inte är på jakt efter ett speciellt föremål vill säga. I de fallen går det oftast bra.

De senaste åren har jag letat småvaser att ge bort blommor i, som jag berättat om flera gånger förut. Det behöver inte vara några tjusiga modeller, i de här fallen är det i första hand storleken, i andra hand priset och i tredje hand utseendet som styr. Det här är t.ex. en perfekt gebortvas. Mina trädgårdsbuketter innehåller ofta blommor som kräver lite smalare halsar än de vanliga tulpanvaserna som de flesta hushåll har någonstans i gömmorna. De flesta av dessa gebortvaser är så billiga som de är för att de har beläggningar i sig, eller är lite allmänt skitiga. Några har något minimalt fel, andra något som inte spelar någon roll utom kanske för antikvärdet. Så fort något har getts bort diskat, dammat och fixat brukar det kosta mer, så är det naturligtvis.

Denna handblåsta, blå vas är så vacker att jag knappt nänns ge bort den. Ting som väcker sådana känslor bör ges bort till personer som antas tycka om dem. Alla personer bryr sig inte särskilt om den sortens detaljer som jag uppskattar. Hantverk. Särskilda färger. En form som passar särskilt bra till buketten som ges bort. Jag vet att den ”inte är min” och ser fram emot att ge bort den när den dagen kommer. I butiken stod den ensam på en hylla, ful av avlagringarna på insidan. Jag kunde dock se potentialen och hällde hett vatten och en disktablett i den över natten. Lite flaskborste på det, så var den precis så fin som jag hade föreställt mig. Handblåst glas ger en lyster som jag verkligen njuter av.

Sedan är det klassikerna som kommer och går i popularitet. Det här lilla Höganäskruset var skitigt, men jag såg att det annars var i utmärkt skick. 25 kronor. Det räcker till en tredjedels finglass i stan, eller en godispåse. Så vackert efter en omgång med tvättsvamp, hett vatten och lite diskmedel. Jag ser en fin höstbukett i varma toner. Mörkt chokladbrunt. Det är grejer det, men uppenbarligen inte för allmänheten. Jag passade på att fynda i all tacksamhet. De andra grejerna var också fina. En Jackie Lynd-lockask från 1987 köpte jag och gav till lillasyster som hade gjort hallonsylt. Perfekt! En liten kruka med lingonmotiv på, den ska jag skaffa ett korklock till så kan vi ha lingonsylt i den. Jättesöt. Jag ska ju ändå bli mormor, då får man ha sådana grejer. Duken för 55 kronor var finast av allt, men de andra textilierna (dukar och handdukar) var också jättefina. Jag vet inte om jag ska känna mig dum som köpt så vackra hantverk och grejer för vrakpriser fast de är långt mer värdefulla, men landar i att det jag tycker är en skatt uppenbarligen inte är det för alla andra! Vilken tur. Jag tänker inte känna mig dum, det duger att jag känner mig nöjd och tacksam efter att ha hittat dessa högvinster.

1 2 3 Nästa →