Hej från mej!
Tja. Jag gissar att de kommande dagarna blir rätt hektiska både för dig och för mig. Jag passar därför på att önska ”allt det vanliga”. Hoppas att du får ett fint slut på året, att du får möjlighet att tänka över dina mål för 2014, att du får umgås med alla du älskar mest och så önskar jag dig och mig frid.
Själv funderar jag för fullt över vilket ord jag ska tackla nästa år. Förändring visade sig vara ett praktiskt, givande och starkt ord, ett ord som faktiskt har fört mig framåt under året, precis som Lyfta gjorde under 2012. Just nu kan jag inte förstå hur jag ska kunna hitta ett som blir lika bra, men det ger sig väl. Har du något förslag till mig så får du gärna komma med det.
Här är min ”tankekarta” så här långt: eftertanke, tid, lagom, omtanke, konst, styrka, förväntan, lycka, vilja, undra, upptäcka, utmana, vilja, skina. Inget av orden har valt mig, så kanske får jag öva mitt tålamod lite.
Bättre sent än aldrig x 2.
Idag kom mina föräldrars julpaket fram. Ja, alltså mamma skickade ett stort paket den 19 november. Det kostade 499 kr att skicka och för några veckor sedan fick hon lösa ut det, hemma hos sig, för en hundralapp. Då hade paketet varit runt halva jorden och ändå inte lyckats komma fram till oss. Posten hanterar nu detta som ett klagomål. Jag hoppas sannerligen att de ger mamma pengarna tillbaka… Hursomhelst gjorde min kära mor ett nytt försök. Hon gjorde ett mindre paket och skickade det viktigaste. Det var det vi fick idag, 1,5 vecka senare. Duktigt jobbat, posten! Jag tror att detta paket kommer att sätta punkt för den mest spännande, och goda, postvecka jag någonsin varit med om. Jag måste bli bättre på att skicka överraskningar till människor!
För övrigt kan jag tala om för dig att bättre sent än aldrig inte bara gäller för paket, utan också för festligheter. Vi gjorde ett nytt försök med att heja in 2013 i går. I sista minuten fick vi till allas besvikelse ställa in det riktiga nyårsfirandet på grund av sjukdom, men skam den som ger sig! I går laddade vi upp med potatisgratäng och rostbiff, nybakat bröd och chips med olika dippar. Gästerna kom och vi satt uppe halva natten, precis som man ska göra en nyårsafton. Jag hade legat uppe och läst till 3.30 natten innan och kan tala om att jag inte kan undgå att märka att min kropp är äldre och tröttare… Suck! Nåja. Vi hade trevligt och det slutade med diskussioner runt en affärsidé som min kompis har. Vi får väl se vad som händer…
Gott Nytt År! Må alla dina önskningar slå in.
Here’s to 2013!
Ett år med siffrorna 0, 1, 2 och 3 – det måste ju bara bli bra, eller hur? Jag ser fram emot att bli stark igen, både till kropp och själ. Jag längtar efter att fungera igen, att inte vara beroende av andra. Jag inser tacksamt hur jag tar helt vanliga saker för givet. Jag kommer att uppskatta att hoppa in i duschen, springa in i tvättstugan för att ta hand om en gryta tvätt, skala några potatisar, springa upp på övervåningen för att hämta någon glömd pryl och att gå till brevlådan utan att falla på en isfläck. Jag lovar mig själv att se upp för drullighet den närmaste tiden.
Så. Gott Nytt År, kära du. Må dina dagar fyllas med mening och ditt liv med kärlek. Ibland får man leta bakom gardinerna för att hitta det man letar efter och ibland finns det mitt framför ögonen utan att flytta sig det minsta. ”Man saknar inte kossan förrän båset är tomt”. Så är det med många förändringar. Under 2013 ska jag försöka ändra på saker utan att tappa bort kossan i flytten. I morgon börjar alltså min väg mot medveten FÖRÄNDRING. Du kanske hänger med på resan?
Snart är 2012 ett minne blott.
Nog för att vi hade trevliga grannar i Segeltorp, men hade jag brutit benet där tror jag inte vår familj hade erbjudits hjälp från höger, vänster och rätt över. I eftermiddags kom en omgång soppa med nybakat bröd och telefonen har ringt flera gånger med omtänksamma människor i andra änden. Fina små gåvor har också överlämnats. Vi har verkligen hamnat i rätt grannskap!
Idag har jag vilat precis hela dagen. Att göra mig i ordning morgon och kväll är en inte helt okomplicerad ritual. I går duschade jag. Det tog nog 1,5 timme från start till mål, så jag bestämde mig för att vänta några dagar innan jag försöker igen. Det går ju inte att hoppa in på ett ben i duschkabinen och jag kan inte heller sätta mig i badkaret utan att belasta det brutna benet. Däremot går det att krypa in och ut ur duschkabinen. Ja, jag förstår att du flinar nu. Det gjorde inte jag när jag höll på…
I morgon är det sista dagen på det här välsignat fruktansvärda året. Jag ser fram emot att lägga det bakom mig trots att mycket spännande och roligt också har hänt under de senaste tolv månaderna. Då jag skrev årets ”bokslut” insåg jag att det verkligen är dags för gladare tongångar överlag. Jag skriver om mitt liv här i bloggen, men jag har också en bok av mer privat karaktär. Den uppdateras inte särskilt ofta. Då och då händer det, till exempel idag. Så här blev mitt lilla ”årets ord-collage” i den boken. 2012-ordet LYFTA fick plats både i ord och bild, men det är FÖRÄNDRING som är viktigt. Stopp och sätt fart valde jag som inspirationsord. Är det inte så man gör med allt som man vill förändra? Antingen vill man sluta med något eller så vill man få tummen ur. Jag ser verkligen fram emot den här resan. Jag tror att den kan bli rätt spännande. Hur går det för dig? Vad vill du med ditt liv? Jag undrar just hur mycket hjälp man får av terapi och hur mycket man kan klara att reda upp själv genom att prata med vänner, familj och läsa sig till förståelse för det som inte funkar? Härom dagen pratade jag en del med min moster som jobbar som terapeut. Hennes jobb verkar otroligt intressant, men jag undrar hur man lägger andra människors smärta och oro bakom sig då man går hem från jobbet…
Tja, det var väl det. Jag vill inte att årets sista inlägg ska vara så fult som detta, så i morgon kanske jag gör ett ryck och hittar på något kul. Jag ska också sitta i soffan och få familjen att förbereda nyårsfesten vi ska ha med våra vänner. De ska få baka och laga mat och förbereda lekar så det brinner i deras bakar. Hur firar du nyår? Här brukar man nog inte smälla så mycket raketer själv, men uppe vid BYU har de tydligen ett tjusigt fyrverkeri varje nyårsafton. Jag tror jag överlever utan krutröksdoften också.
Så – Gott Slut! Må 2013 ge dig allt du drömmer om, eller i alla fall det mesta. Det är du värd, eller hur? Och så får jag nog klämma in lite Lasse Winnerbäck och önska att du följer med mig i fortsättningen också.