musik – Sida 15

Sensommar, julmusik och annat vardagligt.

28 augusti, 2015 Inga kommentarer

Jag måste säga att jag har svårt att stå ut med sommarvärmen här i Utah, men bor man i en öken så gör man. Det finns ju fördelar också, bland annat då hösten närmar sig och man fortfarande kan njuta av t-shirtväder och ljumma kvällspromenader. I går regnade det lite till och från, men till min besvikelse uteblev det lovade åskvädret. Som du ser bjuder prognosen på sol så det räcker och blir över. Tyvärr kan jag inte skicka över något till Sverige.

Du kan ju tänka dig att det behövs inspiration i stora lass för att klara av att jobba med en höst- och julkollektion vilket jag har försökt göra de senaste dagarna… Jag lutade mig mot min jullista på Spotify. Kanske det funkade, för jag fick till lite grejer som åtminstone är på rätt väg. Nu är jag dock redan trött på julmusik, så i morgon får jag testa något annat. Det kanske får bli risgrynsgröt till lunch?

Äntligen är förresten datorn användarduglig igen. Jag tackar maken som laddat över 35000+ bilder på två olika externa hårddiskar (ja, så många foton har det samlats ihop i biblioteket sedan 2008 – tur att datorn inte har kraschat) och på så vis frigjort enorma mängder minne. Jag kan numera använda Illustrator och Photoshop samtidigt och till och med ha flera dokument öppna samtidigt! Det känns riktigt lyxigt. Jag borde rensa bilderna redan på kameran innan de laddas över till datorn, men jag har så svårt att göra det då jag riskerar att missa guldkorn som inte visar sin fulla potential på en liten miniskärm!

När jag laddade över sommarens alla bilder från kameran upptäckte jag det som jag egentligen redan visste, nämligen att jag har fotat väldigt lite de senaste månaderna. Desto mer har duktiga dottern varit i farten, så det har ändå blivit nästan 2500 bilder från det att vi åkte till Sverige fram till nu. Phu! Jag måste bli bättre på att få ut fotona från datorn.

För övrigt blir det Howard Jones i Park City nästa helg. Jag lyssnade aldrig jättemycket på honom, men han har skrivit några riktiga guldkorn. Synthen är numera utbytt mot ett piano och ärligt talat vet jag inte ens om han numera någonsin spelar sina gamla 80-talshits. Vi får väl se! Vilken är din Howard Jones-favorit? Själv gillar jag New Song och Hide and Seek.

Ditten och Datten

Bra jobbat, Sofia.

14 juni, 2015 2 kommentarer

Så mycket kärlek. Kärleken kan man fira även om man inte är rojalist, eller hur? Jag har sällan sett en vackrare klänning än den Sofia hade på sig idag. Det här fina framträdandet då Molly Sandén, Danny Saucedo och Marika Willstedt sjöng och spelade Sofias kärlekssång till Carl Philip kommer inte att glömmas i första taget.

Mitt i den kungliga yran blev det här en sorgens dag på många vis. Lisa Holm är död och en familj har blivit berövad sin sjuttonåring som var på väg ut i livet. Magnus Härenstam har gått bort och den tredje och sista pusselbiten i Fem Myror Är Fler Än Fyra Elefanter finns inte längre här på jorden. En liten fyraårig flicka exploderade i en bil med sin pappa och hans två kompisar (med all sannolikhet kriminella) och finns inte heller kvar. Dessa tre medmänniskor får inte längre vara med av olika anledningar. Låt oss vara tacksamma över det goda de hann göra och låt oss sprida glädje och kärlek där det nu är svart.

Ditten och Datten

Livet var det, ja.

3 juni, 2015 Inga kommentarer

Idag träffade jag en svensk tjej som jag blivit vän med sedan vi flyttade hit. (Hon är 39+ veckor gravid och strålande vacker! Det där med hur gravida kvinnors skönhet stämmer nu inte alltid, men helt klart i detta fallet.) Hur som helst. Vi satt och skvallrade på IKEAs restaurang och åt god najadlax. Det kändes precis som att sitta på IKEA i Kungens Kurva och på något vis kändes det väldigt skönt att veta att vi åker till Sverige om bara ett par veckor.

Mammas kropp har motarbetat henne på alla sätt och vis de senaste veckorna. Njurarna renar inte riktigt som de ska och de vita blodkropparna har tagit för mycket stryk för att hon skulle klara av den cellgiftsomgång som var planerad till förra veckan och trots inläggning och behandling på sjukhus har det inte blivit tillräckligt bra. Nu ber vi för att det ser bättre ut nästa vecka… Du får gärna göra detsamma.

I morgon är det dags för en annan fin vän med hälsoproblem att opereras. Framtiden är oviss, men jag låter tanken på att vi inte vet något om vad som ska hända någon av oss trösta. Jag orkar inte vara rädd för allt hela tiden… Du, fina L, det blir bra! För dig och för mamma och för alla andra kommer här Waltz for Toots spelad av Jim Schneider och komponerad av Rickard Malmsten. Rickard är en duktig kompositör och basist, tillika bror till en av min pluttsyrras gamla tonårscrusher (eller hur man nu skriver). Musik helar.

Ditten och Datten

Till dig.

21 maj, 2015 2 kommentarer

En liten bukett från min trädgård. Hoppas att den värmer ditt sinne.

Så här i Eurovisiontider (Måns, den lille sötnöten tävlar visst i morgon eller när det nu är) måste jag påminna om ett av de vackraste, förvisso utom tävlan, nummer jag någonsin sett: Loreen och hennes gäng med sköntecknande och skönsjungande barn. Jag ryser varje gång och gråter en skvätt. Japp. Musik är så mycket känslor för mig.

Ditten och Datten

Födelsedagsbarn.

20 maj, 2015 2 kommentarer

Som femåring gick jag på gympa där ”vi gjorde oss tjocka och vi gjorde oss smala” i IOGTs lokaler. Det var väldigt roligt och det var där jag träffade den vän som följt med mig längst (förutom mina familjemedlemmar så klart). Sådan vänskap är oersättlig. Det är så skönt med människor som man inte behöver förställa sig inför, sådana som vet alla ens bra och dåliga sidor. Grattis C! Du är en pärla.

Ditten och Datten

Du finns alltid hos mig.

8 maj, 2015 4 kommentarer

Så många tankar. Så väldigt många tankar.

Tacksamhet över allt jag har, allt som gör att jag kan upprätthålla något slags balans mellan det fysiska, mentala och andliga. Tacksamhet över sådant som jag tar för givet, tacksamhet över barmhärtighet. Tacksamhet över att jag får vara just här, just nu.

I morgon är det två år sedan min fina vän gick bort, alldeles för tidigt. Jag saknar henne. Jag saknar kombinationen av hennes egenskaper, jag saknar våra pratstunder, jag saknar själva henne. 22 april 2013 fick jag det sista meddelandet från henne. ”Jag är på Radiumhemmet. Behandling ca 5 dagar. Hemma till helgen. Möblera om. Kram” Efter det meddelandet pratade vi i telefon en gång, ett roligt och lättsamt samtal med mycket skratt. Tänk vilken välsignelse smärtstillande medel kan vara… Jag är tacksam över att få ha haft henne i mitt liv.

Till dig V och till dig som behöver. En av mina favoritsånger i en ny tappning med en grupp som håller till alldeles nästgårds med killar som vet hur man styr stämbanden – Homeward Bound – BYU Vocal Point med the All-American Boys Chorus.

In the quiet misty morning
When the moon has gone to bed,
When the sparrows stop their singing
And the sky is clear and red,
When the summer’s ceased its gleaming
When the corn is past its prime,
When adventure’s lost its meaning –
I’ll be homeward bound in time

Bind me not to the pasture
Chain me not to the plow
Set me free to find my calling
And I’ll return to you somehow

If you find it’s me you’re missing
If you’re hoping I’ll return,
To your thoughts I’ll soon be listening,
And in the road I’ll stop and turn
Then the wind will set me racing
As my journey nears its end
And the path I’ll be retracing
When I’m homeward bound again

Bind me not to the pasture
Chain me not to the plow
Set me free to find my calling
And I’ll return to you somehow

In the quiet misty morning
When the moon has gone to bed,
When the sparrows stop their singing
I’ll be homeward bound again.

Marta Keen

Ditten och Datten

Dagens glädjor.

28 april, 2015 2 kommentarer

Ibland behöver man inte leta länge för att hitta det bästa livet har att erbjuda. Se bara här:

Christer Sjögren i sin ungdoms dagar. Tänk att få vara bandets dräktdesigner… Ah! För övrigt tänkte jag dela med mig av en Chrille-låt som faktiskt passar hans fantastiska röst. Jag är tämligen säker på att jag har hört minst en sådan, men när jag lyssnade igenom listan på Spotify blev jag lite illamående. Sorry Christer!

En lite fråga… Är det mjukisdräkter? Och varför är det kvinnorna som bär kjol när deras fysik uppenbarligen passar hemskt mycket bättre för tighta byxor än männens?

Vad ska jag säga? Nej, just det. Hej, gamle kompis. Jag hoppas verkligen att du har det bra…

Ditten och Datten

Bara för att…

31 mars, 2015 2 kommentarer

… det är 20°C här och snart påsk kan vi fira med en av de vackraste filmer jag vet. Det är en Luciafilm som Jonna Jinton gjorde för drygt två år sedan. När jag fick höra att trettio bilar brann i Hallunda tänkte jag att jag mycket hellre ser sådan eld som finns i Jonnas film. Varsågod! Hoppas att du njuter lika mycket som jag.

Ditten och Datten

Fira, fira varje fredag och så någon lördag ibland.

22 mars, 2015 Inga kommentarer

En av alla marsfödelsedagar tillhör min lillasyster. Jag är så glad och tacksam över allt som hon lär mig. Inte sällan är det jag som känner mig som lillasystern… Jag önskar att jag hade mer av hennes driv! Hon lämnar ingenting till slumpen, den saken är säker. Idag firade hon sin födelsedag genom att göra något av det roligaste hon vet, nämligen att gå på loppis. Det var hennes födelsedag, eller hur? Gissa vem hon köpte presenter till? Inte var det bara till sig själv i alla fall. Tack M! Jag älskar dig. Grattis!

När E sjöng solo på IKEAs lussefirande kom en kvinna fram till henne och frågade om hon skulle kunna tänka sig att sjunga på hennes mammas 70-årsfirande i mars. På fredag är det dags för denna fest och idag var jag och E på plats för ett genrep tillsammans med några av de andra som ska vara med. Kvinnan som fyller år fyller 70 år på jorden, men samtidigt vill hon fira sina 50 år i USA. Hon har genom åren komponerat en rad vackra och mycket svenskklingande melodier som också har fått text av henne och hennes syster. På fredag ska hennes vänner få följa med på en musikalisk kavalkad genom emigration, längtan, stolthet, drömmar och någonstans landar det i ett accepterande av att ha två länder i sitt hjärta. Jag skulle bara kompa E till hennes solostycken, men nu kommer vi att hjälpa till med lite körsång och fiolspel också. Det blir roligt det här!

Samtidigt som jag och E var i Holladay och repeterade var det dags för sonen att uppträda med slagverkskvartetten han är med i på Utah Day of Percussion. Framträdandet gick jättebra och både maken och sonen hade chans att lyssna på några riktiga proffs som var där. Det där med att förfina en konst… Ständigt återkommer jag till att fråga mig själv hur vist jag fördelar min tid. I morgon är en annan dag och det är nog lika bra det. Nu ska jag i alla fall sova. Det sägs att det är en aktivitet som inte är helt oviktig för ett balanserat liv.

Och för dig som känner att plånboken ekar tom så kanske den här listan kan inspirera! Apropå ingenting, alltså.

Ditten och Datten

Gråt utan tandagnisslan.

18 januari, 2015 Inga kommentarer

Jag började lipa bara för att de stämde instrumenten i orkestern och jag inte ”fick” vara med. Jo, och senare då de bara spelade så vackert så jag inte kunde låta bli. Jag fortsatte fast min dotter petade mig i sidan med armbågen. Det mest pinsamma? Det var att jag grät när de spelade ”Do you want to build a snowman” i ett så fint arrangemang av de bästa Frozenlåtarna.

Salt Lake Symphony är en hobbyorkester som består av härliga musiker som bara råkar ha andra dagjobb som advokater, lärare, tandsköterskor, skoladministratörer och annat… Vår vän M sitter bland förstafiolerna och skickar alltid ut erbjudanden om att kunna köpa billigare biljetter till symfonins olika konserter och idag fick vi äntligen till det. Jag och döttrarna gjorde lördagen till en tjejdag och hann både vara kulturella, äta lunch i köpcentret City Creek och shoppa lite. Vi konstaterade att University of Utahs campus är bra mycket vackrare än BYUs. Det där med arkitektur, alltså. Jag dissar inte allt modernt, men i en betongdjungel (läs BYU) är det lätt att känna sig lite smådeppig. Det roligaste är att arkitekturhögskolan i Stockholm (KTH) ser ut så här (bild från Wikipedia):

Jag önskar det var ett skämt, men det är det inte.

Nåja. Tillbaka till dagens fynd. Titta! De här söta gosedjuren från Jellycat ($6,50/st istället för $25) fick följa med hem till vår presentlåda:

Sigikid gör fortfarande mina favoriter, men visst är de här söta?

Våra näsor avslöjade att Lush måste finnas bland affärerna i City Creek. Efter en halv minuts detektivarbete kunde vi konstatera att så var fallet. De härliga badbomberna och badbubblet vi brukade unna oss då och då vid Stockholmsbesök då vi fortfarande var förortsbor visade sig nu tillhöra överdrivet dyra lyxprodukter. En badbomb för 20 kronor går att motivera, men att betala över femtio kronor känns inte fullt lika roligt. Nästa gång jag är på Stockholms Central, då vet jag vad jag ska göra!

Kvällen avslutades med ny hårfärg på äldsta dottern (nu längtar jag efter att färga håret rött igen efter många bruna och gråbruna år) och Montaignekväll hos grannarna. I kväll diskuterades jämlikhet, att döma andra och vad man eventuellt kan vinna på att göra det eller tvärtom. Lite visare än i går tar jag mig nu till sängen alldeles för sent. En vacker dag ska jag återvinna förmågan att lägga mig i tid om kvällarna.

Ps: Mamma blir långsamt bättre. <3