Lilla S är inte längre så liten.

För många år sedan skrev jag denna dikt då S var liten och nyfödd. I går fyllde hon elva år. Tiden går ruskigt fort.

Söta barn, min dotter fin
Tänk ändå att du blev min
Stora ögon följer mig
Min lilla helt perfekta tjej

Mammahjärtat bultar nu
För du är rent fantastisk ju
Lilla vackra ögonsten
Så nära mig, så ny och ren

Livet går, snart är du stor
Kämpa stark, på dig jag tror
Jag älskar dig, glöm inte det
Nu och jämt, i evighet

Vilken tur man kan ha! S mobiltelefon ballade ur en vecka innan hennes födelsedag. Föräldrarna som hade haft svårt att komma på vad hon skulle få (i-landsproblem, men lite klurigt är det allt att fundera ut presenter på ett barn som fyller år en vecka innan jul) gick till telefonhandlaren och hittade en Samsung smartfån för under tusenlappen, utan abonnemang. Låt oss säga att damen i fråga blev otroligt glad och tacksam!

Continue Reading

Fyrtioett år på jorden.

Jag är tacksam över att jag får vara jag. Jag är tacksam över att jag är gladare över att vara jag än vad jag var för ett år sedan. Jag är tacksam över så mycket… Jag har fortfarande massor att åstadkomma, så det är bäst att jag sätter fart på en gång! Förresten blev jag firad med pompa och ståt, fick en frukost helt i min smak, underbara kort och teckningar från barnen, en lövkrattningscheck (ni anar inte hur glad jag blev över den), blombukett och en GLASSMASKIN!!! Tjohooo!

En liten bildkavalkad från morgonens uppfriskande promenad. Ni förstår vad det är som gör att jag älskar oktober så mycket, va?

Continue Reading

Tretton.

Nu har vi två tonåringar i huset. Den mest nyblivna kramade mig i kväll, tackade för en fin födelsedag och sa att hon looovade att hon inte skulle bli så där jobbig som en del andra. I alla fall för det mesta. Jag var beredd att springa efter inspelningsapparatur, men tänkte att det kanske låg riktig sanning bakom detta fantastiska löfte!

Jag sitter här lite sockerhög efter både chokladtryffeltårta och amerikansk cheesecake med hemgjord hallonsås. Gott, gott. Jag gillar födelsedagar. Några av gästerna lät antyda att jag och maken nu är ”medelålders” och att det kanske inte är så pjåkigt ändå. Det ska jag ta till mig. Fast först ska jag sova en stund.

För tretton år sedan föddes detta underverk som skulle heta Kalle (Karl Michael). Jag är så glad över att det var hon som kom till oss i stället! Dessutom har hon nu närmare tio nya nagellack, så om jag smörar ordentligt kanske jag kan få låna någon modern färg.

Continue Reading