Vad?

Dagens höjdpunkter

Yngsta dotterns kemilektion utmynnade i dessa smaskiga popovers. Jag vet inte om hon kommer ihåg något om gluten och luftiga bakverk i morgon, men vi hade roligt i skolarbetet och vi fick ett resultat som alla kunde ta del av på ett högst smakligt sätt.

I söndags kväll bjöds vi på en fantastisk middag av våra svensk-amerikanska vänner som bor i närheten. De introducerade oss också till det roliga spelet Apples to Apples. Tack vara Amazon.com kunde vi redan i kväll spela vår första omgång med egna Apples to Apples-kort! Sonen vann efter en hård kamp. Jag tröstade mig med mörk choklad och fläderte. Jag var ju så nära vinsten… Jag ska skriva ett inlägg om roliga spel så småningom. Har du några bra tips får du gärna lägga in dem här i kommentarerna!

Continue Reading

Förändring del 1 – Familj.

För dig som känner mig låter det nog inte konstigt att jag börjar fokusera på familjen. Jag älskar alla mina familjemedlemmar och planerar inte att ändra på dem. Däremot finns det vissa saker som jag kan förbättra i min relation till dem.

Under året som gick drömde jag då och då om att rymma ifrån tonårskrångel till exempel. Nu är jag av den fasta övertygelsen att det inte hade gjort något bättre, men bara att mina tankar ens snuddade vid möjligheten, även om det inte var på allvar, gjorde att jag gärna ville börja här. Jag har lätt för att känna med mina medmänniskor. Det är trevligt att vara empatisk, men ibland suger jag åt mig för mycket av den andra människans känslor. Det gör att jag kan bli sänkt för saker som egentligen rör den andra personen, inte mig. Nu är frågan vad nyttan är med det? En ledsen person blir ju inte precis gladare av att jag också blir ledsen, eller hur? Där börjar jag. Jag ska den här månaden jobba på att bli bättre på att stötta och hjälpa mina familjemedlemmar utan att samtidigt dras med i känslomässiga berg-och dalbanor. Det blir en riktig utmaning för mig!

En annan sak jag har som mål är att bli bättre på att ringa till familjen hemma i Sverige. Tack och lov för alla de tjusiga, tekniska hjälpmedel som finns, men ett hederligt telefonsamtal är inte fy skam.

Maken föreslog att vi ska dra igång Dagens Skämt här hemma! Det ser jag fram emot. Minst ett gapskratt om dagen. Visst låter det toppen?

Continue Reading

Ett och annat fotografi.

Här är de stiliga herrarna som var här på besök i går! Mammas lillebror och hans yngste son. Jag är så glad över att ha familj ganska nära oss här i Vilda Västern!

Morbrors godispresent till oss. Alltså, nog för att han har rätt i att vi kommer från Släkten Godisråttan, men det här var till och med mer än vi mäktade mer! En godisskål brukar ju gå på en dag, men nu har vi så det räcker ett tag till. 🙂 Tack, K!!

Som du ser på maken är det slitsamt att ha en fru med brutet ben… Han har kunnat ta igen sig lite idag som tur är.

För övrigt vill jag bara tala om att vi har en dotter som visar framfötterna då det gäller fotografi. Jag surar över att jag inte gav henne systemkameran jag vann i en tävling för något år sedan. Jag sålde den till en bekant för ett pris som var alldeles för lågt och då kunde ju hon lika väl ha fått den! Jaja, vi delar nu min kamera och jag tror att hon kanske lär sig vad hon vill ha i en kamera på detta sätt. Titta vilket stämningsfullt foto hon tog på ljusen i går. Jag gillar det verkligen. (Brukar du använda adventsljusstaken som en ”vanlig” ljusstake också ett tag efter jul? Jag tycker det blir fint, speciellt med de i metall som vi har.)

Ja, men det var väl allt för idag. Jag har fullt upp med att hålla koll med kryckorna nu, så det blir kanske dåligt med foton ett tag framöver. Vi får se. Kanske sätter jag mig och tar massor av detaljbilder på olika saker från soffan i ett par veckor? Man vet aldrig.

Continue Reading

Det är för jobbigt att gå upp för trappan.

Det är därför du inte får några bilder. Bloggapparna vägrar fortfarande ladda upp foton och datorn står på övervåningen.

I går kom morbror, moster, två kusiner och två kusinbarn på besök. Min morbror är Godiskungen själv. Han hade letat upp sisådär tre kilo gott godis. Det var allt från Mariannekolor till Yorks mintgodisar. Han fick ytterligare pluspoäng för det. Jag överlevde det faktum att jag satt som en pascha i fyra-fem timmar och lät alla andra fixa grejer.

Idag hoppade vi över att vara ”the dessert house” på vår progressive dinner-runda. Vi stannade alla kvar i huvudrättshuset istället. Tänk. Det gick också bra! Trist bara att inte kunna göra något. Jag får helt enkelt fortsätta sitta här i soffan och pussla och läsa och kommendera familjen att göra saker.

Continue Reading

OH SNAP!

Eller snarare ”Oh snip!”, för idag åkte skräphåret i frisörens soptunna. Jag och S var i University Mall och mellandagsfyndade. Vi hade så trevligt så då vi kikade på julgrejer till halva priset (inte tillräckligt billigt), reakläder till 40-50% rabatt (det blir däremot billigt) och finfixade amerikanskor med lockade hår och perfekt make up. Vi var på Baby Gap och köpte några helsöta plagg till en vän som jag känt sedan jag var knappt ett och han var bebis. Tja, jag tror kanske att hans nyfödda dotter får större nytta av dem, men ändå. När vi var på väg ut från köpcentret gick vi förbi en folktom salong. Jag vågade mig på att låta tjejen som jobbade både färga och klippa håret trots att hennes och min engelska inte riktigt kunde mötas. (Hennes drog mer åt spanska och min åt svengelska.) Jag har inte gjort något åt håret sedan i juni, så det var verkligen dags. Det är nu snart ett år sedan jag fick hjälp mot min B12-brist och det cirka en decimeter långa friska håret är kanske väldigt gråsprängt, men i alla fall i ypperligt gott skick. Låter jag håret vara i ett halvår till kommer det att vara helfixat till sommaren. Det är ju något att se fram emot! 🙂

På rean fyndade vi ett spel som vi planerat köpa i flera år, nämligen Settlers från Catan. Hur roligt som helst! Gillar du strategispel som inte har ihjäl hjärncellerna tycker jag att du ska satsa på det. Nu betalade vi 200 kr vilket jag tycker är ett riktigt bra pris för ett spel som kan spelas om och om igen.

Äldste sonen var för förkyld för att följa med och åka skidor i Sundance, men mellandottern och maken åkte med två av våra vänners barn. Trots att jag nu inte gillar att åka utför uppskattar jag tanken på att bo så nära så bra skidåkning som vi gör. När jag samlat mod och lust ska jag följa med någon gång jag också. På makens jobb finns fyra åkpass man kan låna gratis och det vore ju dumt att inte utnyttja dem så ofta som möjligt. Vad tycker du om att åka skidor? Är det okej för mig att inte gilla det fast jag är svensk? Längdskidor har jag fördragsamhet med, men det där med utför… Jag lider fortfarande av sviterna efter makens kupp då han tog mig till en röd backe då jag knappt kunde stå på ett par skidor. Skilsmässan var nära efter det åket kan jag säga… Vi har åkt flera gånger efter det och efter skidskolan som jag gick i året efter katastrofupplevelsen lärde jag mig att en solig dag i en blå backe kan vara riktigt härlig också på ett par utförsskidor. Kanske kommer den dagen alldeles snart?

Continue Reading

Julen 2012 – snabbversionen.

Julen har varit helt fantastisk, trots att vi var långt borta från våra familjer och vänner. Det är jag oändligt tacksam för. Jag tackar teknikens under, återigen, och tänker att man aldrig är längre bort än ett telefonsamtal även om det ligger många mil emellan. Jag är tacksam för familjen K, våra vänner som också är som vår familj. Jag är tacksam för snön som föll just på julafton, hela dagen, och gjorde naturen ännu vackrare än innan. Jag är tacksam över att vi lever i denna tid då det går att fixa allt vi gärna vill ha till jul. Jag är tacksam över, tja, själva julen.

Min julklapp från Tomten.

Godaste lussebullarna. Utan kesella. Och det finns kvar till frukost i morgon också.

Julen är över och det är amaryllisen också. Fast hon klarar nog ett par dagar till…

Finaste barnen, våra tre pärlor. Så olika och så fantastiska på sina egna sätt.

Skulle kunna vara vilken svennegran som helst, eller hur?

E dukade så fint det gick då dukarna var för korta med bordet + iläggsskiva.

Julbordet blev smaskens. Jag åt två omgångar, men sedan orkade jag inte mer. Det blev rester kvar. Jag har tingat den jättegoda cheddarosten från Harmon’s.

Gårdagens tomtenisse. ”He could double as a lap dancer”, sa en av gästerna hos våra vänner. Jag skrattade så jag fick ont i magen…

Bara för att göra Milla avis… Saknar vår kisse! God fortsättning på dig!

Continue Reading

Solen skiner.

Tja. Skulle världen gå under idag så har vi i alla fall haft ett par fantastiska dagar här i Orem. Solen har strålat från en klarblå himmel och även om det varit riktigt kallt har solen värmt. De svenska, mörka vinterdagarna har ingen som helst likhet med dessa skidsemesterdrömdagar. Tack och lov för oss som inte befinner oss i mörkret. Jo, jag har lite hemlängtan. Men jag längtar uppriktigt sagt inte alls efter själva Sverige, utan efter de där svenskarna som jag vill krama, vara hos, stötta, skratta och gråta med, baka och laga mat åt. Jag längtar efter svensk julmusik. Live. Jag längtar efter katten. Jag längtar efter tryggheten i att veta exakt hur alla system funkar, även om jag inte håller med om att några av dem är särdeles fantastiska. Dessutom är det tredje rundan till USA för oss, så jag har ganska bra koll på ganska många saker här också.

Det är något så vackert med trädgrenar som sträcker sig mot skyn. Jag tar ofta bilder liknande den här. Jag kan liksom inte låta bli. Det symboliska i att sträva uppåt, det gillar jag verkligen.

I går kommenderade jag snöbollskrig efter lunch. Sista dagen innan jullovet måste ju firas på något speciellt sätt även om man hemskolas, eller hur? Naturligtvis var det ett av barnen som fick en snöboll i ögat, men det fick nog vara värt det. Vi hade nämligen väldigt roligt! Jag vet inte vad det är med snöbollskrig som drar. Det är läskigt att få snö innanför kragen, för att inte tala om när man blir mulad eller nedslängd i snön. Jag gissar att det är den ljuva hämnden som är det bästa momentet. Särskilt om man får drämma till med en hämnd redan innan man själv blivit träffad av någon.

Utan kramsnö går det inte att bygga några avancerade snökreationer, men en minisnögubbe lyckades vi med gemensamma krafter få till. Han levde dessvärre inte ens i ett dygn, så jag gissar att någon störde sig på hans attityd. Eller så var det något annat…

Varm choklad och pepparkakor då man har varit ute länge i kylan funkar varje gång. Inte nödvändigtvis tillsammans, men ändå. Vilka peppisar är dina favoriter? Annas, Oscars eller hemgjorda? Vi har inte ens gjort pepparkaksdegen än, men till helgen kanske? Och nu måste jag sova för annars orkar jag inte med helgen när, eller om, den kommer.

Continue Reading

Trebarnsmamma sedan tolv år tillbaka.

Idag fyllde vår minsting tolv år. Tolv år! När jag var lite drygt tolv kommer jag ihåg hur jag tänkte att jag nog var så nära vuxen som man någonsin skulle bli. Ack så fel jag hade! Men så bra det är för mig som mamma att jag kommer ihåg att jag hade den tanken. Då blir det lite lättare att hantera svängningarna mellan ”nu är jag liten och vill hålla i mammas hand” och ”nu är jag vuxen och klarar att ta alla viktiga beslut på egen hand”.

Hur som helst är jag oerhört tacksam över att ha den här tjejen i mitt liv. Hon förvånar mig ständigt på en massa olika sätt och låter mig fortsätta växa som människa. All you need is love. Eller hur?

Continue Reading

Lördag och så där.

Jag känner att det är viktigt för mig att leva mer i nuet för att inte oroa mig om framtiden som inte ännu är här. Någon sa klokt att man kan missa en massa liv om man hela tiden ska analysera varje ögonblick och det är ju alldeles sant. Att leva i nuet för mig är mer som att njuta av att knåda en deg just när man håller på istället för att hela tiden låta tankarna vandra. Det är skönt att fokusera på något som omedelbart ger tillbaka, särskilt när man som jag har tankar som just nu inte alltid är särskilt guldkantade.

Just idag har bjudit på så mycket tacksamhet! Sovmorgon. Alltså, det är underbart att då och då slippa stressa, inte ha något som väntar, ligga kvar i värmen under täcket i ett kyligt sovrum. Jag skuttade till slut upp och gjorde amerikanska pannkakor lördagen till ära. Själv åt jag ett perfekt stekt ägg med flingsalt från Laesø och lite fruktsmoothie till efterrätt. Mums. Jag har hittat fina, ekologiska ägg till okej pris. Visst är det stor skillnad på ägg och ägg? Just de ekologiska äggen jag har hittat har tjockt, fint skal, vacker färg på gulan och de är helt klart godare än ”vanliga”.

En av de bästa grejerna med att bo här är att posten kommer på lördagar också. Idag fick vi ett paket från mina föräldrar och ett utökat julkort från min syrra. Sverigealmanackan med bilder av Erkers Marie Vad-hon-nu-heter ska få hänga i jobbalkoven i köket, saffranspåsarna ska få jobba redan i början av veckan och de hemliga God Jul-påsarna innehåller salmiakpulver som vi ska använda till lakritsglass. Mums. Tack mamma och M!!

Snart fyller vår yngsta dotter tolv år. Tolv. Jag kan inte fatta hur snabbt tiden har gått. S är fortfarande väldigt mycket lillasyster. Jag får kämpa med att inte dra ner henne, utan lyfta och putta på. Jag har förstått att det brukar bli så med minstingarna. Min morbror tycker det är lite surt att hans storasyrror fortfarande behandlar honom som en pojkspoling fast han är både morfar och farfar och ganska vuxen. Närmare bestämt 54 år gammal. Hahaha! Hur som helst lär födelsedagsbarnet bli väldigt glad över att få reda på att hon får ridlektioner i present. Tjoho! Hon har drömt om att få börja rida länge nu, så jag hoppas att hon verkligen tycker det är så roligt som hon har drömt om. Lilla damen är inte helt okunnig. Hon har ridit flera gånger, fast inte med regelbundna lektioner, och var med på ett veckolångt ridläger, så hon vet ungefär vad hon har att vänta sig. Hösten har hon ägnat åt att lära sig hela hästskötarvokabulären på engelska också. Engagerat! Önskematsedeln bjuder på dumplings, så jag fick förbereda degen i kväll. Den ligger nu uppdelad på 48 små bollar som i morgon ska kavlas ut och fyllas med läckerheter. Har du inte provat att laga egna dumplings och den fantastiska dippsåsen som man har till så tycker jag att du ska prova! Lite pilligt, men väl värt besväret.

Maken och jag åkte på date efter lunch. Eller ja, vi åkte i alla fall iväg till IKEA utan barnen, så det kan väl i det närmaste kvalificera? Dessutom delade vi på en kanelbulle och ett glas dricka efter att ha plockat på oss följande, det sista som behövdes till huset: en stor Paxgarderob till hallen, varsin hurts till G och S, en byrå till E, en spegel till E, två köksstolar till oss alla, en arbetsstol till K (på fyndet, likadan som vi köpte till mig förra gången fast nu ännu billigare), galgar till nya garderoben, stearinljus och diverse annat smått och gott. Nästa inköp blir pingisbord, men sedan har vi nog allt vi känner att vi vill ha. Huset behöver få lite mer karaktär, men när väl grunden är på plats är det lätt att fylla på med tavlor, textilier och annat som gör oss glada.

Lägg nu på minnet precis hur det såg ut innanför dörren när vi kom hem från ”utflykten”. Hade vi fått gäster just i kväll hade de nog trott att vi är världens slarvputtar och det är vi faktiskt inte! I morgon kväll kommer det att se mycket finare ut här.

För övrigt är det jul om åtta dagar. December har försvunnit i något slags dimma för mig, men det är okej. Vi har det mysigt nu. Så här ser det ut på köksbänken:

Mysigt, eller hur? Maken är inte helt nöjd med min nyinköpta juldekoration. Han tycker den är deppig. Själv tycker jag den får vara en påminnelse om att man faktiskt kan styra sina känslor till en del. Det finns ingen gräns uppåt utom den jag sätter själv…

Till slut vill jag berätta att vi var på en jättetrevlig 40-årsfest hos en av våra gamla Phillyvänner. Han råkar också vara en av Ks chefer här. 🙂 Tänk att man kan lyftas så av att skratta, dela minnen med vänner och äta väldigt god mat! När vi kom hem blev jag alldeles överraskad då jag såg mig själv i spegeln och såg att mina ögon var – glada. Det har jag inte sett på väldigt länge. Nu passar jag på att hälsa dig God Jul med mycket kärlek och önskar dig ett fantastiskt år med all den glädje jag hade i mig sent i går kväll och som faktiskt fortfarande dröjer sig kvar. Gör något fint för någon annan. Gör som min syster och hennes familj gör varje år. De väljer ut en familj som har det svårt ekonomiskt och överraskningsjular för dem utan att familjen får reda på vem som lämnat gåvorna. Vi har inte kommit igång med det än, men… Happy söndag, hör du. Jag lämnar dig med den här inspelningen av en något överförfriskad, men glädjespridande, Kim Wilde. Mer musik till folket!

Continue Reading

Det vänder.

Det känns lite konstigt att skriva en blogg som är som en dagbok men ändå inte. Jag skriver och berättar vad som händer i vardagslivet för släkt och vänner. Jag skriver om mina tankar till alla som vill lyssna. Jag skriver nyttigt och onyttigt och ibland skriver jag bara av mig. Egentligen borde jag kanske slänga inlägg som har uppfyllt sitt syfte precis som jag brukade riva ur dagboksblad som liksom var för mycket eller som gav en sanning som var för mycket eller inte alldeles tillräckligt då jag höll mig med vanliga pappersböcker? Å andra sidan hade bloggen blivit väldigt hattig då, för allt som står här har samband på ett eller annat sätt. Vissa dagar tänker jag högt med bokstäver och somligt skriver jag innan jag har tänkt färdigt. Vissa tankar får jag hjälp att komma vidare i och ibland hjälper det att se sig själv genom någon annans ögon.

Idag fick jag en kommentar från dig som aldrig skrivit något här förut. ”Måste bara säga att jag är upplyft av din argt rungiga blogg! Mkt glöd och styrka.” Jag blev alldeles förvånad. Är min blogg argt rungig? Visar jag glöd och styrka? När jag har känt mig mer förvirrad, ledsen och svag än någon gång förut? Det har hänt så mycket i mitt liv det senaste året. Jag har gått igenom saker jag aldrig hade förväntat mig skulle hända just mig, just då och just nu. Jag har blivit stark, jag har känt mig svag, jag har känt kärlek, jag har upplevt sorg, jag har stått emot, jag har dragits med, jag har vuxit. De senaste månaderna har jag känt hur jag trillat ner, ner, ner utan att hitta hålet i isen, jag har velat hjälpa utan att kunna göra något och hur illa det nu än har varit så har jag vaknat varje morgon.

Jag har fått så mycket stöd och hjälp av min fantastiska familj. Med alla korten på bordet är det naturligtvis lättare att veta vad man ska säga. Tack till dig som har peppat och kramat och uppmuntrat genom cyberrymden utan att veta annat än att jag har varit ledsen. Jag uppskattar det verkligen! Min resa fortsätter. Jag är starkare idag än i går och jag är framför allt gladare. Jag har sett ljuset. I morgon är en annan dag och man blir glad av rött.

Innan jag lämnar den fantastiska texten av Bjørn Eidsvåg till dig – Tack Annette! – vill jag säga att jag är tacksam över livet, även om det inte riktigt uppför sig som jag hade önskat. Jag samlar styrka inför det som ligger framför mig. All kärlek till dig.

Eg ser

Eg ser at du er trøtt
Men eg kan ikkje gå alle skritta for deg
Du må gå de sjøl
Men eg ve gå de med deg
Eg ve gå de med deg

Eg ser du har det vondt
Men eg kan ikkje grina alle tårene for deg
Du må grina de sjøl
Men eg ve grina med deg
Eg ve grina med deg

Eg ser du vil gi opp
Men eg kan ikkje leva livet for deg
Du må leva det sjøl
Men eg ve leva med deg
eg ve leva med deg

Eg ser at du er redd
Men eg kan ikkje gå i døden for deg
Du må smake han sjøl
Men eg gjer død til liv for deg
Eg gjer død til liv for deg
Eg har gjort død til liv for deg

Continue Reading