När solen sken och vinden höll sig rimligt flaxande åkte vi ut till naturreservatet med bordsgrillen, nybakade korvbröd och ett gäng korvar. Vi fick sällskap av ett gäng ytterst närgångna kvigor, en ko med kalv och deras mer än lovligt imponerande vän i viken. Dottern fick öva på sin respekt för nötkreatur (s k koskräck) och vi andra fick en stunds liveunderhållning av det mer intressanta slaget.

Dotterdottern gillar naturen, hennes pincettgrepp fångar minsta barr på mindre än en millisekund. Alla undersökningar går via munnen, så det gäller att hålla sig alert!

Herr Grillmeister bemästrade elementet som behöver tämjas vid sådana här tillfällen och vi hade snart en perfekt grillglöd. Diskussionerna handlade bl a om huruvida man kan ändra sin personlighet och om det är mest effektivt att tämja sina svagheter eller ge sina styrkor fritt spelrum. Vi kunde dessvärre inte lösa denna utmaning, men landade i att lite av varje nog är att föredra.

Ljungen börjar blomma, jag rekommenderar varmt att ta sig ut till Uttorps naturreservat om en vecka eller så. Vackraste tiden på året här ute, helt klart.

Kolla bara! Det är något som talar till mitt innersta när jag ser detta.

Lilla kalven vet inte hur bra han har det. Fint så.

Finns det något intressantare än himlafenomen av alla de slag? En halo som avskedspresent från naturen kändes fint att ta emot.

Väl hemma var det dags att göra oss iordning för lillebrors 40-årsfest. Bloggarsyrran kom över och fick både hår och makeup fixade av äldsta dottern som är duktig på sådant. Jag fixade lite fördrink i form av svartvinbärsschorle med frysta blåbär. Uppfriskande och vackert.

Efter fixandet och blombukettsplockandet och presentinslagandet gav vi oss iväg till Bergåsa. Där blev vi bjudna på underhållning av det bättre slaget. Så fint att träffa gamla grannar, släktingar och lillebrors vänner från olika tider i livet. Somliga hade jag bara hört namnen på, andra hade jag träffat på bröllopet för tio år sedan. Brorsan överraskade frun och alla oss andra med en upprepning av bröllopslöftena som gavs den där augustidagen 2014, sommarens sista, magiska dag det året. Vi har dock förhoppningsvis många fina dagar kvar på den här sommaren. När vi rullade hem vid midnatt var festen fortfarande i full gång. Firat liv firas aldrig förgäves. Grattis till lille Hanseman! Må livet fortsätta sprida ljus på din stig.