Wow, wow, wow!!! Vilken konsert jag var var på i går. (Reklamfilm.) Jag kan inte säga annat. Triple ’n Touch – ansvariga. Star Choir från Sydafrika. The Real Group. Måns Zelmerlöw. Sofia Karlsson. En slagverkare från Sri Lanka som var grym. 300 musikklasselever från Stockholmstrakten. En crazy publik. Snacka om drag under galoscherna! Yihaaaaa!
Inte bara ännu en dag.
Hoppas att ni mår bra idag! Det gör jag. Så till den grad att jag orkade mig på att springa en runda på morgonen för första gången på länge. Att bli evighetsförkyld låter måhända mesigt, men när man vant sig vid en viss träningsdos är man tacksam för minsta lilla. Efter några dagars promenadrundor insåg jag i går att det kanske faktiskt var så att jag kan räknas som frisk nu. Härligt! Om ni vill veta…
Här kommer ett kort till uppmuntran. Idag är inte bara en dag i raden av många. Du har möjlighet att göra den speciell både för dig själv och andra. Lycka till!
Blommor och blad från You Do. Resten av materialet kommer från ”skräphögen”.
Som betraktare…
… känner man sig gärna utanför. Man tittar på det andra har och försöker omvandla det man ser till kod som passar in i ens eget liv. Ibland går omvandlingen smidigt, men ibland vet jag inte…
Som betraktare till min egen familj och mitt eget liv blir jag däremot mest bara glad. Vissa dagar vill jag bara glömma, medan andra gärna får stanna kvar i hjärtat under lång tid. I går var en sådan dag. Barnens skola hade Öppet Hus i lördags och gav därmed kompensationsledigt hela måndagen. Alla kunde ta sovmorgon och dra benen efter sig hela dagen. Framåt eftermiddagen kände jag att det var dags för lite frisk luft och fick faktiskt med mig hela familjen ut i spåret. Härligt! Det var sex grader ”varmt” och vi hade klätt på oss mössor och vantar. K drog några vanliga militärfloskler i rent nöjessyfte. En av dem var ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Det vet vi ju alla att det visst finns dåligt väder. Hemskt väder till och med! Fast det slapp vi i går, tack och lov.
Höstlöv på marken. Inte bara ett vackert utseende. Jag älskar fraset då man går i torra löv och svischar gärna genom lövhögar med fötterna då jag ser några.
Myspys.
Efter middagen var det dags för chokladprovning efter Chokladfestivalen i lördags. Uppskattat, minsann!
Grannarna hade varit förbi med en stor kasse fantastiska äpplen då vi kom hem från promenaden. Jag är inte den som är den, utan fixade ihop en äppelkaka. Den luktade farligt gott…
De visa orden fick bli ett kort till en person som jag uppskattar mycket. Älskar mina tejper…
Kortskiss no. 148.
Några fantastiska fjäderstämplar som finns i Artemios katalog kan köpas genom You Do här i Sverige. Det här kortet tog lite längre tid att göra än vanligt, för jag brukar inte sitta och figurklippa motiv. Jättekul, tro det eller ej! För att mjuka upp profilen tog jag lite fluid chalk i färgen charcoal runt fjädrarnas kanter.
Den här veckans kort hos Kortskissen är verkligen snygga. Kila in och titta…
Helg och hosta.
Men varför slutar jag inte hosta?!! Nej, det blir ingen Chokladfestival för mig idag. Får vila lite innan våra gäster kommer i eftermiddag. Hoppas att de andra äter mycket för mig också…
Samma gamla blå skåp som vanligt, S alla kastanjefynd och födelsedagsbuketten uppfräschad och lite mer kompakt. Och Fiffi, vi gick tillbaka till vårt gamla hem då vi inte längre reagerade på den omändrade ordningen.
Eh. Vet inte vad jag tänkte på då jag tackade ja till att spela ett fiolsolo i morgon. Jag har i alla fall spelat mer än på många år och har än en gång blivit påmind om att jag måste ha mer musik i mitt liv! I morgon körövning igen, tjohej! Hostan sätter igång då jag lägger mig, så det funkar ändå rätt bra under dagarna. Texten Omnia fieri possunt, allt kan göras, på svärmors fina kudde, hjälper mig att samla mod och självförtroende!
För övrigt skäms jag bara lite över att tala om att jag lyssnat på Magnus Ugglas Gör mig till din man massor av gånger sedan i förrgår. Visste inte att det var Magnus Uggla-vecka hos Idol, utan hittade denna av en slump efter att ha hört en intervju med Ugglan om den kommande plattan. Alltså, så här är det med Magnus Uggla. Alla hans låtar låter rätt lika, men den här melodin satte sig alldeles självständigt på en gång, precis som alla andra. Hans textskrivarkunskaper som fångar ”nuet” så bra går inte av för hackor.
Det är fredag och jag är glad.
Tipstorsdag vecka 41.
Idag ska jag tipsa om länkar till ställen som gör mig glad då jag har tid att titta in. Kanske du hittar en ny favorit? (Här finns ett par personliga bloggar, men dessa tips är egentligen tänkta att vara av annat slag…)
Första frosten.
Ett ljud jag verkligen gillar är krasandet av frostnupet gräs då man går på det. Däremot är jag inte lika förtjust i själva frosten och dessutom mår gräset inte bra av att bli avbrutet på det där viset. Varje år räknar jag med en ny, ”vass” isskrapa från ICA Kvantum i Kungens Kurva. I går var det dags. Årets modell är lite tuffare än vanligt då grundfärgen är svart. Snyggt! Nu återstår att se om skrapan kan leva upp till förväntningarna. Som tur är har jag ännu inte behövt köra iväg med bilen så tidigt än…
Hoppsan!
Om allt går som det ska kommer något som jag skapat ställas ut på Liljevalchs nästa år. Haha! Jag har blivit så modig att jag bara struntar i vad jag vågar och inte den senaste tiden. Då jag hörde talas om det här projektet skickade jag in en ansökan för ett tag sedan för att i alla fall kunna säga att jag hade gjort ”min del”. Döm om min förvåning då jag fick inbjudan i brevlådan idag. Jag tror inte det är för sent att anmäla sig än om det är någon annan som vill utmana sig själv!
Vad är ett liv?
Tycker ni att jag har varit lite frånvarande? Antagligen inte. Blogglivet har ju som vi alla vet egentligen ingenting att göra med vårt vanliga liv, eller hur? Nej, nu skrev jag något som jag inte riktigt tror. Förhoppningsvis reflekterar den här bloggen en del av det som är jag. En rätt stor del, faktiskt. Inte mitt innersta inre och inte det som är allt för knutet till människor som är viktiga för mig och som jag inte vill exponera för alla och envar, men mycket av det som jag upplever och tänker på skriver jag om här.
Den senaste veckan har varit mer än intensiv för mig. Jag hade hur roligt som helst då jag hade möjlighet att åka på ”husmorssemester” i fyra dagar. Jag tog tåget till Malmö och tillbringade tid med gamla kära vänner, lillebror och hans fina flickvän, släktingar (Vid det här laget vet ni nog att jag har en stor, brokig släkt och att de alltid finns nära mitt hjärta.) och gamla bekanta från en annan tid. Vilken helg! Full av energi, eller egentligen ganska trött då jag sov väldigt lite, kom jag tillbaka till mina älsklingar. I går tog något annat vid. Jag, maken och svärmor städade ut svärmormors lägenhet. Hon har bott där i 39 år, nästan lika länge som jag har levt. Att rensa i någon annans tillhörigheter får onekligen tankarna att snurra. Vad betyder egentligen prylar för mig? Vad skulle folk tänka om mig om de skulle gå igenom mina högar med pysselprylar, böcker, gamla dagböcker och allt annat jag samlat på mig genom åren? Vi hittade makens morfars dagböcker. Svärmor hade ingen aning om att han ens hade några! Den sista anteckningen hade han skrivit en vecka innan han fick en massiv hjärtinfarkt 1995 då vi bodde i USA. Vad skriver jag i min dagbok då jag väl skriver? Skulle mina barn lära känna mig bättre om de läste mina tankar där? Den här flytten har väckt många känslor för många människor. Det jag tar med mig är hur viktigt det är att tacka varje dag för det jag har och att önska mindre av vad någon annan har. Envar sin egen lyckas smed… Kära vänner, ha en bra dag. Livet är förunderligt och stort och att vi får vara just här, just nu, är helt enkelt makalöst.