Jag älskar att sjunga.

Det var så roligt att sjunga idag! Jag älskar att vara del i en kör (eller i en orkester för den delen). Musik läker. Jag satt och grät en skvätt då Anna-Lotta sjöng en svensk version av Hymne à l’amour (enda versionen jag hittar sjungs av Rikard Wolff, Anna-Lotta sjöng den på ett sätt som passade min smak bättre), men annars stod jag nog mest med ett fånigt flin på ansiktet. Maken påstod att jag såg gladast ut i hela kören, ungefär som det var den där julkonserten 1993 då han spanade in mig för första gången. Ja, vad vore jag utan musik? En bekant som var på konserten sa att kören var jättebra, att Anna-Lotta var bra, men att Göran ”inte var hans typ av musikstil”. Han nämnde inte ens Andreas Landegren, vår helt fantastiske pianist som spelade oss alla in i musikparadiset!

Jag har min fina lillasyster här! Hon passar på att träffa oss i några timmar innan hon far till Skottland för att fira jul med våra föräldrar och vår syster och hennes familj. Vi myser, för det är hennes enda önskemål. Brasa, nötter, långa diskussioner… Kanske får hon följa med mig en runda till SKHLM i morgon, men det har jag inte talat om för henne än. 🙂

Continue Reading

18 december.

Nu lyser ljusen i granen
Tack vare mannen och barnen
Snart ska jag mysa med syrran
Som kommit med guldet och myrran

(Nej, hur var det nu igen… Jo, flygplats-Tobleronen ligger i en skimrande guldig förpackning, men myrra hade hon faktiskt ingen. Där ljög jag allt lite grann bara för att få ihop rimmet.)

Continue Reading

Lilla S är inte längre så liten.

För många år sedan skrev jag denna dikt då S var liten och nyfödd. I går fyllde hon elva år. Tiden går ruskigt fort.

Söta barn, min dotter fin
Tänk ändå att du blev min
Stora ögon följer mig
Min lilla helt perfekta tjej

Mammahjärtat bultar nu
För du är rent fantastisk ju
Lilla vackra ögonsten
Så nära mig, så ny och ren

Livet går, snart är du stor
Kämpa stark, på dig jag tror
Jag älskar dig, glöm inte det
Nu och jämt, i evighet

Vilken tur man kan ha! S mobiltelefon ballade ur en vecka innan hennes födelsedag. Föräldrarna som hade haft svårt att komma på vad hon skulle få (i-landsproblem, men lite klurigt är det allt att fundera ut presenter på ett barn som fyller år en vecka innan jul) gick till telefonhandlaren och hittade en Samsung smartfån för under tusenlappen, utan abonnemang. Låt oss säga att damen i fråga blev otroligt glad och tacksam!

Continue Reading

Tipstorsdag vecka 50.

Vid den här tiden för tre år sedan blev jag utsatt för en synnerligen fräck kupp av ett gäng elakingar, några kvinnor (Står inte vi på samma sida?). Jag blev av med min bankkortskod, trots att min far Polisen har inpräntat i mig och resten av syskonen att man gör allt för att skydda koden. Jag blev också av med min plånbok och de tiotusen kronor som satt på kontot då tjyvarna raskt länsade det som fanns i fyra uttag. Jag fick spärra min identitet och gå igenom omaket att ständigt känna mig påpassad och osäker under lång tid framåt.

Den här händelsen har gjort mig mycket vaksam.

Nu vill jag varna er andra. Se till att skydda koder och väskor allt vad ni kan. Ställ inte in julkassar i bilen och lämna dem för att göra fler ärenden. Inga plånböcker i bakfickor eller ryggsäckar. Tja, ni vet nog egentligen. Jag är ledsen över att känna mig manad att skriva det här, men kanske är det någon som får nytta av det?

Edit: Jag har lyssnat på min vän Tina och tagit bort det i inlägget som var stötande.

Continue Reading

Kökshyllan förjuligad.

Här fick den hamna, den lilla jultavlan/planschen/akvarellen. Kanske hamnar det en amaryllis med lite grönt i vasen nästa vecka, kanske inte. Nu luktar eukalyptuskvistarna jättegott, så står sig bara buketten finns det väl ingen anledning att byta ut något antar jag. Tja, mer än för  ”ombyte förgyller” då.

Continue Reading

Pyssel?

För någon som jobbar med pyssel och hantverk är det rätt jobbigt att vara inne i en period av ett inspirationsflöde som inte tar sig hela vägen till hjärnan. Jag gick från att vara på topp till att trilla ner på botten ganska snart rent hälsomässigt under hösten och i samband med att hälsan blev sämre slutade hela jag att funka som vanligt. Jag har knappt kunnat sätta en hyacint i en kruka och dekorera med mossa utan att det har ”gjort ont”. För er som känner mig förstår ni nog att det har varit väldigt jobbigt. Jag håller också på med produktutveckling i jobbet och det är klart att det också känns segt att inte få fram massor av bra idéer! Men – nu har det vänt. Jag känner att jag har fått tillbaka ”suget”, så nu är det bara att köra järnet så länge lusten och energin räcker.

Pysslet i dagens kalender blev ungefär så här. Akvarellfärgen drogs ut i papperet lite mer än jag hade räknat med då jag sprutade med guldskimrande vatten, men jag bestämde mig för att vara nöjd och glad ändå. Hur detta lilla verk ska hitta sin plats återstår att se, men jag har en plan. Jag tror att ni får ta del av resultatet rätt snart.

I går hade sonen trumavslutning. G är väldigt konstnärlig och har pysslat sedan han var bebis, men 15 år gammal sätter han sig över att göra julkort till sin slagverkslärare… I don’t blame him. 😀 Hur som helst är det trevligare att få ett kort till en gåva, så jag gjorde det här på ca två minuter. Jag måste säga att det skulle funka bra att massproducera. (Vi skickar inga julkort i år. Det har tråkigt nog inte hunnits med. Men vi kommer igen! Några enstaka gamlingar kommer att få kort, men då blir det nog någon köpeversion.) Stämplar, washitejp och bling. Kortbasen i kraft hade jag gjort innan.

Continue Reading