Familj.

Det är så roligt att kunna följa syskon och syskonbarn som befinner sig på olika platser runt hela jorden. Vilken dag som helst väntas en liten i Sydney, makens systerdotter… Tack och lov för teknikens under! Vi kan vara med  varandra fast det ligger många mil emellan oss.

Dagens roligaste kommer från lilla systerdottern i Berlin. Jag översätter inte, för det låter liksom inte lika roligt på svenska! Testa Googles översättningstjänst om du inte har koll på tyskan.

Deal del ett utspelade sig för en månad sedan.

Efter att pappa T och lilla K redan hade läst tre böcker tillsammans
K: Du T, hier ist noch dieses Buch.
T: Was ist damit?
K: Du liest und ich höre zu.
T: Und danach …?
K: Dann schlafen wir. – Das ist ein Deal!

Deal del två, häromdagen.

K till T: ”Lies mal Kasimir backt!” (Castor heter Kasimir på tyska)
T: ”Und danach putzt Du Zähne.”
K: ”Nee! Das ist KEIN Deal.”

Hahaha! Den här tjejen vet hur man förhandlar. Är det månde en blivande jurist? 🙂

Continue Reading

Med kärlek för livet.

Jag har gått igenom rätt tuffa grejer den här vintern och våren och kände faktiskt att jag liksom kunde kasta av mig mycket av det tunga under veckan som gick. Jag valde att bestämma mig för att nu får det här ha ett slut. Vissa saker kan man bestämma över, annat får man acceptera för att sedan plocka ihop sig själv och gå vidare. Jag har vänt mig inåt och uppåt. Vi har alla olika sätt att hantera själva livet. Jag vet att jag har skrivit det här förut, men jag tror verkligen att bitterhet förpestar och förstör så mycket. Så lätt det är att hamna där! Att bemöta en människa som begravt sig i självömkan och svärta är svårt. När man själv inte är på sitt bästa humör är det dessutom lätt att dras med i eländet.

När jag hade nattat alla tre barnen (jodå, tonåringar behöver också nattas, jag älskar den där lilla pratstunden i sängen) kände jag mig lyckligare än på väldigt länge. The only way is up… Det är dags att lyfta!

 

 

 

 

Continue Reading

Till eftertanke.

You Raise Me Up

When I am down and, oh my soul, so weary;
When troubles come and my heart burdened be;
Then, I am still and wait here in the silence,
Until you come and sit awhile with me.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up… To more than I can be.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up… To more than I can be.

There is no life – no life without its hunger;
Each restless heart beats so imperfectly;
But when you come and I am filled with wonder,
Sometimes, I think I glimpse eternity.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up… To more than I can be.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up… To more than I can be.

You raise me up… To more than I can be.

Continue Reading

Ja, så här kan man också se ut.

Jag har ett blåmärke som är 15 cm långt på låret. Tja, snarare en lårkaka. Så går det om man är allt för entusiastisk på Boda Borg och ska visa barnen att man minsann inte ger sig så lätt. Tur att det finns Hirudoidsalva till en klump som jag, både lättblödande och med blod som koagulerar lättare än Svenssons. Och tänk vilken tur det är att jag inte är underklädesmodell! Det här praktverket hade varit lite svårt att sminka över…

Continue Reading

Yihaa!

Ibland måste man omvärdera, bryta upp planer och sätta nya mål. Idag drog jag upp rullgardinen och möttes av snö. Snö. Jag vet att det är april och att det är högst normalt att snö faller också efter att man har fått smaka vårens sötma. Jag gillar det bara inte. Jag längtar till Miriams pool i Palo Alto, till båten på väg ut till Capri, till Ko Samui och det ruffiga hotellet med fantastiska omeletter och samma sol som vår, fast varmare. Jag längtar till doften av solvarm asfalt då det regnar och jag längtar efter långa, ljusa kvällar då jag inte behöver tänka på något jobbigt eller något tråkigt. Jag längtar efter…

Eftersom jag inte är en sådan som orkar gräva ner mig i tråkigheter allt för länge bestämde jag mig för att rosta müsli och baka bullar till familjen. Just nu har vi en massa extrakanaler på tv, så vi kanske blir sådär svenska och gräver ner oss med de nybakade bullarna under sköna plädar och gottar oss i alla möjliga tv-program och filmer som vi tänkt titta på utan att det någonsin finns tid eller blir av. Vi får väl se. Eventuellt sätter jag mig vid mitt skrivbord och gör en massa kort. Ja, eller ett i alla fall. Jo, jag börjar nog med det. Hoppas att du som läser har bättre väder och att du har möjlighet att göra precis vad du vill just nu.

Continue Reading

Höger, vänster eller rakt fram?

Det finns så mycket som är fantastiskt i världen! Jag är en människa som ser till att dra nytta av mina sinnen till max. Jag ser skönhet i ”vanliga” saker som blommor, konst och vackra människor, men jag njuter också av att se ett bekymrat ansikte lysas upp av ett leende. Jag är en fysisk människa som älskar beröring och gärna kramar om människor (och märker också att inte alla är som jag), men jag njuter också av spikmattan mot ryggen efter en stressig dag. Jag ser musik som mitt livselixir och kan drömma mig bort i ett klassiskt stycke eller få ut mina frustrationer i en riktigt bra hårdrockslåt, men jag njuter också av ickeljudet som uppstår då fläkten stängs av eller då ett klassrum fullt av elever plötsligt blir tyst. Jag älskar doften av liten bebis, men njuter också av den speciella lukten av grotta som finns på vissa ställen i vårt tunnelbanenät. Jag älskar smaken av vällagad mat, men njuter också av blodsmaken efter ett extra intensivt träningspass.

Min syster som är duktig på det där med hur de olika hjärnhalvorna fungerar påstår att jag med all säkerhet har en högersida som spelar huvudrollen i mitt liv, och jag är nog benägen att hålla med henne. Logik, ordning och reda i all ära, men jag älskar den här delen av det som är jag. Det finns så mycket jag inte kan förklara ändå, så jag fortsätter låta min högersida dominera. Bodil Jönsson berättade under föreläsningen i tisdags att det först är i 80-årsåldern som de båda hjärnhalvorna börjar bli riktigt jämställda. Det betyder antagligen att alla människor fortsätter att utvecklas och hela tiden har möjlighet att se saker och ting ur nya perspektiv. BJ pratar gärna om ”årsringar”, att vi människor också bildar sådana. Jag gillar den tanken. Det som är jag är alltid jag, men för varje dag som går läggs nya erfarenheter och insikter till det som är min kärna. Kanske ska jag sluta haka upp mig på tiden som går och bli bättre på att uppskatta mitt liv, också som äldre?

Den här dagen har onekligen bjudit på både det ena och det andra. Jag väljer att komma ihåg det allra, allra bästa, nämligen kroppkakorna som den 15-årige sonen knåpade ihop alldeles själv. (Jag fanns med som rådgivare i periferin, men det enda jag egentligen gjorde var att riva potatisarna.) Smaken av kroppkakor får knyta ihop den här inläggssäcken. Det må se riktigt läskigt otäckt ut, men hjälp vad gott det är!!! Som mitt undermedvetna redan verkade veta måste det här vara min favoriträtt i all sin konstighet. Tur att det tar sin tid att lag kroppisar, för annars hade jag nog varit vääääldigt tjock.

 

Continue Reading

Tipstorsdag vecka 15.

Nu ligger den största delen av påskledigheten bakom oss. Vi har haft möjlighet att umgås med storfamiljen nere i Blekinge. Trots att maken inte alls kommer från min hemstad har två av hans syskon hamnat där. Praktiskt då det är dags för lov eftersom många av kusinerna därmed är samlade på samma ställe. Jag tog inte ens med mig min muppkamera och glömde att fotografera med mobilen, så jag har bara ett foto att bjuda på. Bodil Jönsson. Vilken kvinna! Dagens tips handlar helt enkelt om att du tar chansen att lyssna på Bodil om du får den. Jag fick följa med mammas två kusiner på den föreläsning på Konserthuset som handlade om tillgänglighet. Först talade Beata Wickbom. Det hon tog upp var förvisso intressant, men ingenting kändes särskilt spännande. Hon hade liksom inte den magnetiserande förmågan att trollbinda en publik. Annat blev det med den 69-åriga professor emiritan från Lund. Tiden gick väldigt snabbt då hon talade om ”När horisonten flyttar sig – att bli gammal i en ny tid”, vilket också är titeln på hennes bok som kom ut förra året. Trots att jag kanske inte är gammal tycker jag att jag fick med mig en massa goda tankar från den här kvällen. Dessutom bestämde jag mig för att börja se internet som det fantastiska redskap det är! Fram för mer lärande helt enkelt.

Ibland undrar jag. Undrar du också? Himlen är oskyldigt blå.

Continue Reading

Glad Påsk!

Nu tar jag blogglov för att vara med min familj. Påskägg med hjärtan och stjärnor till dig som behöver och påskris till dig som behöver det. Vi ”ses” om ett tag. Jag gav mig själv ett frisörbesök i påskpresent så här på Skärtorsdagen. Jag slog till med något riktigt vågat, nämligen att klippa…

… page! En klassiker som funkar bra både på lärarstudenter, småbarnsmammor och tanter. Nu fick jag bort en bra bit till av det sjuka håret. Tyvärr växer mitt hår inte speciellt snabbt, så jag vågar inte klippa mig kortare än så här. I den här frissan känner jag mig som jag. Inga konstigheter, inget bjäfs och ingen lugg. Som sagt. Glad påsk!

Continue Reading

Om politik och religion.

Så här i påsktider vill jag förespråka symboliken i dopet. Att vi har chansen att lägga gammalt groll och elände bakom oss och komma ut som bättre och starkare människor. Att förlåta och med det glömma.

Nu för tiden tycker jag att allt för mycket fokus runt religionsfrågor ligger på huruvida människor ska ha rätt att utöva sin religion eller ej och vad som är okej. Samma krav som ställs på religiösa människor verkar inte ställas på politiskt aktiva, trots att politiska övertygelser i mångt och mycket påminner om religioner. För er som vill ha något intressant att fundera över (om ni nu inte nöjer er med vilket modeplagg som gäller, vilken vas som ska stå på bordet eller vilken plansch som ska hänga på väggen) ger jag er några intressanta länkar i påskpresent. Det är min make som står för det politiska (eller snarare anti-politiska) tyckandet i familjen, men han har fått mig att tänka till om ett och annat.

Christer Sturmark – Humanisten Sturmark vet naturligtvis bäst. All religion ska bort från skolan, från det offentliga rummet, från överallt. Okej. Det förstår jag. Men jag förstår inte varför han inte lika starkt förespråkar att alla politiska övertygelser samtidigt ska bort från samma ställen. De problem han ser med religionen finns i politiken också nämligen. Ja, förutom att Gud är utbytt mot Marx eller vem det nu kan vara (Sturmark själv kanske?). Nej, jag gillar inte den här mannen och jag tror inte att hans väg är den rätta att gå.

Är det någon som har funderat över att vårt svenska skolsystem indoktrinerar våra barn i den ljuva socialismen? Läs Marx manifest från 1848 och fundera en stund över hur det kommer sig att vi ser de flesta av de tio punkterna (sök på ”advanced countries” för att komma till listan) som något naturligt och rätt. Jag har en kompis som är i 40-årsåldern och läser till socionom just nu. Hon är förskräckt över alla 19-åriga flickor som sitter där på föreläsningar och sväljer allt som undervisas. De ifrågasätter ingenting, inte systemet, inte om huruvida staten alltid har rätt, nej, i princip ingenting. A säger att hon ville få en utbildning till ”socionom”, inte till ”socialist”. Samma sak gällde på lärarhögskolan i början på 90-talet. Jag var en av de där 19-åringarna som svalde allt och jag har många gånger efteråt fått ställa mig själv frågan om vad som är rätt och vad jag blivit itutad (inte alltid nödvändigtvis rätt).

”Religion står för så mycket död och elände.”  Byt ut det mot ”Politik står för mycket död och elände.” så har du en minst lika stor sanning. Varför inte bara låta människor tycka som de vill så länge de inte skadar någon annan?

Är demokrati alltid rätt? Vad händer då 12 personer i en klass tycker att en person är en mupp och de andra åtta inte säger något? Majoriteten bestämmer att en ska frysas ut. Demokrati! Varför ska det alltid röstas i skolan? Kan inte vuxna människor ta beslut som de tror är bäst för barnen? Varför förfasas man över att SD hamnar i regeringen? Alla med rösträtt som har röstat har sagt sitt och antagligen tycker SD-röstarna att det är något SD kan bidra med som kan hjälpa landet framåt.

Nej, nu hinner jag inte vara politiskt aktiv längre. Det är nog ändå ingen som orkat läsa hit… 🙂

Continue Reading