Tipstorsdag vecka 23.

Jag är inte speciellt känslig och har inga allergier. Under mina tonår reagerade jag om jag åt citrusfrukter – fick blåsor i munnen och i mungiporna, blev ”kliig” i halsen. Som vuxen har jag alltid varit noggrann med vad jag använt för ”skönhetsprodukter” eftersom jag tror att det är viktigt att vi inte utsätter våra kroppar för en massa kemikalier. Härom månaden fick jag emellertid problem. Jag fick en fruktansvärd klåda i armhålorna. Fräscht… Jag hade inte bytt deo, utan var säker på att mina problem var stressrelaterade.  Under några dagar lät jag bli att använda deodorant över huvud taget för att få svullnaden och klådan att lägga sig och det fungerade utmärkt. Då jag började använda deon igen kom besvären tillbaka, så jag tog en andra runda med vila + att åter börja använda min deo. Samma fenomen uppstod och då insåg jag att min kropp helt enkelt sa stopp! Sedan dess har jag inte använt Garnier Deodorant Invisimineral, utan håller mig till Dove och Rexona. Nu behöver du inte göra samma misstag som jag! Vilken deodorant/antiperspirant använder du?

 

Continue Reading

Hoppsan! Här händer det grejer.

Idag vet jag faktiskt varken fram eller tillbaka. Något jag är säker på är att vi står inför stora och spännande förändringar i familjen. Jag är säkerhetsknarkare vilket gör att hela situationen är lite knölig för mig. Det blir säkert bra ”en vacker dag”. Tills dess är jag lite stingslig att tas med och timmarna räcker inte riktigt till. Om jag verkar frånvarande för dig som är här inne och läser då och då är det helt enkelt för att annat än bloggskrivande är viktigare. Fast det är ju också så att jag nästan behöver bloggandet för att må bra, så kanske får du hänga med på vägen…

Black Sabbath – Changes
Steve Lukather – Ever Changing Times
Changeling Soundtrack

Continue Reading

Första juni tjugohundratolv.

Är det någon som försöker skämta med mig aprillo?!

Den här dagen kanske läggs till en i raden, eller så gör den det inte. Det senaste dygnet har varit intensivt. I kväll skulle jag vara ute på hajk med yngsta dottern. Jag drog i handbromsen och sa att vi fick göra det själva en annan gång i stället. Att säga nej eller stopp då det behövs har inte alltid varit lätt för mig och ska jag vara ärlig, för det ska man, faller det sig fortfarande inte naturligt för mig. Allt det här regnet har verkligen varit en passande fond till hur jag har känt mig och det lär väl fortsätta framöver också. Jag försöker välja ”glääääädje” och i kväll ska jag göra som min väninna A som precis varit här på besök från Malmööööö och ägna en stund bara till tacksamhet. Tack för fina diskussioner, A! Jag tar med mig dem.

Himlen är i alla fall fin. Tankarna går till makens mormor som jag lärt känna väldigt väl de senaste åren då jag ofta har besökt henne på egen hand. I går kväll gick hon vidare och Ks lillasyster fick vara med sin älskade mormor. Hon berättade att det var ”svårt men vackert”. Jag är glad över att de fick den stunden tillsammans.

I morgon är det del två i sångkursen. I går kväll sjöng vi nordiska folkvisor så knätofsarna gungade i takt med drillarna och under morgondagen ska vi sätta texterna och stämmorna ordentligt. Jag älskar att sjunga. Det gör jag verkligen.

Continue Reading

Om att vara otillräcklig.

Jag vet att jag gör så gott jag kan, men idag önskar jag banne mig att jag kunde klona mig själv och göra en insats för någon vars familj inte riktigt kan eller vill räcka till. Jag var tvungen att ringa till mamma och tacka för alla studentfester (och allt annat) hon fixat genom åren. Jag svär av princip inte, men idag skulle jag lätt ha kunnat använda mig av hela kapten Haddocks ordförråd! Snart ska jag i alla fall iväg och rensa skallen. Det är dags för Gudrun Engbergs kurs igen! Kul kul. Det blir inte mindre roligt av att fina A kommer hit från Malmö för att vara med på kursen. Under tiden hinner vi väl avhandla ett och annat av vikt och värde. Det ser jag fram emot.

Continue Reading

Tipstorsdag vecka 22.

Veckans tips är enkelt och rättframt. Rör på dig! Kroppen mår bra både under tiden och efteråt. Vår kropp är inte skapad för att sitta och dega på en stol hela dagarna.

I går var det dags för VårRuset dag 2 ute vid Stockholms universitet. Flera av mina lagkompisar var duktiga och sprang på fina tider. Jag varken sprang eller fick någon fin tid, men jag fick en härlig promenad i rask takt tillsammans med en annan lagmedlem. Solen sken på oss ända in i Stora Skuggan i närheten av målgång! Det var precis vad jag behövde för att rensa hjärnan. Och som sagt. Nästa år kanske jag ger mig på att jogga lite mer än vad jag gjorde idag. (För övrigt var en av lagdeltagarna otroligt lik min kompis C. Har du släkt i Holland, C? M är nämligen därifrån…)

Continue Reading

Liv och död.

Jag sitter hos en gammal människa som inte har så lång tid kvar på jorden. Tänk, så förunderligt livet är. En liten föds, en gammal går vidare. Vad lär vi oss av alla som gått före oss? Ingenting kan man tro när man ser hur världen ser ut… Hur viktigt är det inte att vara snälla mot varandra? Jag skickar en tanke till dig som kanske vill reparera en relation utan att veta hur.

Tänk att inte ha någon som bryr sig särskilt då man ligger på sin dödsbädd. Det måste vara något av det svåraste som kan hända en människa. Måtte jag se om det händer någon i min omgivning. Man kan inte rädda alla, men jag tror att de flesta har en liten stund över till medmänsklighet. Vad kan du göra för någon annan?

Continue Reading

Är du också trött?

Jag vet inte om det är stress, sömnbrist eller lågtryck som gör att jag känner mig lite sådär lagom trött mest hela tiden. Inte järnbristtrött så ögonen faller ihop bara man hamnar i en bilkö, utan krafsiögonentrött. Jag försöker fokusera även om det är inte helt lätt. Visst är det så här det ska vara vid den här tiden på året? I kväll ska sonen gå på niornas avslutningsbal. Voi, voi… Danskvällen för alla Stockholms nior i Stadshuset var visst jättelyckad, så jag hoppas det blir lika bra i kväll. Tur att vi slapp hjälpa till med balklänning, för det är inte det lättaste på jorden.

Jobbet är extra roligt och extra intensivt just nu. Det är ibland frustrerande att känna att mina kunskaper inte riktigt räcker till. Maken tycker att jag ska ”fake it ’til I make it”, så som han alltid har gjort. Jag ska göra så gott jag kan med de kunskaper jag har och under tiden leta tips och idéer på nätet för att utveckla mig. Ja, och samtidigt ska jag släppa det där att jag inte kan helt och hållet, för att grunna för mycket ger bara ont i magen. (Amen.) Han är rätt klok han, maken.

När barnen tar sommarlov om två veckor ska jag ta en riktig sovdag. Låta bli att bädda sängen, läsa, sova och lyssna på musik.  Kanske ska jag be dottern visa mig hur man lägger in film på ajfånen och titta på något romantiskt tjafs. Ja, så får det bli.

Continue Reading