Om att veta sitt värde.

Nittonhundrasjuttio föddes jag. Nu har det snart gått fyrtiotvå år sedan den dag jag gjorde entré på samma sätt som miljoner andra, både innan och efter mig. Vid ungefär samma tid präglades ett vackert mynt, ett mynt som jag hittade då jag flyttstädade. Det var smutsigt, brunt och fläckigt och jag bestämde mig för att putsa upp det för att lägga i en sparalåda. Den här lilla processen fick mig att tänka på vad man lägger värde på. När myntet föddes och några år framåt kunde man använda det för att byta in varor till ett värde av fem öre. Jag vet inte vilket pris jag hade betingat på bebismarknaden, men jag gissar att mina föräldrars subjektiva värdering var, och är, ”ovärderlig”. Det är så lätt att racka ner på sig själv, att se fel och brister och allt det man inte kan eller orkar ändra på. Jag utnämner onsdagen den 18 juli 2012 till Uppvärderingsdagen. Testa! Det är rätt kul.

Varför är jag värdefull?
1. jag är jag, ingen kan ta min plats
2. jag har samlat på mig snart 42 års livserfarenhet
3. jag vet att ”mitt bästa” duger
4. min kärlek flödar över

Continue Reading

Städa, spara, slänga, sälja, ge bort.

Skräp. Skatter. Gråt. BÖCKER i allmänhet, men gamla dagböcker i synnerhet. Drama! Hahahahahaha! Här får du dagens tonårsdregel.

Ps: Kanske ska vi hyra hus och kanske har vi sett vårt blivande hem på en mäklarhemsida. En kompis till oss säger att husen i fråga ligger i Barbie Land. Hahaha! Tror du de kommer att få roligt med mig som granne? Nu måste jag börja smida spännande planer.

Continue Reading

Kungsholmen, Karlskrona, världen och tillbaka.

Hela familjen är nu innehavare av blixtnya pass. Det tog fem minuter på polisstationen och två dagars arbete. Grymt. Jag kommer ihåg hur lång tid man fick vänta ”förr i tiden”. Dessutom skulle man fixa personbevis och skaffa foton som det fanns en massa regler runt. Visa ena örat, le inte för mycket, le inte alls… De nya passen är väldigt snygga och komplicerade och det sägs att de inte ska gå sönder på fem minuter vilket mitt förra pass gjorde. Redan efter första resan hade något lossnat, så passkontrollanterna tittade alltid lite extra på det och mig och min packning resten av resorna vi gjorde tillsammans. Jag gissar att jag var lite passförfalskningsmisstänkt…

Polishuset på Bergsgatan i Stockholm är mer än lovligt fult, men Kronobergsparken och husen runt om på Kungsholmen är rätt charmiga. Jag försöker alltid bestämma mig för vilken av Stockholms stadsdelar som är min favorit. Jag kan aldrig bestämma mig, men det lutar åt Vasastan eller Kungsholmen. Östermalm är definitivt inte stället för mig. Har du något älsklingsställe i vår huvudstad?

Så här charmigt kan man bo. (Nära till park, polishus, tingsrätt, återvinningsstation och badhus.)

Sveriges parker är överlag både lummiga och välskötta. Vilken är din favoritpark? Jag borde väl som Karlskronatjej säga Hoglands park, men jag var alltid så rädd för fyllisarna där, så jag säger nog Ronneby Brunnspark i stället. Där kan man prata om hjärtat i Blekinges trädgård!

Continue Reading

Tillbaka i röran igen.

Nu har jag haft en högst välbehövlig paus från flyttandet. Vi vet fortfarande inte var vi ska bo, exakt när vi ska flytta eller vilka skolor barnen säkert ska gå i. Det är sådana saker som jag tycker är viktiga. Maken bekymrar det långt mindre. Jag får helt enkelt öva på att ta dagen mer som den kommer och lita till att saker faktiskt löser sig! Något som jag säkert vet är att Formex drar igång den 16 augusti och då kommer jag att vara på plats. Några veckor senare är det en mässa i Birmingham som gäller, så jag hinner öva lite på engelskan innan vi drar iväg på vårt långa äventyr.

När vi kom hem sent i går kväll lade jag märke till hur övergivet vårt hus såg ut. Det var som att själva själen redan hade gett sig av även om vi faktiskt bor kvar. Har du lagt märke till att det är så det känns ibland då man träffar någon som är djupt olycklig eller håglös? Att det är som att kroppen blir en förpackning, vilken som helst? Jag har sett döda människor och upplevt ”förpackningstanken” på hög nivå. Jag tyckte inte alls att det var läskigt, utan mer trösterikt.

Solen skiner från en klarblå himmel. Jag vet inte om det är för att jag ser i syne, men nu ska jag dra igång garageprojektet för att se vad som är värt att spara tills vi kommer tillbaka. Vissa saker får följa med till sommarstället, annat får åka till tippen. Jag vet att jag har tjatat väl mycket om att samla på sig för mycket saker, men här kommer ytterligare en påminnelse. Vissa saker är bara överflödiga! Punkt slut.

Continue Reading

Vi regnar inte bort. Än.

Den här sommaren lyser solen med sin frånvaro allt som oftast, men när den är här så jobbar den på rätt bra tycker jag…

Det är något med naturens under, storheten i det lilla och vardagliga och att solen helt enkelt går upp och ner varje dag.

Billigt nöje… Rekommenderas å det varmaste!

On top of the world! Ja, eller kanske var det en höbal…

Continue Reading

Ajajaj.

Stenhårt mentalt och kroppsligt arbete tog ut sin rätt. Jag klarade att köra ner till Sturkö, men inte mer. Nu har jag sovit till och från i drygt ett halvt dygn. Dags att njuta av Solen kanske?

Continue Reading

Loppis No. 1 avklarad.

Det kommer nog att bli lite mer sålt av det som ”blir över”. Jag meddelar när det blir, men gissar om någon vecka eller två. Nu har vi lite extra flyttpizzapengar i kassan och pianot och en massa annat smått och gott har fått hem hos människor vi gillar!

Continue Reading

I’m going bananas!

Banankartonger överallt. Det borde vara förbjudet att packa saker i banankartonger och papperskassar, låta dem stå på en vind i två månader till 11,5 år och sedan försöka slänga/sortera/bestämma vad som ska få stanna kvar. Syrran kom igen och hjälpte mig hela förmiddagen. Jag ber om ursäkt över att du inte kommer att kunna röra dig i morgon, A… Jag plockade ner allt utom tre kistor från vinden och hon stod nedanför vindsstegen och tog emot allt. Vi klarade oss utan några allt för allvarliga arbetsplatsolyckor, tack och lov.

Efter fyra timmars eget sorteringsarbete ser det nu ut som att vi har en soptipp här utanför. Det kommer inte att bli bättre under kvällen! Det roliga med att sortera är nostalgikickarna man får, det vemodiga med sortering är att det faktiskt inte går att spara allt. Jag är noga med att spara teckningar i lagom mängd som visar barnens utveckling, speciellt då vi har ägnat oändliga timmar till att rita och pyssla genom åren. Många skolböcker rök nu. Vem tycker att det är roligt att titta i fylleriböcker från trean liksom? Nej, just det. Ingen. Det är min gissning att de är ungefär lika roliga att läsa efteråt som de var att skriva i då det begav sig.

Så ja. Hela yngsta dotterns rum är fortfarande fullt av en massa grejer som ska hinna sorteras innan i morgon kl 10 då det i alla fall kommer minst två personer på loppis. Är du sugen är det bara att titta in mellan 10 och 12 på Drejarvägen 5 i Segeltorp. Billybokhyllor, leksaker, inredningsprylar och böcker är det som det finns mest av, men en del annat också. Lite kul scrapprylar, skor och kläder t ex. Vi ses kanske?

Continue Reading

Tipstorsdag vecka 27.

Tiden tryter. Idag funderar jag på vad jag kommer att sakna då jag flyttat och vad jag ska göra för att trycka ur de sista dropparna ur tuben innan jag drar härifrån. Vad är det som är så svenskt?

Att kunna röra sig fritt i naturen
Väderskiftningarna ibland (tänk att njuta av solen då det regnat en vecka på raken)
Familj och vänner
Känslan av folkfest en solig sommarkväll på stan
Smågodis (ingen kan klaga på mängden sötsaker i Amerikat, men det finns inte riktigt smågodis)
Allt det gröna i ”vardagskulissen” (Utah=öken liksom Kalifornien – allt är brunt där det här är grönt)
Svenska språket
Naturligt snygga människor (nu ska det påpekas att de blir färre och färre också här)
Sommar på P1
Att förstå allt som sägs, både bokstavligt och underförstått (jag känner mig väldigt hemma i det engelska språket, men små, subtila nyanser är det lätt att missa)
Välskötta småstäder med bebyggelse från olika tider
Frispråkigheten (men oj, vad det är roligt att debattera med fyrkantiga amerikaner)
Svensk reklam (överlägset bättre den amerikanska, framför allt tv-reklam)
Välskötta vägar
Igenkänningsfaktorn
Lucia (och allt annat runt Adolf Fredriks Musikklasser)

Vad kommer jag då inte att sakna?

Miljonprojekten
Jantelagen (amerikaner känns mycket mer säkra på sig själva – på gott och ont)
Vädret för det mesta
Alla rökare
Svenskars slapphet
Den falska frispråkigheten (svenskar säger ofta en sak till människor man känner och något annat då debatt förs med folk man inte känner, att vara ”pk” är inget för mig)
Skatten
Nyhetsrapporteringen (berätta hela sanningen, kära journalister)
Vårdapparaten, väntetiden på akuten, vårdcentralernas maktlösa läkare
Surströmming

Mitt tips för dagen är därmed att du funderar lite över just vad du har och vad du kanske skulle sakna om du inte var kvar. Kanske är det inte så dumt att fokusera på tacksamhet då och då? Vad tycker du? Känner du som jag eller finns det annat du skulle vilja skriva i dina listor? Jag avslutar med lite vemod, lagomhumor och mycket kärlek.

Ps: Jag hoppar av godisstoppet i kväll och äter bara favoriter, ett par av varje. Eneknivarna lär bli terapi på riktigt. De har jag nu packat ner i en ”Amerikalåda”… Åh, vad det luktar gott om den där påsen. Och grattis till fina systerdottern L som fyller 13 år idag!

Continue Reading

Lista att bocka av.

Musikrummet
Vardagsrummet
Köket – nästan klart, några prylar för att klara lätt kökstjänst och städskrubben är kvar
Hallen nere – nästan klar, bara ”alltmöjligtlådan” ska tömmas, skorna som vi ska använda tills vi åker kan jag inte packa
Tvättrummet
Sovrum 1 – jag har tömt våra garderober och snart hela byrån, bokhyllan ska tömmas
Sovrum 2 – allt kvar
Sovrum 3 – allt kvar
Sovrum 4 – allt kvar
Arbetshallen
Vinden
Garaget

Ojojoj, det är mycket kvar! Snart ska jag iväg och jobba några timmar och efter det har jag resten av dagen och hela morgondagen på mig att bli klar med åtminstone så mycket som möjligt. På lördag åker jag ner till Sturkö igen, men jag får nog ta mig upp hit igen ganska omgående. Är det någon som har en flytt i klart minne? Hur många flyttkartonger använde du? Jag har packat 20 och har tio tomma kvar, men inser att det kommer att behövas många fler.

Continue Reading