Idag flaggar vi!

Mars är en lång rad av födelsedagar i vår familj. Idag fyller till exempel en av mina systrar 35 år. Det känns lite konstigt, för hon var alltid ”min” bebis. Får man en lillasyster när man är tio år är det lätt hänt. Jag bytte blöjor, vispade välling, skrämde så jag skulle få långa och hårda kramar (fråga inte, jag tror att hon har repat sig), flätade, klädde ut och lekte ”mamma, pappa, barn” där jag ständigt var den ömma modern och hon alltid var mitt barn. Ja, och jag hette Elisabeth, för det tyckte jag var väldigt mycket mer glamouröst än Monica.

Idag firade jag och de två ungdomar som var hemma syster/moster med en riktig lyxfrukostsmoothie. Apelsin, lime, banan, hallon och mango… Hade det varit hennes frukost hade hon fått en nybakad fralla med pålägg också, men nu får tanken räcka. Grattis  hördu! Hoppas att Teneriffas sol värmer din vinterfrusna själ.

13_1

Continue Reading

Blommor och blader gör människan glader.

11_6

En av grannfruarna hade förut blomsterbutik här i närheten, men bestämde sig för att satsa bara på bröllop och fester istället. Numera kör hon därför sin verksamhet hemifrån (garaget). E och hennes kompisar fick i går en blomsterarrangemangskurs som hette duga av henne. Hon gick igenom både hur man binder buketter och hur man gör de blomsterdekorationer som tonåringarna brukar ha på sig till sina skoldanser. Buketten som fick följa med hem gick inte alls av för hackor! Den är en riktig vitamininjektion på alla sätt och vis. Bra jobbat E!

11_4

11_5

Continue Reading

Egentligen…

… gillar jag inte alls sommartid. Jag tycker att vi ska få följa med i årstidsväxlingarna utan att behöva ställa till det så mycket. Å andra sidan blev morgnarna lite mer intressanta nu efter tidsändringen. Vi har bara en bil den här veckan eftersom den andra är på bilverkstaden och blir ompysslad både på vår bekostnad och på garantin som går ut om ett tag. Därmed måste jag skjutsa alla fram och tillbaka eftersom schemana överlappar varandra. När jag hade fått iväg dottern till skolan började solen gå upp över bergen och då såg det ut såhär:

11_1

11_2

Inte dumt. Inte dumt alls.

Continue Reading

Virkad boll.

Jag är så impad av döttrarnas virkkonster. Här en boll som yngsta dottern har svängt ihop de senaste dagarna. Ljuset var så dåligt att bilden fick bli svartvit, men jag ska se till att göra ett nytt försök i dagsljus.

10_3

Continue Reading

Skönhet finns att finna överallt.

En hel sida skönhet har du här. Varsågod! Rätt fantastiskt är det också att man i Adeles kommande album kommer att höra countrytongångar. Didn’t see that coming.

I kväll deltog jag i en fokusgrupp. Vi som var på plats där i businessbyggnaden på BYU fick se på ett par inspirerande filmklipp och vi skulle också fundera över olika sätt att skänka pengar för att bidra till det projekt studenterna har jobbat med sedan i januari. Det var ännu en knäpp på näsan, den andra på en vecka…

Om Maslows behovspyramid fortfarande är aktuell har vi det ju överlag väldigt bra, vi västerlänningar. Med tanke på den där Montaignediskussionen vi hade härom helgen var det spännande att läsa denna artikel. Jag vet inte hur proffsig den egentligen är, men jag kände att den var relevant. Vi vet alla att det är helt omöjlig att vara lycklig hela tiden och att lyckostressen som en del känner är mer till skada än till nytta. Jag tror att det är viktigt att påminna sig själv om detta med jämna mellanrum för att orka dra sitt eget lass, allt det där man har med sig i bagaget. Ju äldre man blir, desto mer läggs till. Det måste vara vårt eget ansvar att storstäda ibland och göra oss av med det som gör att vi blir ståendes mitt i vägen för att vi inte orkar dra. ”Offerkåpan” är onödigt tung och bör aldrig få finnas med i packningen. Ibland får vi göra oss av med sådant som vi egentligen fortfarande tycker om, men som vi inte har styrkan att bära. Livet är komplicerat på det viset. Komplicerat och lite sorgligt. Peace.

Ps: Bilden är från nätet och dessvärre kan jag inte ära den som äras bör.

10_2

Continue Reading

Salt Lake City tur & retur.

E fick jättejobbiga hudutslag precis innan jag och S åkte till Sverige. Det visade sig att de spred sig med rakethastighet och hon fick uppsöka läkare för att dels stoppa reaktionen med en spruta och dels försöka komma på vad det var som hade hänt. Det började som en liten röd fläck under armen och verkade vara överkänslighet mot deon hon använde.

Sprutan hon fick för några veckor tog bort det värsta, men det har fortsatt klia jättemycket över hela kroppen även om de största röda fläckarna har bleknat. Idag fick hon besöka en riktig hudspecialist inne i Salt Lake City. Det var en upplevelse! Sköterskan som tog emot oss var jättetrevlig, men läkaren var totalt asocial. Hon var dock otroligt bra på att ställa diagnos. Frågade de rätta frågorna, tittade, klämde, vred och hummade. Efter en kort stund sa hon att det var eksem som med all säkerhet hade triggats av deon för att sedan spridas vidare av kroppens eget immunförsvar. (Det var ju också ett försvar… Verkar ungefär lika stabilt som den svenska militären.) E fick en specialsalva som ska strykas på de aktiva eksemen tills de upphör och lyckas hon undvika ämnet som drog igång det hela ska det nog lösa sig.

Vad vill jag säga med denna historia? Var försiktig med vilka antisvettprodukter du använder! De har så många konstiga och starka kemikalier i dem nu för tiden och jag tror inte att de precis bidrar positivt till vår hälsa i längden.

9_1

Barnsjukhuset inne i SLC var hur fräscht som helst! Miljön var väldigt inbjudande, lugn och stressdämpande. Jag kan tänka mig att det betyder mycket särskilt när man måste tillbringa mycket tid på ett sådant ställe på grund av olyckliga omständigheter. Dessutom var utsikten över University of Utah och själva stadskärnan imponerande även om min telefonkamera kanske inte kan ge den rättvisa.

9_2

Jag och maken gick på skolkonsert i kväll för att njuta Timpview High Schools körmusik. E tycker fortfarande att det är jobbigt att kören känns så ”o-proffsig” mot vad hon var van vid i gamla skolan. Körledaren har ett lite svajigt material att jobba med, men hans urval av musik tycker jag både är mångsidigt och trevligt att lyssna till. Dessutom är det roligt att det är elever som sköter allt pianokompande. De flesta är verkligen duktiga.

Resten av kvällen har lyst av flitens lampa. Herrarna programmerar med schvung och det verkar gå jättebra för dem. Tjejerna virkar fortfarande mycket och jag knegar vidare med sjalen till mamma som kanske blir färdig lagom tills det blir kallt igen. Å andra sidan upphör den svenska sommaren aldrig att överraska och kanske blir det en och annan sval sommarnatt då en mjuk, lätt och varm sjal kan komma till användning.

Continue Reading

Grattis på Internationella Kvinnodagen. Eller nå’t.

Såhär skrev jag på Facebook idag. Jag orkar inte skriva något annat här.

I morgon är det Internationella Kvinnodagen. När vi slipper ha en särskild kvinnodag är allt som det ska.

Den senaste veckan har jag varit redo att flytta till en öde ö flera gånger och de känslor som väckts har inte varit vackra. Jag hade skrivit en lång harang här, men insåg att det jag hade skrivit lät alltför hatiskt och alltför kategoriserat. Snälla. Ta chansen att göra gott där du kan påverka något. Tycker du att Paradise Hotell är okej för småglin och tonåringar att titta på så titta på det tillsammans. Har du inga problem med GTA V så spela det med dina barn och deras kompisar. Tycker du att det är mysigt med våld i hemmet så låt dörren stå öppen och bjud in grannarna. Tycker du att det är okej att glo på porrfilm på nätet så bjud tillbaka genom att ställa upp själv som skådis. Jag tror du fattar poängen.

Jag vet att det har funnits idioter och galningar i alla tider. Fler kommer det att bli om inte vi vuxna finns där för våra egna och andras barn och ungdomar. Ja, och för varandra! Sluta skyll på allt och alla. Ta eget ansvar och börja göra gott i ditt hem och i ditt grannskap. Vilka könsorgan vi är utrustade med ska inte ha med det att göra. Tack för mig.

Jag kan ju passa på att visa varför jag gillar att bo här. Det är vackrast när det skymmer?

7_1

7_2

7_3

7_4

Continue Reading

När den där kjolen bara ligger och skriker i soffan…

… är det väl dags att göra något av den? Jag blir ständigt påmind om hur dålig jag är på att bara slutföra grejer. Jag är helt enkelt en ”procrastinator” (Förhalare är väl ändå inget ord, eller?) Maken och sonen har sedan ett par veckor en snabbkurs i programmering. De sitter alltså och programmerar flera timmar varje kväll. Det går jättebra och tanken är att sonen ska hjälpa pappa med diverse projekt. Han har helt klart fallenhet och det skadar inte heller att han faktiskt har upptäckt att han tycker att det är roligt. Dessutom skjuter han väldigt gärna sin engelskuppgift, att skriva en novell, framför sig. Brås han månne både på mor och far?

Hur som helst. Jag såg den där kjolen som inte ens var särskilt billig utan bara hade ett fint tyg ligga tillsammans med en soffkudde vars överdrag redan tvättats och lagts undan och bestämde att det var dags att skrida till verket i kväll. Förberedelsejobbet tog lång tid då kjolen hade ett ok som skulle klippas bort och själva kjolvåden var klippt i en böjd form. När man en gång velat bli sömmerska har man koll på vad som är tråkigt och vad som är roligt i sömnadsprocessen även om det är 30 år sedan man sist var i toppform. Då jag tillhör denna skara har jag insett att själva tillklippningen skulle vara lite bökig. Det är helt enkelt därför kjolen har blivit liggande om du nu vill veta varför.

Jag bestämde mig för att sy en kudde med omlottbaksida eftersom jag inte hade någon dragkedja hemma. När det gäller kuddar syr jag dem annars helst med dragkedja då det gör dem snygga både på fram- och baksida…

6_12

Före såg det ut så här på köksbordet.

6_11

Halvvägs såg det ut såhär, men vem är intresserad av halvvägsbilder? Jag använde dels rullkniven jag fick i present av personalen på Flymens skola då jag slutade där 1993 och dels min älskade tygsax. Båda har klarat att gå opåverkade av tidens tand till skillnad från vissa andra.

6_10

Jag klippte framsidan lika stor som kudden, 45×45 cm, medan de två baksidorna som skulle gå omlott klipptes 45×32 cm. Omlottbitarna sicksackade jag och sydde ner ett par centimeter med två dekorativa raksömmar. Känner jag mig själv rätt kommer jag att så småningom lösa stängningen på annat vis.

6_8

Bästa sättet att få snygga hörn? Klipp bort hörntriangeln, men håll dig för allt i världen borta från själva sömmen. Jag tycker 2 mm marginal är rätt bra.

6_9

Räta mot räta naturligtvis. De båda baksidorna fållades som sagt innan ihopsättningen. Som du ser finns det utrymme för några centimeter omlott.

6_7

Så här ser baksidan ut med bara den enkla omlottlösningen. Funkar okej, men jag hade inte lagt den här sidan framåt. Man kan göra en knytstängning  eller sy dit ett par knapphål med tillhörande snygga knappar för att göra också baksidan dekorativ.

6_6

Sådär. Nu är det bara fräscha tulpaner som saknas. De julröda detaljerna är äntligen bortplockade från soffbordet och påskkudde och pläd är på plats. Kom nu våren!

Continue Reading

Tender mercies.

Vissa dagar får man luta sig mot barmhärtighet. Tack svärmor för det vackra Ylva Skarp-kortet (det svartvita här nedanför)! Bergen kändes ovanligt tillmejslade idag, vackra och så nära. Jag stod där i gräset, barfota, och kände livet i hela min vinterbleka kropp. Det är tur att våren kommer efter vintern och att det inte är tvärtom.

6_2

6_3

6_4

Continue Reading

Imponerande.

Lindsey Stirling och Lzzy Hale. Säger bara det. (Och om du vill fortsätta lyssna på Lzzys fantastiskt mångsidiga röst så lyssna på hennes band Halestorm. Hon kan, hon.)

I pirouette in the dark
I see the stars through a mirror
Tired mechanical heart
Beats ’til the song disappears

Somebody shine a light
I’m frozen by the fear in me
Somebody make me feel alive
And shatter me
So cut me from the line
Dizzy, spinning endlessly
Somebody make me feel alive
And shatter me

Shatter me!
Somebody make me feel alive
And shatter me

If only the clockwork could speak
I wouldn’t be so alone
We’d burn every magnet and spring
And spiral into the unknown

If I break the glass then I’ll have to fly
There’s no one to catch me if I take a dive
I’m scared of change and the days stay the same
The world is spinning but only in gray
If I break the glass then I’ll have to fly
There’s no one to catch me if I take a dive
I’m scared of change and the days stay the same
The world is spinning but only in gray
(Only…)

Me…!
Shatter me!
Somebody make me feel alive
And shatter me!

Continue Reading