Klok som en bok?
Hej lilla jag! 48 år på jorden… Jag inser att jag inte längre är så ung. Nostalgin tar ofta över, men jag vägrar låta den göra skada. Det som jag tror hände för tre år sedan hände troligen för sju år sedan, förra veckan var kanske förra månaden och tidens gång visar sig numera i både kropp och sinne.
Jag tar bättre hand om min kropp än jag någonsin gjorde som ung och jag vägrar behandla kroppen med samma förakt som jag gjorde från högstadieåldern tills jag var närmare 40. Glädje, grundtrygghet, mental styrka, hopp, tillförsikt, mod… Jag vill fylla mitt liv med allt som är vackert, inte bara med plikt och måsten.
En god vän som är väldigt bra samtalspartner då hon ser på livet så annorlunda än jag själv säger ofta att plikt och måsten ger stabilitet till livet. Jag kan hålla med henne rent teoretiskt, men låter man detta ta upp hela livet är det lätt att man lever sitt liv inför något slags Instagramkamera 24/7. Det finns inget utrymme för misstag, vare sig de är medvetna eller rena olyckor. Jag är glad för att min offerkofta och min martyrkrona ligger uppbrända någonstans där peppar’n växer.
Idag firar jag livet! Du får gärna göra det tillsammans med mig. Peace.
Ps: Det var jobbigt att Far inte ringde från kusinens potatisskörd några dagar för tidigt och att det inte fanns ett enda födelsedagskort i brevlådan, varken från mamma eller någon annan. Vissa saker måste man bara vänja sig vid.
I tacksamhet.
Det är en ynnest att få börja dagen med den här utsikten. När jag flyttade från Orem tänkte jag att jag aldrig mer skulle kunna hitta ett hem med samma närhet till naturens växlingar. Bergen var ”mina” och jag älskade att varje morgon stiga upp och titta ut genom balkongfönstret för att möta den nya dagen. Oavsett årstid och väder kände jag mig hemma, något som jag aldrig ens hade kunnat drömma om då vi flyttade dit. Jag saknar bergen, det ska jag inte sticka under stol med, men jag vill inte ha dem istället för det jag har här.
”Same, same, but different”. Samma färger, samma sol som ger värme till bilderna. Olika vatten, olika kulisser, samma känsla. Som sagt. Jag saknar, men inte med värk i bröstet. Jag hoppas att snart få komma tillbaka och hälsa på, men var sak har sin tid. Just nu njuter jag av den svenska hösten. Jag var rädd att vi inte skulle få några riktiga höstfärger efter den långa torkan som tog kål på viss vegetation och som fick löv att falla redan i juli. Jag behövde inte vara orolig. Det skiftar så vackert här runt omkring mig och det verkar som att naturen har bättre läkkött än man (=jag) kan tro.
Den översta bilden är tagen från det här fönstret. Mitt arbetsrum gör mig glad varje dag. Imorgon kommer äldsta dottern hem för en snabbvisit. Vi ska fira hennes 20-årsdag lite sådär lagom i efterskott och vi är så glada över att hon nu har en ”egen”, ordentlig sovplats. Gästsängen är mycket skön enligt lillasyster som sov där i flera nätter då den precis hade kommit på plats. Den duger även bra som läshörna, sova middag-soffa och lite allt möjligt. Tänk att detta lilla rum blivit ett fullt fungerande arbetsrum, musikrum och gästrum! Det är klart att det hade varit trevligt med tre olika rum vid vissa tillfällen, men jag är ändå otroligt nöjd med den här lösningen. Sådär, ja. Inget direkt vettigt att säga, mer än att det känns fint att vara tacksam. Så glad jag är över årets NU som fått mig att söka denna känsla mer ofta. Peace.
Framsteg.
Vårt hus för precis ett år sedan. Snart drar renoveringen av själva verandan igång. Tänk vad mycket som har hänt sedan detta foto togs!
Idag fick jag påminna mig om hur viktigt det är att då och då se tillbaka på vad som har förändrats ”sedan sist”. Sist kan till exempel vara en viss tidsrymd, en utbildning, en upplevelse, ett beslut, en livshändelse eller ett nedskrivet mål. Jag har jobbat hårt på att lära mig släppa sådant som redan har hänt och som jag ändå inte kan göra något åt, men i den processen förlorade jag också de vinster man kan göra genom att ge sig själv lite ryggdunk om något blivit bra i en sådan utvecklingsprocess.
Vi bor nu i ett riktigt drömhem. Inte något som var min eller makens dröm, men som har blivit det. Jag älskar numera Sturkö, inte bara som mitt sommarparadis, utan på riktigt som mitt hem. Fortfarande håller jag inte med om ”inget ont som inte har något gott med sig”, men man kan sannerligen hitta nya och oväntade vägar in i något fint genom snart sagt varje upplevelse man har i livet.
Gröna fingrar och bondedrömmar.
När vi hade haft torka i nästan fyra månader på raken bestämde jag mig för att lägga ner mitt känslomässiga engagemang i trädgårdslandet. Jag gav inte upp själva bonderiet, men jag åkte med familjen till Tyskland i två veckor och brydde mig inte om att be någon vattna eller kolla till något alls. Krukväxterna körde jag in på kollo till min systers fantastiskt fina stadshusinnergård, så dem var jag inte orolig över. Det var skönt att släppa taget lite. Jag fick tänka på Gandhis citat ”Vägen är målet.” Alltså, jag kunde släppa förväntningarna på dignande tomatplantor, mängder av stora, söta lökar och perfekta morötter. Jag kunde se hur bra jag hade mått av att tillbringa alla dessa timmar i trädgården. Det var verkligen terapi för mig!
Förra veckan bestämde jag mig för att skörda det som fanns kvar i jorden. Det blev lite lök, några rätt fina kålrötter (plantorna drabbades ju av kålfjärilslarver, men tydligen hjälpte behandlingen jag gav dem för att sedan låta dem sköta sig själva), många höstmorötter, några av potatisarna som låg kvar i potatislandet och trots att rådjuren käkade av mangolden för ett tag sedan tog den sig bra och vi har kunnat skörda flera omgångar. Skördedagen firades med en delikat vegetarisk måltid bestående av rotmos med brynt smör, ugnsstekta rödbetsklyftor med fetaost och balsamico samt gräddstuvad mangold. Just då kände jag mig faktiskt mycket nöjd och familjemedlemmarna verkade smaska i sig maten med lika stor glädje som jag!
Det har till och med växt upp några fler kronärtskockor efter augustiskörden! Idag skördade jag också några jordärtskocksknölar. Bara för att smaka lite, jag hoppas på en rejälare skörd nästa år.
Jorden är inte på långa vägar så näringsrik som den ska vara. Jag har fyllt på med nässlor, återbördat blast och rens i de land jag har skördat och rensat och redan innan jag sådde i våras hade jag vänt ner hönsgödsel och halm. Jag ger inte upp. Jag vet att det kommer att bli bra om jag bara ger det tid! Under en fin Ölandsresa med syskonen i somras investerade jag i Trädgårdsboken om jord då vi var på Capellagården. Att läsa en bok hjälper ju inte den stackars jorden, men då jag bygger upp min kunskapsbas kan jag göra rätt(are) val medan jag fortsätter mina trädgårdsäventyr. Jag har kämpat på med en kompost till exempel, men jag kanske skulle ha vattnat den under sommaren? När jag sätter spaden i den känns det ändå väldigt näringsrikt och jorden som ligger i botten ser ut som rena dundermedicinen.
Blomsterlandet längs stenmuren längst ner i trädgården tog sig rejält så fort det började regna. Idag grävde jag upp dahliaknölarna. De har blivit dubbelt så många, minst! Dessvärre har det inte alls gått lika bra för gladioluslökarna… Jag har bara ett fåtal kvar. Far satte dem till min lillebrors bröllop för några år sedan och jag hade gärna fortsatt vårda dem! Får se om det blir ett bättre gladiolusår 2019!
Igår sprang jag inom Blomsterlandet då jag behövde några småkrukor till min elefantöras ”bebisar”. Ett par utsädesvitlökar slank med i korgen. Jag ser det nämligen inte som troligt att vi får en lika lökfientlig sommar nästa år som i år. Jag har hållit koll efter lerkrukor överallt (loppis, second hand osv) sedan i våras, men tror du inte att när jag precis hade köpt de här tre så hittade jag ett gäng övergivna krukor vid återvinningsstationen! Surt, men inget att hänga läpp över. Varje tillskott är välkommet.
Slutligen måste jag nämna mammas novemberkaktus och lillasyster palettblad. Båda har tydligen mått mycket bra av att stå ute på trappan under sommaren! Än så länge har kaktusen inte tappat några knoppar, bara fått fler och fler. Palettbladet har jag toppat två gånger. Alla sticklingar som kommer från moderplantan ser olika ut. Så spännande! Jag älskar både de lite buckliga bladen och färgen på bladen. Kanske sätter jag en ny stickling i en av de återvinningsstationsfyndade lerkrukorna?
Tack Kim Larsen.
Kim Larsen och Sanne, min kära vän. Tack vare er är jag den ende i familjen som förstår danska. Livet går vidare också när världen förändras. Vila i frid, Kim.
Telefonfunderingar.
Emellanåt uppdateras systemet som styr över min, och många andras, dator och telefon. Den senaste uppdateringen heter iOS 12.0 och installerades inatt då jag låg och sov. Jag ifrågasatte inte ens om en uppdatering var aktuell, utan när jag fick frågan klickade jag helt enkelt i ”varsågod och fixa det här inatt”. Först idag gick jag igenom vad det var som hade hänt på telefonen. Sanningen är att jag inte direkt ser så stora skillnader. iBooks har bytt namn till Books. Vilken revolution! Hehe. Nåja, jag hittade en uppdatering som kanske i praktiken redan har funnits genom ”stör ej”-funktionen, men jag tänker att det här är något som faktiskt kan förändra något för mig.
Sedan ett tag har jag försökt att medvetet lägga min telefon åt sidan ibland. Det känns skrämmande att tänka på hur människor från låg ålder nästan ser sig själv som ett med sin bärbara manick. Vår äldste son fick en mobil då han började i fyran inne i Stockholm och vi kände att det var nödvändigt om något skulle hända. Tja. Själv säger han att han inte kunde hantera telefonen och enligt hans utsago var det ingen av hans kompisar som kunde det heller. Jag känner många vuxna som absolut skulle må bra av att släppa taget om sin mobila snuttefilt och dessutom tror jag att denna ständiga uppkoppling riskerar att förändra hela mänskligheten till det sämre. Missförstå mig rätt! Jag älskar teknikens under och allt fantastiskt som har kommit i dess kölvatten, men någonstans har vi blivit slavar under våra telefoner. Vad är det värsta som kan hända? Ingen uppkoppling! Vad?! Inget wi-fi? Inget 4G, inget 3G, eller inte ens ett litet långsamt E?
Med tanke på hur mina tankar har gått under ganska lång tid bestämde jag mig efter nästan ingen betänketid alls för att knappa in skärmfri tid mellan 23:00 och 6:00. Det kanske är allt för försiktigt? Borde jag dra en timme både på morgonen och kvällen? Jag börjar såhär och utvärderar om några dagar eller någon vecka om detta överhuvudtaget har påverkat mitt liv till det positiva. Hänger du på min utmaning?
Höstkrans.
Någon har sagt att det är mest troligt att man håller sin födelsedagsårstid högst. Det är möjligt att det inte alls är så, men för just mig stämmer det utmärkt. När alla andra börjar sörja färre soltimmar, sätter likhetstecken mellan höst och ett evigt mörker och nämner hur jobbigt det är att vänta in sin S.A.D. (Seasonal Affective Disorder, depression som för många börjar på hösten och sträcker sig över de mörka månaderna), tja, då njuter jag för fullt. Jag älskar färgerna, stormarna, regnet som piskar mot fönstren och luften som blir mycket lättare att andas. Finns det något bättre sätt att fira denna vackra årstid än att göra en höstkrans? (Det ska väl ändå märkas att jag numera står med ena benet i de amerikanska pysseltraditionerna?)
Yngsta dottern hade plockat ett helt gäng kastanjer och hela gräsmattan är full av tallkottar. Då jag var ute och gick kompletterade jag med ekollon som låg och väntade på mig i bussfickan på promenaden hem från Bredavik. Efter varmluftsugn i 100°C (två timmar för kastanjerna, knappt en timme för kottarna och ekollonen) var det dags att börja monteringen på halmkransen från Blomsterlandet.
Som du kanske ser här försökte jag sprejmåla kransen lite mörkare då jag tänkte att kransen kanske skulle lysa igenom lite här och där, men det gick ”sådär” med den vattenbaserade färgen jag använde. Kanske bättre med grådaskig bakgrund än gyllengul? Äh, jag vet inte. Jag tycker resultatet blev rätt fint i alla fall. Varmlimspistolen fick jobba hårt! Jag hade glömt hur irriterande det kan kännas med tunna limsträngar överallt, som spindeltrådar, men efter ett tag fick jag in något slags system som funkade bra.
Nu ska det bara till ett sätt att hålla kransen uppe på ytterdörrens insida, så jag tänkte anlita husingenjören då han kommer hem ikväll. Hoppas att även du kan njuta av hösten!
Var sak på sin plats.
Jag trivs väldigt bra här i arbetsrummet. Så fint ljus, nostalgisk tapet, vackra (för mig lite ovanliga) färger och allt har en plats. Så befriande efter de senaste årens ständiga omflyttande av högar hit och dit!
Jag kan rekommendera Clas Ohlsons Smartstore Dry-lådor för förvaring på vindar, i lador och källare där problem med damm, skadedjur, unken lukt och fukt kan förekomma. I och för sig har vi inte hunnit utvärdera hur pass bra de är, men de verkar kunna hålla vad de lovar! När vi köpte dem hade CO ett specialerbjudande, så vi betalade 199 kr/st för den största modellen.
Om tankar, åsikter och (o)sanningar.
Idag pratade jag med min släkting/goda vän en lång stund. Det är så viktigt, åtminstone för mig, att ibland bolla tankar med någon som jag kan relatera till, men som ändå inte tycker precis som jag. Jag uppskattar verkligen samtal som kan föra mig framåt, inåt eller uppåt…
Jag är en typisk besserwisser och har ju äldre jag blivit ofta känt att detta personlighetsdrag kanske inte alltid är så gångbart. Jag har svårt att riktigt ta människor på allvar om de tycker ”som alla andra” (man kanske skulle kunna använda det lite utslitna uttrycket PK) utan att kunna stå för varför de tycker som de tycker. Jag ser att många av dem har drabbats av hashtagsjukan. Hashtags kan få diskussionsämnen att blåsa upp från noll till orkan på bara några dagar och det är lätt att ryckas med om man ser en hashtag som spelar på ens hjärtesträngar. Jag kan förstå att man kanske inte sätter sig och funderar djupare när man upptäcker något som talar direkt till ens hjärta.
Hashtags kan ge en känsla av gemenskap, rentav styrka. De kan också vara fördummande. Hur många skrev inte #vadsomhelstbarainteSD innan valet till exempel? Vilken otroligt dum hashtag! Jag såg många som jag högaktar och ser som intelligenta människor som använde den i sina sociala flöden. Många av dessa talar sig vanligtvis också varma för demokratin, men uppenbarligen utan att ta den på allvar. Vet de inte skillnaden på vad V och KD står för? Menar de på allvar att de ser vilken regering och riksdag som helst som ansvarig för Sverige, bara inte någon som sympatiserar med SDs partiprogram får vara med och bestämma?
Tankar som dessa gör mig lite mörkrädd, men samtidigt förstår jag att jag kanske lägger för stor vikt vid vad folk säger eller ger uttryck för i vissa lägen. Samma människor som sätter likhetstecken mellan demokrati och ”alla är lika mycket värda” gillar alltså sitt lilla undantag ”alla är lika mycket värda, men inte sverigedemokrater”. Mina barn har förresten mer värde för mig än vad dina barn har. Går det att sätta mig i fängelse för det?
Hur länge sedan var det du läste igenom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? Jag rekommenderar dig att göra det och filosofera en stund över vad som egentligen står där. Reagerar du liksom jag över att det tydligen finns vissa punkter som är väldigt viktiga att lyda och andra som inte är lika ”värda”? Peace.
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, antagen den 10 december 1948
Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Artikel 2
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i öv rigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.
Artikel 3
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Artikel 4
Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.
Artikel 5
Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller be straffning.
Artikel 6
Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.
Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.
Artikel 8
Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.
Artikel 9
Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.
Artikel 10
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyl digheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.
Artikel 11
1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.
Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.
Artikel 13
1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.
Artikel 14
1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 15
1. Var och en har rätt till en nationalitet.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.
Artikel 16
1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.
2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhäl lets och statens skydd.
Artikel 17
1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.
Artikel 18
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, an daktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
Artikel 19
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.
Artikel 20
1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.
Artikel 21
1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall ut tryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.
Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisa tion och resurser.
Artikel 23
1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.
Artikel 24
Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.
Artikel 25
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.
Artikel 26
1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obli gatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga.
2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka res pekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande.
3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.
Artikel 27
1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från ve tenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.
Artikel 28
Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.
Artikel 29
1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.
2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.
3. Dessa rättigheter och friheter får inte utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 30
Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.