Det här lilla broderiet har legat i sin ram i tvättrummet i säkert ett år vid det här laget. Ännu ett räddningsprojekt som du säkert förstår. Jag köpte tavlan för några tior för att jag blev så glad i känslan! (Eh, vad menar jag?! En kartong med tejp och linnetyg? Vänta bara!) Jag älskade verkligen att gunga då jag var barn. Minns suget i magen med glädje. Jag är, vilket kanske inte är någon överraskning precis, inte direkt någon kick-letande person. Jag gillar lugnt och fint och mår illa i karuseller som går runt, runt. Berg- och dalbanor kan jag uppskatta om de inte är allt för hetsiga. Eller rättare sagt så tänker jag att jag uppskattade dem, men att jag kanske inte gör det längre. Gungor, det är något annat. Jag gillar att gunga barnbarn och syskonbarn, men jag gillar verkligen fortfarande att gunga själv om jag får tillfälle. När jag hittade broderiet bakom mangeln häromdagen kom jag på att detta skulle kunna vara min FRÖJD-pryl! (Alla mina senaste årsord har blivit omsatta i något slags fysisk form. Jag har haft halssmycken med ordet graverat, jag har skrivit ordet i kalligrafi, nedanför datorn ligger fortfarande mitt RUTIN-hjärta monterat på en vacker sten…)
Vår dotter hade en underbar gunga upphängd i sitt rum där jag ofta tog mig några minuter medan hon var i skolan då hon bodde hemma. Här kunde jag sitta och njuta av vyn man har från hennes rum, eller syrummet/inomhusväxthuset som det har blivit till idag. Likadana gungor har de (eller hade) på Asia Spa i Varberg och min syster såg till att ta reda på var man kunde köpa dem. Verkligen fröjdefullt! Får nog se till att skaffa en ny och hänga upp där igen. (Maken fixade något slags stadigt upphängningssystem genom en balk om jag inte har fel.)
Så här såg den gungande tjejen ut efter att jag hade plockat ut henne ur ramen. Det var någon som hade tagit henne ur en oval ram och monterat henne runt kartong. OBS! Gör inte det! Vanlig kartong innehåller syra och lignin som förstör tyget och gör att det gulnar. Det finns syrafri kartong som ger textilier, foton och dokument som ska sparas bättre förutsättningar. Dessutom hade broderiet monterats utan att ha tvättats och strukits emellan, så det såg onödigt slarvigt ut.
Så här ser min lilla fröjdefulla, gungande flicka ut idag efter att ha fått spabehandling i tvätt och ”faster Birgitta”-strykning. Jag ska se om maken kan fixa till ramen, för den är gullig men lite skev. Sedan ska jag montera henne på just syrafri kartong och hänga upp henne i galleriet i hallen. En fysisk påminnelse om att erbjuda mig själv ett FRÖJDefullt liv!
16 kommentarer
Men vilket FINT broderi. OCH det passar dig sååå bra.
En gungande flicka. Det är du. Jag har också gillat att gunga, gunga, gunga. Det var så kul, och är det väl än. Jag ska sätta mig i en gunga nästa gång jag går förbi en lekpark.
Karuseller pallar jag inte längre, och bergådal … vette 17, haha.
MEN att åka vikingagunga på tivoli går bort för mig. Trodde jag skulle DÖ när jag åkte en sådan för länge sen, haha. Trodde på riktigt att jag skulle ramla ut. Bet min kompis i armen av skräck, hahahahaha.
TACK också för att du nu lärt mig att INTE använda kartong bakom broderier. DET ha ju jag gjort med alla mina. GULP!! TACK Monnah, nu vet jag bättre. Kramar!!
När jag tittar på broderiet är det nästan som om jag KAN TA på det, kollar in alla stygn och sträckte tom ut handen, fniss!!
Visst är det fint? Så detaljrikt och vackra färger. Jag är så tacksam att jag hittade det och att jag kom till att ta itu med själva omsorgen till slut…
Vad roligt att du fick gung-inspiration! Det finns många platser där man kan njuta av denna lilla vardagsglädje, men min ändalykt får dessvärre inte längre plats i alla versioner…
Karuseller har jag aldrig klarat av, de har gjort mig åksjuk. Berg- och dalbanor är något annat! Men som sagt, tror nog jag blivit lite mer försiktig och det är länge sedan vi var i en park där tillfälle skulle ges. Vikingagungor och liknande gungor går bort för mig också. Det slags suget kan jag leva utan!
Alltså, kartong som är syrafri! Det finns bra alternativ, kolla med Hobby Lobby eller liknande. Du kan också köpa sådan på ställen där de ramar in.
Kram på dig!
Ja! så där kan jag också känna för gungandet!
Det är väldigt fint, det där broderiet, både hur det är designat och hur det är genomfört.
Det ser ut som om hon bär en häradsdräkt från Frosta Härad som är nära mina hemtrakter!
Vad härligt att höra! Visst är det något som sitter djupt i själen på något vis?
Roligt att du också gillar broderiet! Det är någon med god känsla för estetik som har fört nålen, helt klart. Frisömnad är inte helt lätt att få snyggt. Googlade upp Frosta häradsdräkt och håller helt med dig… Jag ska tänka att den lilla flickan är därifrån. Tack!
Jamen klart du ska ha en gunga! Jag fick ju en gungstol till min trädgård när jag fyllde jämnt i fjor och det är det bästa jag fått på länge. Broderiet är ljuvligt! Och du är fantastisk på att förvandla broderier! Kramar
Ja, jag håller med dig! Visst är det klart?! Gungstolar är underbara. Jag fick en så vacker av mammas kusin som står ute i ladan. Ska flytta på den så jag kan gå ut dit och gunga då andan faller på! Tyvärr är den för stor för att få plats här inne… Förstår att du blev glad över din gåva!
Jag älskar också broderiet och tackar för din textilvårdspepp. Kan dessvärre inte ta åt mig äran gällande hantverket, men är glad att vackert hantverk får en fortsatt plats i världen. Kram!
Hej Monnah!
Vilket fantastiskt räddningsprojekt, och vilken jättesöt tavla! Jag älskar gamla broderier❤️
Och gungor… tänk att jag en gång älskade att gunga! Helt plötsligt, runt 38, slutade det fungera. Jag började må illa… bara av att sitta på en gunga. Jag minns att jag kände en liten sorg, som att inse att man vid en viss ålder slutar gunga.
Men i lördags satte mitt barnbarn Frank upp våra gungor i trädet, och barnen hade så roligt när de gungade! Det var fint att se, även om jag själv håller mig på marken nu!!
KRAM till dig! Anna
Vad roligt att du också gillar detta lilla projekt! Jag blir så glad av motivet och hantverket…
Åh nej! Undrar just vad som hände? Jag har lyckligtvis inte haft samma upplevelse, är glad så länge mitt balanssinne klarar av gungor.
Vad mysigt att era barnbarn kan njuta av gunget ute i er trädgård. Inget hem utan en gunga någonstans tänker jag… Den enda vi har upphängd nu är inte så stabil. Har dock planer på att åtgärda det innan barnbarnen flyttar hit. Kram tillbaka till dig, Anna!
Hej Monnah!
Så jättegulligt och fint broderi <3 Duktig du är!
Och visst är det härligt att gunga, önskar mig nåt gungigt på terrassen, men det får inte vara för stort 😀 Hade ju gärna haft en hammock!
Däremot när det kommer till tivoliattraktioner, så ääälskar jag bergochdalbanor i alla former, men har svårt för dom gungiga då jag kan bli illamående av nån anledning 😀
Kram!!
Visst är det gulligt?! Jag tycker nog inte jag kan ta åt mig något beröm för denna duktiga brodös arbete, men jag är glad att jag får chans att ge det en fin plats i vårt hem. Åh, ja! Jag fortsätter drömma om en hammock, men vi har inte riktigt kommit dit än. En vacker dag så händer det kanske för både dig och mig?
Jag håller med om gungiga attraktioner, det är för stora svängningar tror jag. Gillar att man hinner återhämta sig ordentligt i berg- och dalbanor. Kanske handlar det om det? Kram!
Ett så urgulligt broderi, det är väldigt mycket glädje där känner jag. Gunga gör vi faktiskt mer nu än vi gjort på många år, för här i PT finns det gungor vid många utsiktsplatser. Kram
Tack Anna! Visst är detta motiv fullt av glädje?! Vad roligt att ni också gungar mycket. Älskar gungor vid utsiktsplatser, de tillför mycket. Undrar just om det är ”barnaglädje” jag känner, eller något annat? Kram!
Du kan verkligen uppväcka döda. Tack för att du visar!
Hihi, så har jag inte riktigt sett det. Men tack!
Jättesött broderi och så fint du räddade det!
Sådana Spa-gungor, hängstolar, finns även i bastun som heter Skog på Sinnenas Spa i Ästad. Mysigt.
Kul att du också gillar det!
Jag vill verkligen åka till Ästad, du gjorde finfin reklam för dem. Det är verkligen mysigt att sitta i de där gungstolarna…