En bloggtia om inspirationskällor.

Nu var det ett tag sedan bloggbrudarna bjöd på en tia, så idag är det dags igen! Ämnet är brett och jag gissar att vi kommer att få olika svar hos oss alla. Det hade varit jätteroligt om du också ville hänga med och svara på frågorna. Lämna gärna en kommentar så vi kan gå in och läsa hos dig också. Du hittar de andra bloggbrudarnas tankar om inspirationskällor här: Sara, Annika, Anna och Anna.

Finns det någon som lever det liv som du skulle vilja leva?
Ja, jag själv! Hahaha, det är kanske ett konstigt svar på denna fråga, men jag är så tacksam för att jag får vara här och nu. Jag har en fin familj, bor i ett härligt hem, får påta i jorden hur mycket jag vill och har mitt drömjobb. Jag vet dessutom att alla har sin börda att bära. Mina utmaningar är jag expert på efter 55 år, så jag är inte sugen på att byta ut dem mot andra. Med det sagt finns det naturligtvis många som lever inspirerande liv på olika vis. Jag brukar prata om att jag hade velat leva kulturtantsliv i Vasastan lite då och då, men det är helt klart görbart utan att jag behöver vara avis på någon som redan har det så. Jag behöver bara boka några hotellnätter och gå på några härliga utställningar och konserter. Klart!

Här och nu, vad behöver du inspiration till? Kanske någon kan ge dig tips på inspirationskällor.
Hmmm, bra fråga. Jag vill alltid ha inspiration till trädgården och ladan. Håller mig ifrån Instagram och har de senaste månaderna behövt göra detsamma med Facebook pga att jag bara fastnar i reels om jag sätter mig där. Jag vill göra, inte titta på när andra gör. Men om du vet hur man löser bevattningssystem jättebilligt och jättesmidigt och om du har idéer om hur man kan inreda en gammal lada så tar jag gärna emot de tankarna.

Berätta om ett tillfälle när du blev inspirerad till att ta ett helt nytt steg i livet?
Efter några minst sagt omvälvande utmaningar (fysiska, mentala, andliga) fick jag helt plötsligt ny kraft och lust. Jag hoppade på en utbildning till samtalsterapeut och har aldrig någonsin ångrat detta. Grejen är att jag aldrig hade kommit till det beslutet utan de där utmaningarna som hade skakat om mig i grunden. Jag slutade för många år sedan att säga ”inget ont som inte har något gott med sig”, men nog finns det något att lära sig av allt vi går igenom…

Vad är det som får din inspiration att flöda mest av allt och vad tycker du bäst om att göra då?
Musik! Musik. Det kan handla om utövandet, om att lyssna på melodier som får mig i olika stämning och texter som hjälper mig framåt i mitt tänkande. Men andras tankar kommer på en andraplats hack-i-häl. Jag älskar att läsa forskningsrapporter (eller sammanfattningar av dem snarare), krönikor, bloggar, djuplodande reportage och andra texter av alla de slag. Vad gör jag då? Jag fortsätter gräva ner mig i ett ämne, funderar då jag promenerar, googlar på mer information och sedan skriver jag kanske en egen text. Eller så släpper jag bara taget.

Vilken tid på året är den mest inspirerande för dig?
Hm. Mitt svar utan betänketid är hösten. Jag är en hösttjej rätt igenom! Har födelsedag i oktober, svettas då det är för varmt (typ över 21-22°) och ogillar verkligen vinterns kyla. Jag älskar färgerna och hur allt stannar upp och går till vila. Fast jag inte har jobbat i skolvärlden på många år känns höstterminen som den stora nystartstiden för mig och jag gillar verkligen den känslan. Det finns inte längre något att vattna i trädgården och jag kan knyta ihop planttantssäsongen, vanligtvis under stor tacksamhet.
MEN – tänker jag lite mer så handlar det mer om att hösten är min FAVORIT-årstid. Mest inspirerande är nog ändå våren. Det är då jag drar igång alla mina trädgårdsprojekt, det är då jag försöker ha något slags visioner och bestämmer mig för vad den dyrbara tiden ska gå till. Jag bläddrar i gamla trädgårdstidningar och alla härliga trädgårdsböcker som annars står i bokhyllan och dammar. Livet handlar om så mycket mer än planttantslivet, men det är till det jag behöver mest inspiration vågar jag mig påstå.

Tidningar och böcker du gärna tar till som inspirationskälla?
Som jag skrev i stycket här ovan så har jag många böcker som gäller trädgård. Lena Israelsson är drottningen då det gäller trädgårdslandet, men i början lärde jag mig mycket genom Sara Bäckmos böcker. Cecilia Wingård har skrivit vackra böcker om luktärter. Jag har sparat ett gäng Allt i Trädgård som jag tar fram och roterar för att inte behöva betala för en prenumeration nu. Lite snålt kanske, men mycket handlar om ren kunskap som inte förändras med tiden. Jag har fått sååå många bra böcker om trädgårdsplanering av svärmor. Nu skulle dock detta inlägg inte röra sig om trädgård. Inspirationsböcker sträckläser jag inte, så de uppfyller andra behov än det där lustläsandet jag skrivit så mycket om de senaste månaderna. Det är böcker jag plockar upp och bläddrar i för att leta efter en vers, en sida, ett kapitel som jag tror mig kunna få hjälp framåt i den stunden. Mina bokhyllor är inte riktigt lika kaotiskt sorterad som just denna, men jag tyckte att det var ett roligt nedslag i ”min inspiration”.

⁠Vad brukade fascinera och inspirera dig som barn/ungdom som du fortfarande ägnar dig åt eller kanske helt har släppt?
Något som jag verkligen gillade som yngre var att tjuvlyssna på de vuxna. Drömmen var att få sitta med då spännande ämnen avhandlades utan att bli ivägkörd. Släkthemligheter, relationsdiskussioner, samtal om livets komplexitet. Det handlade nog mest om att göra mig osynlig så mamma inte riktigt märkte att jag var där… Sanningen är att jag fortfarande älskar att tjuvlyssna. Som barn handlade det mycket om att få information som undanhölls för att jag var för ung för att höra ”sanningen”, men också pikanta ämnen som kanske mer passade vuxenöron. Som vuxen drivs jag av något helt annat. Det fina i att överhöra en konversation på ett fik t ex är att inse att vi människor tänker, tycker och resonerar olika beroende på bakgrund och att vi hela tiden kan utvecklas och låta tankarna ta nya vägar. Och att vi mycket mer ofta är lika våra medmänniskor än olika då vi vågar gå ner på djupet i konversationer.

Vad har du sett, hört eller upplevt nyligen som du kände var inspirerande – och varför tror du att det fastnade?
Åh, det är som att besöket till Susanne Demånes trädgård var planerat inför detta inlägg, men så var det ju inte alls. Däremot var detta besök det som verkligen inspirerade! Jag tog ett fult foto på hur Susanne hade målat sådana där betongplattor med småsten som alla hade på sjuttiotalet i svart och vitt för att sedan lägga dem i ett schackmönster. Så läckert! Så där ska vi ha det någonstans i trädgården, sanna mina ord.

Vad gör du när du saknar inspiration?
Bläddrar i böcker, lyssnar på musik eller pratar med någon. Ser till att peppas av rätt personer. Ställer mig själv mot väggen. Det blir lätt så att jag drar upp telefonen för att jag TROR att det finns inspiration att finna där, men det stämmer typ aldrig. Nej, bättre är att ta en stund med mina egna tankar, slå en signal till en inspirerande människa eller ta en promenad. Tio gånger av tio.

Hur påverkar sociala medier våra inspirationskällor?
Detta är något jag funderat på mycket och även skrivit om här i bloggen. Det är inte vettigt att vi lägger så mycket tid på att se andra göra saker istället för att göra dem själva. Jag tror det är en av de värsta fällorna SoMe lägger ut för oss. Det är så lätt att fastna utan att komma vidare, fast tanken var att det skulle inhämtas inspiration. Pinterest blev för mig en enda gröt av grejer som aldrig någonsin blev gjorda. Nu vet jag att andra inte alls känner så och det respekterar jag. Inspirationskällor som jag känt blivit mer till svarta hål än inspiration är Instagram och Pinterest, men den här sidan nyår har Facebook gett samma känslor. Jag hatar att känna hur tiden försvunnit till absolut ingenting vettigt utan att jag har märkt hur det gick till. Det var som när jag jobbade natt och körde hem efter ett pass och liksom glömde all tid som gått mellan det att jag körde från Gullberna och när jag parkerade bilen hemma. Läskigt. Å andra sidan har nog de flesta i västvärlden ätit Marry Me Chicken och annat smarrigt och varit tacksamma för tipsen till dessa jättegoda recept. Utan sociala medier hade jag nog inte heller lärt mig att skapa nya rabatter genom att bara lägga kartong på gräs. Detta är väl antagligen en gråzon precis som så mycket annat. Jag har haft jättemycket kul med sociala medier och har ett gäng underbara små fotoböcker från våra år i Orem som inte hade funnits utan Instagram. Grattis till alla som har ett naturligt driv och därmed kan skapa sig en business och en livsstil som de är nöjda med genom att arbeta hårt och samtidigt få betalt för det! För alla som bara sitter och sväljer inlägg på inlägg på inlägg på inlägg så är nog tyvärr SoMe inte några särskilt hållbara inspirationskällor… Kanske är SoMe jättebra för kreativitet? Någon kanske har forskat i om folk har blivit mer kreativa med all denna inspiration. Det ska jag rota lite mer i, men det får bli en annan dag.

Hoppas att du också fick inspiration att skriva om dina inspirationskällor! Det hade varit jätteroligt att läsa om dem.