Efter en riktigt fantastisk sommar för alla soldyrkare och en eländig för oss som försöker odla och få trädgården att prunka är det äntligen dags att landa lite i svalare luft och REGN! Ja, för det har regnat två dagar på raken. Vi fick tolv millimeter för några dagar sedan och i förrgår natt kom det sex millimeter till. Det är inte i närheten så mycket som behövs, men genast blir allt som behöver vatten lite gladare och mer livfullt.
Jag lever fortfarande kvar lite i känslan av Sofiero, hur vi skulle kunna omsätta trädgårdsidéer som vi gillade där här hemma. Rabatter med för oss oväntade färgkombinationer. Jag kommer definitivt att dela plantor för fullt redan nu i höst när jag vet var allt står och ta bort en del som inte frodas. De enda ettåringar som kommer in i trädgården (hahahaha, vem tror jag att jag lurar) i form av fröer till våren är solrosor, luktärter och rosenskära. Eller nej, murbinka också! Denna makalösa växt som jag tipsades om för några år sedan, men aldrig hittade i butik. Lite väl sent satte jag så egna fröer i våras och nu blommar det för fullt i den stora, terrakottafärgade krukan. Och det är så fint! Detta är egentligen en perenn som inte brukar klara övervintring här i den mörka nord. Kanske kan jag slå in krukan för att skydda rötterna? Jag hade gärna fått igång denna lite tidigare nästa år.
Sofiero lämnar mig som sagt ingen ro. Jag har tänkt på besöket där nästan varje dag sedan vi var där förra lördagen. Det här är några av de platser som var extra inspirerande och fick mig att vilja bygga rabatter och stöka om i dem som redan finns. Lime och lila, lila och orange, knallfärger, masseffekt med massor av samma (vad som helst)… Det har väl varit lika torrt i Helsingborg som hos oss, så jag tänker att de har helt andra bevattningsmöjligheter, precis som det ska vara. Detta är en av Europas absolut vackraste parker och ett extra vardagsrum till stadsborna. Jag vill strunta i att ingen annan gillar rhododendron och göra en sådan dunge någonstans i trädgården.
Vår dahliarabatt blev inte alls bra i färgordningen i år (samma gäller luktärterna), men de tog sig alldeles okej trots att jag inte försatte knölarna i femliterspåsar. Jag kommer att fortsätta sätta dem direkt i backen och vänta på blomningen lite som man gjort i alla tider. Det är okej och sparar mig både jobb, tid och ”oro”.
Den mörkbladiga Karma Amora (som var felmärkt tror jag) äts upp av sniglar och tvestjärtar och är ingen bra snittblomma. Den har alltså varken plats som rabatt- eller bukettblomma och nu kommer jag att ge bort dessa knölar alternativt bara slänga dem på komposten. Totally Tangerine där till vänster är däremot en helt fantastiskt generös sort som jag gärna har kvar.
Att sätta solrosor längs norra sidan på växthuset var en genial idé. De stör inte ljuset alls och har ändå fått det de behövt. Trots att vi knappt haft en enda mördarsnigel är det här jag fått klippa de flesta av de hundra som bråkade med mig. Nästa år vill jag sätta solrosor här igen. Fixar kanske en koppargräns för att freda dem då.
Hur går det med mina Dr Westerlund-träd? Tackar som frågar. Förutom att det ser jättefult ut med denna plastkrukan i detta ytterfoder så växer båda på. Det i terrakottakrukan växer inte lika fort. Tyvärr funkar plast bättre, men det får vara så. Mina Dr Westerlund verkar ha ett datum då de bara ger upp, men kanske gör jag samma fel varje gång? Jag vågar inte plantera om även om jag förstår att jag borde göra det. Det är just efter omplanteringar som det har gått åt tjotaheiti.
Till slut vill jag bara visa en av buketterna som väntade på oss då vi hade varit i Helsingborg. Vår dotter hade gått en runda i trädgården och det gjorde mig så glad! Är det stökigt med trädgård och trädgårdsland? Tja, det är onekligen rätt mycket jobb med det, men det är jobb jag gärna gör för all glädje jag får tillbaka. Jag gissar att dahliorna kommer att få en boost nu efter regnen så det blir nog fler dahliabuketter. Luktärterna börjar ge sig, men jag plockade ändå in fyra buketter igår. Jag har inte orkat hålla efter perennerna i rabatterna med näring och en massa vatten, men kanske har de lite mer att ge så här innan hösten tar över. För övrigt har jag lite väl lite höstblommande växter i trädgården, så det får vara något att tänka på framöver. Med detta vill jag önska dig en trevlig helg.
10 kommentarer
Visst är det fint på Sofiero! Och själv har du mycket vackert i din trädgård. Jag gläds åt dina blomsterbilder. Själv har jag nog mest inspirerats till en vackrare trädgård, men inte gjort så mycket för att få till en.
Härligt ändå – nu när man är pensionär kan man kan i mångt och mycket själv välja vad man vill ägna sin tid åt. Kanske blir det lite mer blommor i vår trädgård nästa år ;).
Ja, Sofiero är en fantastisk plats, på många sätt och vis. Jag älskar vår trädgård och försöker se den som ett projekt i utvecklande! Att inspireras är också utveckling, det är inte alltid man måste göra något med det. Det gäller både sådant man läser, ser eller upplever.
Det verkar som att du har ett mycket rikt och fint pensionärsliv, härligt att du känner att du kan välja vad du vill göra. Och mer blommor är onekligen härligt.
Hej Monnah! Har aldrig varit i Sofiero! Otroligt vackert i din trädgård!! Så Sofiero kan slänga sig i väggen! Grattis till regnet. Även om det uppenbarligen hade kunnat få anstränga sig lite mer. Här är det otroligt torrt!!
Buketten från dottern är en extra fin avslutning på allt trädgårdsarbete. Det är ju precis sådana små saker som gör allt jobb värt det.
KRAM till dig! Anna
Åh, du har verkligen något härligt att se fram emot. Om du kan så åk dit då rhododendron blommar. Det är alltid fint där (inte minst nu under trädgårdsdagarna), men det är alla rhododendron som denna slottsträdgård verkligen är känd för.
Det har kommit ytterligare droppar regn, men nog behövs det mer. Mycket mer! Förstår att detsamma gäller Kolmården.
Åh, buketter att njuta av för eget bruk och ge bort gör verkligen livet rikt. Det är ett av målen med att ta hand om blommorna här hemma. Kram!
Så underbart på Sofiero! Vi var där och njöt av alla dahlior med mera 2021.
Ja, visst är det en magisk plats?! Härligt att ni också haft möjlighet att besöka denna underbara plats.
Har heller aldrig varit på Sofiero men som Anna säger tycker jag att du inte har något att avundas där. Din trädgård är fantastiskt fin. Kram
Det härliga är att jag inte alls avundas! Kände bara härliga vibbar att omsätta på vår plats på jorden och lever fortfarande på de ångorna. Verkligen härlig dag. Men tusen tack, jag älskar vår trädgård också! Kram.
Fantastiskt att bli så inspirerad att det hänger kvar länge. Lavendelfärger är det vi har mest blommande av på sommaren, kanske du ska snegla åt medelhavsväxter, de som tål torka bra, finns ju många som klarar minusgrader också,. Måste säga att mina lejongap varit helt magiska, utan en enda droppe vatten. Men de kanske inte är perenna hos dig iofs. Nåja, det finns mycket fint att plantera och att hitta rätt i rabatterna är bra. Jag lärde mig för några år sedan att ha planteringar efter vattenbehov istället för färger (även om det kan vara med i planeringen också). Det var ett smart drag för mig som inte vill vattna mer än nödvändigt, helst inte alls utöver maten faktiskt. Ha en fin söndag. Kram
Ja, eller hur?! Jag vet att du också gillar att leta inspiration. När det händer att man hittar ”den där” som blir kvar länge och inte bara är en tanke utan något som kan omsättas i praktiken är det extra finemang. Tack för tipset om medelhavsväxter, har faktiskt inte ens tänkt tanken! Även om lejongap inte är perenna hade de kanske varit ett alternativ. Jag ska inte hugga något i sten. Att jag inte vill ha ettåringar är för att de är så pilliga, men om jag hittar sorter som rosenskära, som i princip sköter sig själva, så funkar det ju jättebra!
Som du säger är det jättebra att ha vattenbehov som grund istället för färger, jag försöker tänka mer på detta. Det är därför jag föredrar perenner som vanligtvis är mycket tåligare. Och hur rogivande det än är med en vattenrunda här och där är det en enorm tidsslukare en sommar som vi har haft i år. Kram och tack, Anna!