Funderingar

Jaha. Och nu då?

4 februari, 2022 16 kommentarer

”Vem ska man tro på, tro på, tro på när, tro på när allt är så här? Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut.” Thomas Di Levas ord har väl aldrig känts mer relevanta. I fotspåren av cancel culture, politiskt korrekta åsikter, nutida censur av både ren fakta och åsikter som inte passar vem-det-nu-är som har fått mandat att låta mest är det svårt att hitta något att hålla i sig. ”I vetenskapens namn” dras fram ur rockärmen vid passande tillfällen, men det kan lika gärna vara någon högt uppsatt person i företag som tjänar miljarder på vacciner som får lov att lägga fram fakta på bordet som vore de neutrala och obefläckade. I början av pandemin lyftes ansiktsmaskernas otillräcklighet fram i vetenskapens namn, men efter ett tag hävdade samma vetenskap att ansiktsmask var nödvändigt och rätt. Det är förresten skillnad på mask och mask något som kanske inte riktigt lyftes i dessa diskussioner. Vissa hjälper helt enkelt varken den som bär masken eller personerna runt omkring. Den som kan sin historia vet att den förkärlek som finns för ansiktsmasker i Asien bygger på den kollektivistiska kulturen och masken bärs för att skydda kollektivet, inte för att skydda individen som bär den. Masken bärs även om man inte har hunnit sminka sig, om man är allergisk eller då luftkvaliteten är extra dålig.

Är det något jag blivit efter de här två åren så är det skeptisk. Jag litar inte längre på någon. Processen som tagit mig hit började egentligen långt innan Covid-19 dök upp på marknaden. Efter att ha haft extremt stor respekt för auktoriteter och ha drivits framåt av en stor pliktkänsla blev åren runt 40 ett uppvaknande för mig. Jag studerade mycket om den svenska kulturen och vår mycket speciella individualistiska kollektivism, jag studerade om frihet och österrikisk ekonomi, jag ifrågasatte min tro och den drivkraft som varit så stor del av mig ända fram tills dess. Jag fick hitta bättre orsaker till mina ”Varför?” och landade i en person som jag faktiskt tycker mycket bättre om. Jag och Plikten är för evigt sammanfogade, men ibland säger jag faktiskt nej. Det gjorde jag aldrig som yngre, jag anmälde mig dessutom som frivillig innan alla de som behöver tänka efter innan de anmäler sitt intresse att hjälpa till hade fått chansen.

Med detta sagt kommer nu resultatet av de studier som gjorts vid Johns Hopkins-universitetet angående effektiviteten av att stänga ner samhället under pandemin. Effektiviteten var vad man skulle kunna kalla negativ enligt en ny analys av forskare vid Johns Hopkins.

”Nedstängningarna under den tidiga fasen av pandemin 2020 minskade dödligheten i COVID-19 med cirka 0,2 %, sade den breda översynen av flera vetenskapliga studier.
”Vi hittar inga bevis för att nedstängningar, skolstängningar, gränsstängningar och begränsande sammankomster har haft en märkbar effekt på dödligheten av covid-19”, skrev forskarna.

Men forskningsdokumentet sa att nedstängningar hade ”förödande effekter” på ekonomin och bidrog till många sociala sjukdomar.
”De har bidragit till att minska den ekonomiska aktiviteten, öka arbetslösheten, minska skolgången, orsaka politisk oro, bidragit till våld i hemmet och undergräva den liberala demokratin”, står det i rapporten.

”En sådan standardmässig nytto-kostnadsberäkning leder till en stark slutsats: totala nedstängningar bör undvikas som ett pandemipolitiskt instrument,” avslutade tidningen.
Tidigt införde många stater och 186 länder förbud mot arbete, socialisering, personlig skolgång, resor och andra restriktioner för att begränsa spridningen av sjukdomen, med hänvisning till rekommendationer från de bästa hälso- och sjukvårdsexperterna.
Forskare vid Imperial College London, till exempel, förutspådde att sådana steg skulle kunna minska dödligheten med upp till 98%. Detta hände aldrig, enligt den nya studien av forskarna Steve Hanke, Jonas Herby och Lars Jonung vid Johns Hopkins.

”Sammantaget drar vi slutsatsen att nedstängningar inte är ett effektivt sätt att minska dödligheten under en pandemi, åtminstone inte under den första vågen av COVID-19-pandemin”, skrev de.
De undersökte dödsfall tidigt under pandemin och fastställde att vid slutet av den undersökta låsningsperioden, den 20 maj 2020, hade totalt 97 081 personer dött av covid-19 i USA.
En framträdande studie vid den tiden hade uppskattat att det skulle finnas 99 050 dödsfall utan nedstängningar.

Hanke är grundare och meddirektör för Johns Hopkins Institute for Applied Economics, Global Health, and the Study of Business Enterprise. Herby är specialrådgivare vid Center for Political Studies i Köpenhamn, Danmark. Jonung är professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet.
De genomförde en ”metaanalys” av dussintals studier som undersökte dödlighet i COVID-19.
Trots de övergripande fynden noterade de några bevis för att stängning av barer bidrog till att minska dödsfallen.

”Att stänga icke-nödvändiga företag verkar ha haft en viss effekt (att minska dödligheten i COVID-19 med 10,6%), vilket sannolikt är relaterat till stängningen av barer,” sa de.
Forskarna sa att tidpunkten för nedstängningar och oavsiktliga konsekvenser kan spela en större roll än väntat för att påverka dödligheten.
”Nedstängningarna har begränsat människors tillgång till säkra platser utomhus som stränder, parker och djurparker, eller inkluderade utomhusmaskmandat eller strikta restriktioner för samlingar utomhus, vilket tvingar människor att träffas på mindre säkra platser inomhus”, skrev de. ”Vi hittar faktiskt vissa bevis för att begränsning av sammankomster var kontraproduktivt och ökade dödligheten i COVID-19.”

Jaha, så så är det med det. Och nu ska vi förhålla oss till ett nytt läge där världen har blivit ännu mer uppdelad i läger. I USA har det enligt vänner blivit riktigt illa i vissa familjer, samhällen, församlingar. Folk hatar varandra. Och är det inte inställning till pandemin så handlar det om sexualitet, ras, politisk inställning till samhälleliga ansvar…

Nej, usch. Dagens blogginlägg blev kanske lite neggo, men jag kommer igen. Mest av allt håller jag nu tummarna för att hävandet av restriktionerna den nionde februari får hålla i sig, för i april vill jag fira en av mina fantastiska småsyrror och hennes blivande make då de ska knyta hymens band. Jag längtar! Vid den här tiden 2020 planerade vi för vår dotters bröllopsfest på Skansen. Bröllopet blev 12 personer starkt istället för 120 personer. Jag tycker det blev underbart ändå, och det blev åtminstone inte inställt. Hur kommer vi att fira framöver, kommer det att bli som innan eller har vi slagit in på en ny väg? Och hur kommer vi att se på våra medmänniskor? Kommer alla vi möter att vara potentiella mördare? Maskerade smittohärdar? Ja, vi får väl se. Jag ser fram emot att få sjunga i kör igen och ta mig ur känslan av att ha blivit allt för introvert för mitt eget bästa. Jag gillar ju egentligen att hänga med folk! Klart slut.

Funderingar

En dag i skuggornas land.

27 januari, 2022 4 kommentarer

Vaknar idag till liiite större förmåga att känna doften av mitt chairooibos och dansar en riktig happy-dans! Dessutom vaknar jag för första gången på allt för lång tid utan en ihållande huvudvärk. För mig som har lidit av så mycket huvudvärk i livet var det väl inte konstigt att just det symtomet skulle kännas mest framträdande vid Covidsmitta, men ändå. Tyvärr blev det inte direkt bättre av att jag dråsade ner i backen då jag satte mig i den underbara hängstolen i dotterns gamla rum häromkvällen. Jag drog i så hårt att jag började misstänka att jag hade fått en whiplash. Smärtan har varit konstant, från huvudet, nacken, axeln och ner över ryggen. Igår kändes det som att jag höll på att bli galen. Efter en lång, varm dusch, massage med liniment (Tack maken!) och spikmatta i säkert en timme har jag glidit in och ut ur sömn i över tolv timmar. På något sätt kanske det värkte ut, för idag känns det faktiskt bättre! Att jag då dessutom kunde känna doften av morgonteet blev en fantastisk bonus.

Efter att vår värld i över två år blivit helt styrd av coronaviruset känns det ändå som att vi börjar nå fram till slutet av denna sjuka period. Inte en människa går fri från smittan, den tar över överallt och är nu inte längre något dödligt hot på det sätt som i början. Jag funderar lite på hur vi förhåller oss till allt i världen som medför potentiell risk för sjukdom, skada eller död. Bilkörning. Föda barn. Vandring i fjällen. Sex. Hårt fysiskt arbete. Äta mat (sätta i halsen, matförgiftning, oupptäckt allergi). Flyga. Cykla. Gå på en väg utan trottoar. Tobak, alkohol, narkotika. Mediciner. Äta socker, låta bli att röra på oss, hålla oss isolerade från andra människor.

Personer med hälsoångest har med all sannolikhet blivit mycket sämre under den här perioden och jag undrar hur de långtgående effekterna kommer att se ut. Hur ser vi på döden efter de här åren? Inte längre en naturlig del av livet? Eller har en viss typ av död större rätt att existera? Det är självklart och rätt att den svårt sjuke Björn Natthiko fick ta livet av sig under kontrollerade former, etiker har kommit fram till att det är helt rätt att ta livet av en nyfödd med fel kön eller svårt handikapp, men en multisjuk åttiofemåring som inte tål minsta lilla sjukdom ska hållas vid liv till varje pris? Jag vet att det låter drivet till sin spets, men jag är bara intresserad av när vågskålen slår över och av vilken anledning. Argumentationen är minst sagt ”all over the place” och detta är ett svårt och tungt ämne att diskutera. Man landar gärna i känslor, inte i logik. Förut har ”kyrkan” haft stor påverkan på hur folk har ställt sig till denna fråga, mer och mer ofta ställer sig folk i denna och liknande frågor med ”vetenskapen” i ryggen.

Efter denna tunga fundering visar jag här min fantastiska amaryllisodling för dig som är intresserad. I år har jag som plan att översomra lökarna i välgödslad jord för att ge dem de bästa av förutsättningar. Som du ser är en knopp på väg upp och jag hoppas att det fortsätter komma fler blommor under våren. Det är ju ingen vacker lösning att ställa alla krukor på en bricka på det här viset, men det här projektet ger mig mycket glädje. Hur många gånger kan man få en amaryllis att blomma om? Kanska får vi se!

Funderingar

Hur ser du på dig själv och andra människor?

22 januari, 2022 Inga kommentarer

Kickstarta året med hjälp av Oliver Burkeman, författaren till Fyratusen veckor : tidshantering för ett ändligt liv och författarna till Hälsosegrar – den vetenskapliga vägen till ett friskare liv. Programmet är riktigt bra och kändes värdefullt och inspirerande, även för mig som egentligen ofta upplever att jag har hört allt som finns att säga om dessa ämnen. Vem mår inte bra av lite pepp?

Att tänka över sitt liv och göra något åt surdegar och sånt som bara blivit tänker jag är hälsosamt. Kanske är det just detta som gör att jag intuitivt älskar den känsla av nystart som erbjuds efter semestern då skolornas hösttermin börjar? Nyår. Ett helt nytt kollegieblock, pilotavsnittet till en serie som ingen tipsat om men som ändå verkar fantastisk. Ett nytt plagg, en nygrävd rabatt, en bebis. Som du vet är jag även mycket nostalgiskt lagd och älskar second hand, så jag vet att det finns en balans att uppnå i de allra flesta fall. Det finns en anledning till att 16 Weeks of Hell inte håller på längre, eller att en evighetslång semester mest gör en rastlös.

För min egen del har årets första veckor handlat mycket om fortbildning och funderingar över hur jag ska kunna möta mina klienters behov. Min svärmor skickade en mycket intressant krönika av Lotta Lundberg; Jag ringer hellre Fröken Ur än en chatrobot. Lundberg skriver en klarsynt analys av hur hon uppfattar att psykiatrin ser på människors känslomässiga behov. Är det mänskliga psyket inte mer komplicerat än att vi kan ställa en robot som bollplank då någon mår dåligt? Man undrar ju. Psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset håller nämligen på att utveckla en chatrobot som ska hjälpa människor med ångest, en röst att lyssna till när man har sorg eller kanske har relationsproblem. ”Vad tråkigt att du sörjer. Jag förstår att du har det tungt. Ska jag länka dig till 1177?” Är det dit vi har kommit?! Jag blir rädd. Lotta Lundberg blir förbannad. Kanske är det min okunskap om AI som gör att jag inte vet bättre, men min övertygelse är ju trots allt att AI aldrig någonsin kommer att nå skapelsen, själva kärnan, hur duktig den än blir på att efterapa originalet.

https://youtu.be/mkQj30vhjCU

Nä, jag är inte i skick att skriva långa analyser över att mänsklighetens eller min egen sista tid står för dörren, det är så många andra som sköter det från olika håll. Religiösa organisationer. Klimataktivister. AI-ivrare. Min granne. Min morfar i himlen. Jag har fortfarande förkylningssymtom, men det verkar som att jag överlevt åtminstone denna omgång av de senaste två årens största hot mot människans existens. Jag vill inte förminska Covid -19 på något vis, vi har allt för många som har offrats på detta altare, men jag undrar om inte människors dumhet är långt farligare än denna sjukdom. Och hur vaccinerar vi mot den? Lev väl, hör du. Säg något snällt till dig själv idag och säg sedan något snällt till någon annan. Då har du genast bidragit till att balansvågen väger över mot den ljusa sidan utan att det har kostat ett öre.

Funderingar

Mötet.

19 januari, 2022 Inga kommentarer

Jag går där du gick och blir välkomnad av solen i ekens krona. Nu är du en av alla de som funnit sin tillflykt här på Sturkö. Andra såg ön som sitt fängelse och kunde inte komma härifrån fort nog, för dig var det tvärtom. Du älskade att komma ut hit också då du hade flyttat in till stan. Jag känner suget av evigheten, hur tiden stannar och påminner om vad som egentligen betyder något. Jag är tacksam för de frågor jag ställde för mina barns skull. Delar av dig finns kvar i dem, livet blir så onödigt svårt om vi inte förstår var vi kommer ifrån. Jag hade hoppats på fler samtal utan beröringsskräck, men nu blev det inte så. Några av de viktigaste svaren fick jag och jag vårdar dem för både dina och mina efterkommande. Tack för alla goda middagar, Bayernresorna, skratt, stöd och uppmuntran. Jag är glad att vi visste var vi hade varandra. Din trötta kropp får vila här medan du fortsätter. Gå i frid.

Funderingar

Fiat lux.

13 januari, 2022 Inga kommentarer

Varde ljus. ”Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser. Ljus i fysisk bemärkelse kan mätas och kvantifieras på olika sätt, men det finns inget direkt samband mellan dessa mätvärden och vår upplevelse av ljus i en specifik situation.” Wikipedia

Låter du ljuset uppfylla ditt sinne? Släpper du in det i ditt hjärta? Öppnar du dina ögon, vågar du möta det? Är du den som reflekterar ljuset, den som får ljuskatter att dansa i rummet? Gör du något för att skapa ljus i denna värld som ter sig så mörk ibland?

Så många mår dåligt av uteblivet ljus under den här tiden på året, men nu vänder det. Dagarna blir längre, ljuset blir starkare, värmer bättre. Själv eldar jag. Stearinljus och brasor värmer och lyser upp. Det hjälper också.

Ett skepp kommer lastat med sådant som gör dig glad, hur länge klarar du att vara med? Tacksamhet är lätt att fånga för somliga, andra får jobba hårt för att hitta livets ljuspunkter. Det bästa är att det blir lättare att hitta ljuset om du övar och lär dig känna igen det.

Funderingar

10 000 dagar med samma efternamn.

5 januari, 2022 4 kommentarer

Mellan den 19 augusti 1994 och den 4 januari 2022 har det gått hela 10 000 dagar. Fråga mig inte hur det gick till, men på något vis hamnade vår 10 000-dagarsjubileumsdag i kalendern på telefonen. Tiotusen dagar. Det är ju en hel evighet! Så lite vi visste, både maken och jag. Vi har varit med om så mycket fint och så mycket svårt tillsammans. När jag ser bilden här ovan minns jag känslan av overklighet. Hade vi verkligen lovat varandra evig trohet? Och vad skulle det innebära? Men mest kändes det faktiskt självklart och rätt. Rätt känns det fortfarande och det självklara har vi fått jobba oss fram till.

Förälskelse och kärlek har somligt gemensamt, men de är inte synonymer till varandra. Det förstår man om man tänker på hur många man kan älska. Förälskelsen tenderar att vara knuten till en person, och under korta och ganska intensiva perioder. Det är inte konstigt att Hollywoodkändisar (eller vanliga Svenssons) ”har träffat sitt livs kärlek”, hunnit skaffa barn tillsammans och sedan skilja sig inom bara några år. Det ligger säkert inget falskt i deras uppsåt. De som tolkar allt efter evolutionsteori menar att förälskelse är starkt bunden till betydelsen för artens fortlevnad. Man svävar i ett rus av serotonin och dopamin och blir blind för eventuella baksidor hos föremålet för förälskelsen. Allt som betyder något är att få vara nära och uppleva världen bara med föremålet för förälskelsen. Har man tur övergår detta stadium i en varaktig kärlek. I denna starka anknytning kan det finnas utrymme också för svagheter och svårigheter. ”I nöd och lust”.

Det finns de som älskar bara ett fåtal och andra som älskar många. Det finns den obesvarade eller den allt för svåra kärleken. Det finns somliga som tappar taget om varandra, men hittar tillbaka. Det är inte ovanligt att man i långa kärleksförhållanden får uppleva flera perioder av förälskelse. Det finns par som lever tillsammans utan att älska varandra. Man kan älska någon och vara förälskad i någon annan. (I de flesta otrohetsfall är detta ett faktum, något som innebär att så många väljer att gå tillbaka till den trygga kärleksrelationen då de inser att förälskelsen kommer att kosta för mycket att bygga vidare på.) Det finns folk som misstar förälskelse för kärlek och är ständigt otrogna pga detta.

Problemet med alla relationer är att de kräver engagemang. Inte ens föräldra- och barnrelationen är 100% säker. Vi behöver berätta för personer vi älskar vad de betyder för oss. Inte bara för deras skull, utan också för vår egen. Ibland får vi göra saker för den andres skull, offra något. Inte på ett skadligt sätt, utan som ett sätt att visa sin goda vilja. ”En till mig, en till dig och en till oss båda.” Kommunikation är A och O. Inte om allt och överallt, men i tid och om sådant som känns viktigt för en själv. Hur ska den andra annars kunna veta vad som snurrar runt i ditt huvud? Dessvärre är ytterst få tillräckligt kunniga i den ädla konsten att läsa tankar.

Igår skålade vi för 10 000 dagar till i varsin kopp örtte (maken fastar) och sedan fick det vara bra med det. Efter så många dagar tillsammans vet vi var vi har varandra, men inte utan att det har kostat på. Och det tycker jag är viktigt att förmedla, särskilt för par som inte varit ihop så länge men är förbi förälskelsefasen. Ibland är det fantastiskt, ibland är det fruktansvärt tungt och för det allra mesta ÄR det bara. Svårigheterna kommer, vare sig vi vill eller inte, vare sig vi gjort oss förtjänta av dem eller inte. Det är mycket som är tungt att bära och ibland förlorar vi all styrka. Ibland kan jag få bära dig, ibland får du bära mig och ibland får vi bara vila i Guds nåd (eller med hopp om bättre tider för alla som inte tror på en högre makt). Ta hand om dig. Och vårda kärleken, både den romantiska och den som bygger på familje- och vänskapsband.

Funderingar

Nedslag i tankarna.

2 januari, 2022 2 kommentarer

På rullande sten växer ingen mossa, men väl på stubben som står med rötterna väl förankrade i jorden. Jag känner mig många gånger som en stubbe, men jobbar numera på att få lite fart. Jag tycker mossa är vackert, men att vara mossig är inte särskilt eftersträvansvärt. Utveckling är spännande och leder framåt och det är ditåt jag är på väg. Det är skönt att ha riktningen utstakad!

Funderingar

Och hur har året varit?

8 december, 2021 Inga kommentarer

En lista liknande denna svarade jag på för flera år sedan, men jag hittar den inte just nu. Hur som helst fick jag frågorna från Anuschka Rees. Visst är det lite tidigt att svara med flera veckor kvar på året, men jag tyckte det passade bra idag. Dessutom ger det dig chansen att göra något liknande i god tid innan året har gått över till 2022. Enjoy!

MITT 2021

Vilken händelse, stor eller liten, tänker du berätta för dina barnbarn om?
Det går inte att blunda för Coronavirusets påverkan både på samhälls- och på individnivå. Jag gillar inte när rädsla får styra viktiga beslut. Det är farligt på flera olika plan. Jag hoppas att de beslut som har tagits och som kommer att tas framöver (vaccinbevis har redan gått igenom, nu diskuteras tvångsvaccinering) inte leder till stora oroligheter. Gängbrottsligheten påverkar numera mer och mer ofta även oskyldiga, något som gör att jag kan oroa mig över våra barns trygghet även om de numera är vuxna. Jag har två kusiner i Stockholmstrakten vars tonåringar har blivit rånade under hösten. Två olika, på ställen där mina familjemedlemmar bor och verkar. Jag vill inte gå in på detaljer, men ”vi har varit naiva” känns numera som en riktig trigger för mig.

Om du fick beskriva ditt 2021 med 3 ord, vad skulle det vara?
Kontakt, hälsa, oro

Vilka nya saker upptäckte du om dig själv?
Jag fortsätter lära mig och utvecklas trots att jag nu har fyllt femtioett. Efter att ha känt på tanken att jag kanske är en vinterbadare har jag vid ett par tillfällen fått möjlighet att bekräfta detta! Just nu känns det kanske lite för kallt för decemberbadet jag planerade i november, men jag tror det blir av.

Vilken enskild prestation är du mest stolt över?
Att jag känner hur rätt jag har landat yrkesmässigt och att jag är en bra samtalsterapeut.

Vilken var den bästa nyheten du fick?
Att yngsta lillasyster skulle gifta sig nästa år! Åh, vad jag längtar till att fira kärlek och hopp.

Vilket var ditt favoritställe som du besökte 2021?
Alltså, här finns det två platser som slåss med varandra. Dels Stockholm/Nynäshamn då alla våra barn numera bor där, annars älskar jag att stå vid Östersjön och titta ut över horisonten i alla väder och vid alla sinnesstämningar!

Vilka av dina personliga egenskaper visade sig vara mest hjälpsamma i år?
Ja, det skulle kanske vara att jag är genuint intresserad av andra människors väl och ve, både då det gäller nära och kära och klienter jag möter i mitt yrke.

Vem var din bästa person som du alltid kunde lita på?
Maken och jag har båda jobbat hemifrån i år och har fått förlita oss på varandra både för känslomässiga och praktiska behov.

Vilka nya färdigheter har du lärt dig?
Jag har blivit en mer utvecklad planttant och somligt sitter definitivt numera i fingrarna. Jag vågar lita på mitt eget omdöme gällande odlandet på ett helt annat sätt än jag gjort förut.

Vad eller vem är du mest tacksam för?
Livet!

Om någon skrev en bok om ditt liv 2021, vilken typ av genre skulle det vara? En komedi, kärlekshistoria, drama, film noir eller något annat?
Boken skulle nog bli någon slags feelgood, eller en coming of age-bok passande klimakteriedamer istället för tonåringar. (Dessa två engelska begrepp heter samma på svenska vad jag vet, men feelgood är böcker och filmer som ska få mottagaren att må bra och coming of age handlar om tonåringar som går igenom något slags utveckling.)

Vilken var den viktigaste läxan du lärde dig 2021?
Det man investerar rikligen i betalar sig vanligtvis. Mest tänker jag på att jag faktiskt skött trädgårdslandet mycket bättre i år, hela vägen, och att vi därmed välsignades med en stor skörd.

Vilka mentala blockering(ar) övervann du?
Att min kropps utseende skulle spela någon roll. Jag har gått ner en hel del i vikt, men med det följer att huden blivit slapp. Det blir liksom aldrig bra och börjar man joxa finns det alltid något annat som måste fixas. Jag mår bra och kan använda min kropp, det är ju underbart.

Vilka 5 personer tyckte du mest om att umgås med?
Fem förslår inte. Jag kan inte välja ut ett så snävt antal.

Vilket var ditt största genombrottsögonblick karriärmässigt?
När jag fick två paketbokningar samma dag.

Hur har din relation till din familj utvecklats?
Att också yngsta dottern flyttat hemifrån innebär att jag fått ett annat förhållningssätt till barnen. De är ju vuxna, men jag är fortfarande deras mamma och vi behöver varandra på olika sätt. Det är en spännande väg att gå, den där då man upptäcker nya sidor hos varandra. Maken och jag har också blivit både ”empty nesters” och arbetar hemifrån båda två. Det innebär också att vi fått ett nytt slags förhållande.

Vilken bok eller film påverkade ditt liv på ett djupgående sätt?
Just nu är jag alldeles uppslukad av Daniel Bergmans Hjärtat. Sådan är jag, jag må fundera mycket, men när det gäller filmer och böcker minns jag mest det som gäller ”just nu”. Jag följer serier för underhållning, inte för att de ska påverka mig. Jag har läst en del böcker för att förkovra mig i mitt yrke som jag tycker har varit mycket användbara, men jag vet inte direkt om jag kan säga att de påverkat mig på ett djupgående sätt.

Vilken var din favoritkomplimang som du fick i år?
När någon tackade dotterns föräldrar för att hon är så ”j***a grym”.

Vilka småsaker gillade du mest under ditt dagliga liv?
De näst intill dagliga promenaderna i vårt vackra närområde.

Vilka coola saker har du skapat i år?
Jag vet inte att jag skapat något coolt överhuvudtaget, men jag tycker det är roligt att jobba på relationerna jag har med syskonbarnen. Med olika intresse och framgång naturligtvis, beroende på ålder och fas i livet. Jag vill gärna lära känna också mina syskonbarn i Skottland, så det vill jag gärna ta tag i. Och makens syskonbarn. Det är svårt att ta en fika med någon i Sydney, så det får lösas på annat vis.

Vilket var ditt vanligaste mentala tillstånd i år (t.ex. upprymd, nyfiken, stressad)?
Nöjd skulle jag vilja säga!

Var det något du gjorde för första gången i ditt liv i år?
Vinterbadade!

Vilken var din favoritstund med dina vänner?
Innerliga samtal med fina, fina vänner.

Vilket huvudmål lade du grunden för?
En god hälsa in i ålderdomen.

Vilka bekymmer visade sig vara helt onödiga?
Av privat karaktär.

Vilken upplevelse skulle du älska att göra om igen?
Flyga med maken! Det var verkligen kul att flyga till Gotland över dagen…

Vilken var den bästa presenten du fick?
Omtanke.

Hur har din övergripande syn på livet utvecklats?
Den går fram och tillbaka. Mest tycker jag att livet är ett fantastiskt äventyr som bjuder på så många höjdpunkter mitt i vardagen!

Vilket var det största problemet du löste?
Av privat karaktär.

Vilket var det roligaste ögonblicket på ditt år, ett som fortfarande gör det svårt att inte brista i skratt när du tänker på det?
Typ varje gång jag fejstajmar med min treårige brorson.

Vilket köp visade sig vara det bästa beslutet någonsin?
Vårt köksmöblemang! Alla gånger.

Vad skulle du göra annorlunda och varför?
Min livsfilosofi är att när något är gjort hjälper det inte att älta vad som hade kunnat göras annorlunda. Jag väljer därför att ta ansvar för de val jag gjort, både de bra och de dåliga.

Vad förtjänar du en klapp på axeln för?
För att jag inte ger upp. Jag har gett upp många gånger i mitt liv och tyckt att saker varit omöjliga utan att prova. Det har hänt något mig efter mina tuffa år. Jag är snällare mot mig själv och jag låter också (mycket) ta tid.

Vilka aktiviteter fick dig att tappa tidsuppfattningen?
Trädgårdsarbete med någon bra bok i öronen.

Vad tänkte du på mer än något annat?
Troligen våra barn och deras väl och ve.

Vilka ämnen tyckte du mest om att lära dig om?
Det går inte att välja ett. Psykologi och odling/trädgård.

Vilka nya vanor odlade du?
Lymfmassage!!! Egenmassagen får väl mest räknas till vanorna, men hade jag haft de pengarna hade jag haft som vana att gå på lymfmassage en gång i veckan. Drömma kan man!

Vilka råd skulle du ge dig själv i början av 2021 om du kunde?
Håll i, håll ut! Detta fick vi ju ändå av andra, men jag upplever verkligen vikten av att göra just det.

Gjorde någon del av dig själv eller ditt liv en helomvändning i år?
Den frågan får jag nog fundera lite längre på.

Vad eller vem hade den största positiva inverkan på ditt liv i år?
Min lymfmassör Nettan gav min kropp nytt hopp!

MITT 2022

Vad vill du att det övergripande temat för ditt 2022 ska vara?
Det här återkommer jag till. Jag har redan börjat fundera över mitt årsord för nästa år, särskilt då KONTAKT varit så otroligt bra för mig och att jag trots det kände mig rätt klar redan för ett par månader sedan.

Vad vill du se, upptäcka, utforska?
Vågar jag mig på att drömma om norrsken och ishotell här?

Vem vill du spendera mer tid med under 2022?
Andra människor.

Vilka färdigheter vill du lära dig, förbättra eller behärska?
Jag vill ge mig på lite mer avancerade stickprojekt, men lockas även av återbruk av textilier. Jag vill läsa mer, bli starkare (usch, det var mitt mål för 2021 och jag har inte alls ärat det målet), bli snabbare på tangentbordet, lära mig mer om ayurveda och… Här vill jag fylla på med mycket mer! Det är ju underbart att utvecklas.

Vilken personlig egenskap vill du utveckla eller stärka?
Kan man öva på att bli kreativ? Isåfall väljer jag det.

Hur vill du att din vardag ska se ut?
Jag vill ha en inrutad vardag och hoppas kunna använda helgerna till att vara mer spontan.

Vilka vanor vill du ändra, odla eller bli av med?
Det här tror jag kommer att passa ihop med mitt årsord, så jag väntar lite med att svara.

Vad vill du uppnå karriärmässigt?
Jag hoppas att nå ut till fler klienter och att få fortsätta utvecklas och vara behjälplig i den position jag nu är.

Hur vill du minnas året 2022 när du ser tillbaka på det om 10/20/50 år från nu?
Vill inte alla kunna se tillbaka på ett kommande år med värme, glädje och tacksamhet om man får önska?!

Vilket är ditt första mål för 2022?
Ett nytt årsord, ett ledord som ska få följa med mig under hela 2022.

Funderingar

Influencers?

30 november, 2021 2 kommentarer

På min fasters minnesstund hade yngsta fastern, hennes svägerska, ett fint tal. Hon talade bland annat om att hennes äldste brors fru hade varit hennes idol från det att de lärde känna varandra. Cool, snygg och med en eftersträvansvärd stil. ”Man kan säga att hon var en influencer för mig.” Jag har funderat över vad en influencer är och om det har förändrat vårt sätt att se på verkligheten och våra medmänniskor genom sociala medier-revolutionen.

För att bli influencer behöver man ha något speciellt eller vara någon som andra har som förebild. Det börjar ofta med ett intresse, en gåva, hårt arbete och/eller ett stort engagemang, men inte bara det. Det krävs en hel del ”grit”, stor arbetsmoral och ihärdighet. Det skadar inte att ha ett stort nätverk av användbara kontakter, rätt namn och mycket pengar redan från början. För att ens personlighet, talang eller specialitet ska kunna generera pengar behöver man en stor och trogen följarskara. Och vara snygg! Kom ihåg att utseende är nummer ett för att bli framgångsrik.

Är då influencer ett nytt fenomen? Nej, det har väl alltid funnits. Förebilder och inspiratörer har stått som lysande pelare för alla oss som mest är vanliga och lever vanliga liv i vanliga bostäder med vanliga jobb och vanliga problem. Vi behöver något som lockar och drar, som ger lite glitter till vår vardag. Vissa influencers får oss att vilja bli mer, bättre, ha mer, bättre. Andra får oss att reagera, tänka, explodera. Somliga har fått stora följarskaror som liksom retat sig på dem och inte har kunnat hålla sig ifrån deras flöden. Förr i tiden var fenomenet influencer reserverat för kungligheter och kändisar, men i takt med medieutvecklingen har möjligheter öppnats för fler personer.

Det går att tjäna pengar på snart sagt allt som tänkas kan. Har du bara något EXTRA kan du bli nästa influencer, även om du kanske inte vill kalla dig det. Expert, artist, konstnär, kreatör, författare, inspiratör, poddare, motivatör, skribent, tevepersonlighet eller bara allmänt supersnygg, supersmart eller superduktig – kör på! Här har du alla Elles bloggare och profiler. Detta är bara foton, men går du in på den här länken kan du hitta inspiration till din väg till att bli influencer (eller vad du nu vill kalla dig) genom att klicka på de olika porträtten.

Funderingar

Hon som jag kunde ha blivit.

12 november, 2021 2 kommentarer

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg till ”Trettio tacksamma…” och avslutade med meningen Jag kunde bli vem som helst, men jag blev jag. (Jens Hult) Efter den påminnelsen har jag inte riktigt kunnat släppa orden. Ett tag lyssnade jag på Jag blev jag flera gånger om dagen. Det var något som verkligen talade till mig, det där med hur en människa utvecklas, vad det är som för en till varje given stund. Generna. Miljön. Kulturen. Platsen i syskonskaran. Utbildning och arbetsplatser. Vänner. Partners. Upplevelser, både positiva och negativa. Ekonomi.

Eftersom jag länge har haft ett så stort intresse av frågor runt psykologi och utveckling är det inte särskilt konstigt att jag då och då skärskådar mig själv och funderar runt var jag är och hur jag ska komma vidare. Jag kan uppfyllas av tacksamhet över allt som fört mig dit jag är i just det tillfället, men ibland sörjer jag också. Jag sörjer människor, drömmar, förhoppningar och planer som jag fått lämna bakom mig. Är det något jag insett är det att det inte finns något utrymme för mig att älta OM bara si och så hade hänt/inte hänt. Det som har skett har skett. I acceptansen runt detta faktum finns det dock utrymme för ett visst mått av sorg.

Jag kan sörja den samhällsintresserade person jag en gång var. Jag läste, lyssnade och förhöll mig till beslut, händelser och nyheter. Jag analyserade och delade gärna med mig av mina slutsatser. Jag debatterade gärna med personer som inte tyckte som jag. Jag var engagerad. Idag finns det inte utrymme för detta i mitt liv. Jag blir deppig av det svarta nyhetsflöde som uppfyller våra medier, så jag undviker nyheter och debattartiklar. Jag kan bli fysiskt illamående av hur ondskan manifesteras i människor och samhällen. Jag upplever att min strävan efter att göra gott aldrig räcker till och hur jag som privilegierad ändå inte har rätt att uttala mig. Eller om jag uttalar mig så är det alltid med risken att bli skriven på näsan av någon som vet bättre, som är mer upplyst, som har insikter som gått mig förbi. (”Skriven på näsan” är min upplevelse, jag menar inte att folk är ute efter att sätta dit mig.) Det som fyllde mig med förväntan och lust ger mig numera en klump i magen. Jag vet inte riktigt när det skedde eller om känslan kommer att kvarstå, men jag vet att jag sörjer hon som en gång var jag. Samtidigt tycker jag bättre om mig själv än någonsin, så kanske behövde jag släppa taget om den här delen av mig själv, åtminstone tillfälligt. Har du upplevt något liknande?

← Föregående 1 … 20 21 22 23 24 … 62 Nästa →