Jag älskar Sturkö. Jag älskar att vara där på sommaren då vädret är varmt och skönt, men hösten är inte dum den heller! Alla färgerna gör att allt ser annorlunda ut. Stjärnhimmelen blir mer markerad då höstmörkret breder ut sig. Det låter på ett annat sätt. Dassbesöken blir något kyligare, men den som uppfann frigolitsitsen ska ha en eloge. Så illa är det trots allt inte. Det allra bästa med de här besöken är att vara tillsammans med familj och vänner, men de hamnade tyvärr inte i kameran den här gången. Jag hade fullt upp med att umgås. Gott så. Mänsklig interaktion går före fotograferandet tio gånger av tio. Till dessa fotografiers försvar vill jag dock påpeka att bloggen används som ett sätt att dokumentera min verklighet och jag tror att långväga familjemedlemmar uppskattar lite svenska höstbilder. Ha en fin vecka alla!