Ditten och Datten

Newbuying.

8 januari, 2012 6 kommentarer

Jag roade mig med att ändra utseendet lite här i bloggen. Gillade det förra typsnittet, men det tog så mycket plats och var lite svårt att läsa. Jag gillar det här bättre.

Nu blev det lite mer svartvitt…

Gårdagen tillbringande vi med svärföräldrarna i Nyköping.

Ett grått decemberdis låg över hela denna lilla stad. Det grå och fuktkalla omslaget gör att något av charmen förloras, också i en sådan här underbar stadsmiljö. Trist. Kan det inte bara bli, tja, maj?

Svärmors bästa julbok. Hur rolig som helst! Jag snabbläste och kunde, precis som jag misstänkt, konstatera att jag är en riktig tant. Å andra sidan är det ingenting som stör mig.

Apelsinträdet bär dessvärre oätlig frukt, men dessa små godingar lyser verkligen upp rummet!

Slutligen en dukning med glada färger. Man kan inte se det här, men maten var väldigt god. En klassiker i ny tappning, nämligen Flygande Jakob! Kan inte komma ihåg när jag sist åt det, men gott var det. (Idag också. Ljuvlig restmat.)

Ditten och Datten

Och så lite vardagsliv igen.

5 januari, 2012 8 kommentarer

En liten vardagsrapport till mina nära och kära. Jag vet att min blogg är fasligt spretig, men det är mitt liv också. Det här är jag helt enkelt!

Den här vackra ängeln har min lilla extrasysterdotter pysslat ihop alldeles själv. Den sitter på ett fönster i Berlin och gör säkert alla som ser den minst lika glada som jag!

Julen är uppeldad, utburen, uppburen och bortplockad. Ljuskällorna i stjärnform får vara kvar. De är både vackra och ger det lilla extra ljus vi så väl behöver.

Som sagt. Nedpackat.

Dessa kitschtomtar fick maken av sin designintresserade moder förra julen. Min familj har en benägenhet att spara på figurljus i all oändlighet, men idag rök tomtarna trots att de bara är drygt ett år gamla. Snabbt gick det också!

Från geggamoja till…

… konstinstallation på nolltid.

Nya prover tagna. Dagens besök på vc i Segeltorp bjöd på ännu en spännande resa. Sköterskan som tog prov på mig var lomhörd, darrig och alldeles förvirrad. Hon satte stasen på överarmen men drog inte åt den. Då hon såg mina obefintliga vener frågade hon om det gjorde något att hon tog prover längre ner på armen. ”Det gör jätteont!” Eh, okej… För en stund var jag väldigt tacksam att jag inte var vännen S, för hon hade legat avsvimmad vid det här laget… Efter tryck och drag och meck hade hon i alla fall ett rör med blod och jag packade ihop och drog därifrån med ett nervöst skratt så fort jag kunde. (Ni ser hur osnyggt hon satte gasbindan.) Nu är det bara att hålla tummarna för att själva proverna är bra mycket bättre än den här gamla sköterskan! (Min gissning är att Tant Blod blivit inringd p g a sjukskrivningar. Hon såg definitivt ut att ha passerat pensionsåldern. För övrigt vill jag säga att just provtagningssköterskan som brukar ha hand om mig är alldeles underbar, både då det gäller personlighet och yrkeskunskaper.)

Som jag sagt förut står jag ut med allt oväsen i världen om det bara gäller musikutövning. Sonen och hans kompis S posar här med en banjomandolin som de försökte komma på hur man ska spela på och en fantastisk, lånad gitarr. I vanliga fall är de två små trumslagarpojkar som bl a spelar fantastiska duetter på marimba, men mellan sig spelar de på mest allt som kan göra ljud. Sådant gläder ett modershjärta!

Efter allt detta positiva kan jag väl få visa husets urkenburk… Trappan strippades på gammal matta för flera år sedan. Om och när något annat än mattlim kommer att täcka dessa trappsteg är ännu höljt i dimma. Vad tror ni? Några gissningar?

Ditten och Datten

The Voice.

4 januari, 2012 Inga kommentarer

Bästa Körledar-Ninni kommer att vara med i The Voice, men tv-folket vill inte tala om i vilket auditionprogram hon är med. Efter att ha sett kvällens program måste jag bara säga att om hon inte kommer vidare så har juryn fått knäck i öronen efter julfirandet!

Edit: Jag trodde knäcken tagit över, men Herr Uggla fortsätter påverka mig på förunderliga vis. Kör hårt, Ninni och Magnus Uggla!

Ditten och Datten

Här har det städats och fixats och fejats.

3 januari, 2012 2 kommentarer

Det står tulpaner på vardagsrumsbordet och hyacintlökarna är nedpetade i den frostnupna jorden. Matbordet står på sin rätta plats och extrabordet är nedmonterat. Granbarren finns överallt, också efter två omgångar med dammsugaren. Formex drar igång den 19 januari, så min arbetsplats är röjd och organiserad så jag kan få lite överblick över alla grejer. Det står ett fantastiskt litet brickbord från SIA i den övre hallen och väntar på att det ska bli sommar. Sonen har jobbat med en uppgift till idrotten. Hans sista termin i grundskolan drar igång om en vecka och just nu är han väldigt motiverad att köra järnet i några månader. En dotter läser Twilight och den andra pärlar frenetiskt den ena pärlskapelsen efter den andra. Maken jobbar som en gnu och själv tar jag bloggpaus.

Julkänslan kom så småningom, även om det tog lång tid, men nu längtar jag efter nytt och fräscht och ljust och rent. En ny soffa vore toppen. Just nu nöjer jag mig dock med att drömma med lillasyster och längtar efter att få komma hem till dem och se om det blir mörkgrön sammet eller grå ull… En annan syster har fullt upp med alla gäster som är på plats eller som är på väg! Ingen panik, alla på en gång.

Här ser ni mina fina farföräldrar. Denna otroliga skatt fick våra barn varsitt exemplar av i julklapp. Min far, hans syskon, alla vi kusiner och ett och annat kusinbarn har bidragit till denna släkthistoria som är alldeles fantastisk! Jag har en härlig släkt och tycker att jag har rätt bra koll på de flesta av mina massor av kusiner. Att läsa deras egna historier har dock gett mig en helt annan insyn. Det är också jätteroligt att se släktdrag och uttryck gå igenom boken som en röd tråd. En och annan tår har runnit nedför kinden då jag läst om vedermödor och sorg, men många skratt har jag också kunnat brista ut i. Jag hoppas att mina barn alltid kommer att känna samma tillhörighet med de människor som är deras släkt som jag gör.

Krossat pepparkakshus luktar faktiskt lika gott som ett nybakat!

Apelsiner. Saftiga, stora, härliga solfrukter som gör mig glad. 10 kr/kg på Kvantum den här veckan!

Nyttig och god mat kan faktiskt gå hand i hand. Och jag har saknat vitlöksdoften under hela långa julen.

Årets första konsert? Den här examenskonserten på KMH ska jag försöka ta mig till. Och med tanke på lite småskvaller här och där har jag också bestämt mig för att titta på The Voice trots att jag sett extremt lite på TV det senaste året.

Ditten och Datten

Nu är glada julen slut, slut, slut…

2 januari, 2012 6 kommentarer

… sista pusslebiten ligger på plats och våra långväga gäster har packat ihop sig och åkt söderut igen. Vi blev så förvirrade av denna ordning att vi helt glömde bort våra goda vänner som var bjudna hit på middag och så gick vi på bio i stället. Suck! Hur pinsamt är det inte att få ett samtal om att gästerna står på trappan och bankar på en låst dörr i ett tomt hus?! Nåja. Vi gör ett nytt försök på fredag. Måtte kalendern och hjärnan funka som de ska då.

Ditten och Datten

De sista skälvande minuterna på året.

31 december, 2011 4 kommentarer

Vissa åkte in till Historiska museet idag. Andra stannade hemma och jobbade med paus för dagens promenix.

Jullovsglädje!

Ge sa den lilla bäck, ge och ge, ge och ge, ge sa den lilla bäck då den ilade fram så käck…

Dumplingsfabrik. Vår familj, syrrans familj och svågerns mamma – alla var delaktiga i matlagningen i kväll. Efter kopiösa mängder av de asiatiska läckerheterna i tre olika versioner serverades varm exotisk fruktsallad à la Gino med ett generöst lager Toblerone på toppen. Tja. Det var inte många av oss som var hungriga efter den middagen.

Ditten och Datten

Julkoman…

26 december, 2011 Inga kommentarer

… har gått över i mellandagarnas limbo. Vi har haft en skön, trevlig, god och mysig helg och Lars Norén fick ingen plats vid bordet.

Vi har eldat massor av tomtebloss…

… pusslat ett 550-bitars pussel som uppvärmning för att gå över på ett med 1 500 bitar…

… lyssnat på fasansfulla (och roliga och spännande) historier hos släkten…

… degat med människor som vi älskar…

… medan andra har satt fart på julefläsket genom att träna järnet, både styrka och skratt…

Jag älskar julen och när den är över känns det alltid lite tomt. Som tur är har vi syrran och hennes familj här ända tills andra sidan nyår, så ”tomheten” kommer nog inte att kunna ta speciellt stor plats i år. Nu räknar vi ner till det nya året. 2012 står det på kalenderinsatsen till min Filofax. Jag som tycker att en cykel från 1991 verkar ”ny” har lite svårt att hänga med i svängarna. Hahaha!

Ditten och Datten

God Jul, hör ni!

24 december, 2011 Inga kommentarer

Fiffi skickade finaste överraskningspaketet. Vi blev så glada! Här syns inte ens allt då vi hade på oss halsband, armband och ett par torgvantar. För er som gillar vad ni ser tycker jag att ni ska gå till Fiffis butik. Där hittar ni massor av fina grejer!

Årets gran är den finaste vi haft. I den hänger alla våra jular tillsammans i en salig röra. Jag älskar verkligen att klä granen med barnen och se deras förtjusning i att höra samma historier om och om igen! Traditioner är viktiga.

Slutligen vår FB-hälsning då det inte skickades ett enda julkort från det här hushållet… Jo förresten, syskonen i Australien och Thailand fick! Ha en fin jul. Det tänker jag ha. Jag börjar med att hacka ihop en Jansson. God Jul!

Ditten och Datten

Äsch.

19 december, 2011 4 kommentarer

Läste just det här i ett julmejl från sonens mentor samtidigt som jag lyssnade på Cradle in Bethlehem och kände hur tårarna började rinna:

”Efter avslutningen i kyrkan går vi till klassrummet för traditionell högläsning och sedan betygsutdelning. Vi slutar kanske kl 11. Ses vi inte då, önskar jag er en riktigt God Jul och ett härligt nytt år! Sedan är det bara en termin kvar. Läskigt. Terminen startar tis 10/1 kl 08.15 enligt schema.”

Jag är officiellt en blödig smörhjärna. Och mina barn blir stora så snabbt så jag hänger inte med! Nyss satt jag ju där själv och vaggade min bebis. Kanske inte i Betlehem och någon vagga hade vi inte till honom. Men ändå.

Ditten och Datten

Lilla S är inte längre så liten.

17 december, 2011 2 kommentarer

För många år sedan skrev jag denna dikt då S var liten och nyfödd. I går fyllde hon elva år. Tiden går ruskigt fort.

Söta barn, min dotter fin
Tänk ändå att du blev min
Stora ögon följer mig
Min lilla helt perfekta tjej

Mammahjärtat bultar nu
För du är rent fantastisk ju
Lilla vackra ögonsten
Så nära mig, så ny och ren

Livet går, snart är du stor
Kämpa stark, på dig jag tror
Jag älskar dig, glöm inte det
Nu och jämt, i evighet

Vilken tur man kan ha! S mobiltelefon ballade ur en vecka innan hennes födelsedag. Föräldrarna som hade haft svårt att komma på vad hon skulle få (i-landsproblem, men lite klurigt är det allt att fundera ut presenter på ett barn som fyller år en vecka innan jul) gick till telefonhandlaren och hittade en Samsung smartfån för under tusenlappen, utan abonnemang. Låt oss säga att damen i fråga blev otroligt glad och tacksam!