Julafton 2019.
God lillejul!
Gran nummer ett hamnade ute med ljus i sig och idag ryckte systersonen in för att hjälpa till att klä gran nummer två. Sonen och svärsonen är däckade i varsitt rum efter en veckas influensa eller dunderförkylning, men de är här hemma! Julen kan börja. ❤️ God jul på dig!
Dan före dan före dopparedan.
Oj, är vi redan här??! Tiden går fort när man har roligt brukar man säga, men jag tycker att tiden springer oavsett hur mina omständigheter ser ut. Här ser ni vår förstagran. Den åkte ut idag. Det måste vara rekord att slänga ut en gran som inte ens fått uppleva julafton inomhus! Det råkade bara vara så att den barrade hiskeliga ända från dag ett och försäljaren lät oss köpa en nyhuggen gran för en hundralapp då maken reklamerade. Därmed fick vi alltså både en fin utegran (det gör faktiskt ingenting om den står och barrar på gräsmattan) och en ännu finare i vardagsrummet. Äldsta dottern ville vara med och klä granen, så nu får hon den önskan uppfylld. Alla vinner!
Just nu sitter två sjuklingar och en småförkylding på bussen från Stockholm till Malmö. De ska plockas upp vid vägskälet om en timme och sedan blir det till att fira syrrans födelsedag en vecka i efterskott. Traditioner är till för att följas och yngsta dottern ville att syskonen skulle vara med och äta födelsedagsdumplings. Det blir en bra uppladdning inför julmaten med lite exotiska smaker. Mmmm. Dumplings! Så gott att äta, men segt att tillverka.
Tomtelandet ligger fortfarande i en låda, men strumporna hänger på kakelugnen och alla julklappar är inslagna. En av amaryllislökarna jag satte för några veckor sedan kommer att slå ut lagom till julafton, hurra! De andra är också på gång, faktiskt även de två lökar som hade vilat i trädgårdslandet under sommaren. Jag ser fram emot att fortsätta experimentet, men komma ihåg att gödsla den här gången. Vad spännande det ska bli att se om det blir någon skillnad i storleken på blommorna om man jämför köpelökar och omblommande dito! Tänk så lättroad jag är. Det gör mig tacksam. Värre vore det om jag ständigt skulle utsätta mig själv för läskiga utmaningar. Ha en fin julupptakt!
Ps: Yngsta dotterns klassföreståndare skickade precis ut ett sms till alla i klassen. Hon önskade dem alla en fin jul- och nyårshelg, men skrev också att hon vet att för en del av dem är detta en mycket svår tid. Hon bifogade flera nummer till hjälplinjer och påminde också om att de får ringa henne när de vill om det behövs. Vilket fint initiativ, men vad tragiskt att det ska behövas… Ta hand om dig och de som finns runt omkring dig! Livet blir bättre om vi hjälper varandra.
Bort med det gamla.
Jag älskar att elda. Det är något med chans till nystart. Igår eldade jag upp bitar av den gamla verandan, brädor som legat på baksidan tills de ruttnat, gammalt skräp och allt som blåste ner de riktigt blåsiga dygnen i veckan. Jag fick en fin eftermiddag med elden. Stod och pratade länge med grannen, ordnade till rishögen, ut och in för att passa och fylla på. Efteråt luktade jag precis som far och jag kände mig otroligt nöjd. Kroppsarbete är givande på många plan!
Se upp!
Västlig vind med hårda vindbyar. Vindbyar? Det känns som att vi bor mitt i en rejäl vindby sedan flera veckor tillbaka. I måndags morse hade tallen på framsidan förlorat en stor gren och en hel syrén hade blåst ner på baksidan. Jag får känslan av att Emil i Lönneberga ska åka förbi med Alfred till doktorn i Mariannelund mest hela tiden, även om det inte snöar. Det lär bli en grå jul också, så jag är glad att vi har alla adventsljus som lyser upp!
Glad Lucia!
Ja, eller glad och glad. Jag tror nog inte att det var precis så Lucia skulle beskriva att hon kände sig den där gången som ledde till att hon blev helgonförklarad, men eftersom det här är en av mina favoritdagar på året kan jag inte låta bli att önska dig och alla andra just en glad Lucia .
Vem är jag att uttala mig…
… men jag kan bara inte låta bli! Jag är så o-glammig man bara kan bli, o-trendig, bekväm, lite klassisk och väldigt enkel i min smak. När det vankas Nobelfest längtar jag dock efter att rulla igenom alla klänningar och sucka av välbehag. Titta bara:
2019 måste gå till historien som året med de tristaste, konstigaste respektive fulaste klänningarna någonsin. Jag vill inte hänga ut någon och eftersom smaken är som baken behöver jag inte säga vad jag tycker om allas klädedräkter, men nog känns de i många fall som vore de kejsarens nya kläder i ny tappning… Här kan du titta och tycka själv. Ha det så kul!
I ❤️ Stockholm.
Jag älskar Karlskrona och alla människor jag har nära där.
Jag älskar även Stockholm, men jag längtar inte tillbaka till förortslivet precis. Kanske är det precis lagom att komma hit då och då för att insupa lite ”extra söta, extra fina”, svarta ytterkläder och en centralstation som har blivit helt omöjlig att hitta i. Eller nä, det är visst annat jag saknar. Tillgången till allt sådant den här kulturtanten gillar till exempel. Utsikten när man promenerar runt vattnet. Arkitekturen. Lite så. Det är nog alldeles perfekt att bo i Uttorp och komma hit då och då när jag tänker efter.
Två år och livet går vidare.
Mamma, jag saknar dig! Jag älskar dig. Grit, det där ordet som inte har någon bra översättning, det hade du. Du kämpade dig fast i livet och fortsatte ge av dig själv så länge du orkade. Jag är så glad att du hann träffa lilla Alicia och kommer så väl ihåg den här dagen.
Idag går livet vidare. Vi firar att du fanns här på jorden, men också en stor och fin händelse i vår familj. Jag ska tända ett ljus på din grav innan vi åker upp till Stockholm och vet att du gärna hade följt med om du hade kunnat.
Adventstid.
Adventstid. Nu är vi igång! Och träljusstaken har fått metallkoppar för att förhindra ev eldsvåda om vi skulle glömma släcka ljusen. Den är för övrigt handgjord och märkt undertill, sedan inköpt för 25 kr på second hand. Jag tycker det är den finaste adventsljusstake jag någonsin sett…
Äldsta dottern kom hem och lärde sig fläta saffransdeg.
Svärmor har lärt mig att lussebullar äter man inte förrän till Lucia. Innan dess är det kransar som gäller.
Min brorsdotter är lika pysselgalen som jag. Vi är ett bra team! Jag gillar vår ”skapartid” tillsammans. Varje gång tackar jag för min tid på You Do och alla år som scrappare. Jag saknar ofta att skapa i papper.