Helt elektriskt!

I söndags kom grannen förbi för att kolla om vi hade problem med elen. De hade bara två av tre faser som fungerade som de skulle och deras el dras från en elledning som står på vår tomt. Inget var fel hos oss, så i måndags kom det ett par våghalsiga män och inspekterade och fixade en kortslutning. Igår var det dags igen. Den här gången hade frysen också lagt av, så det funkade uppenbarligen stod inte allt rätt till. Stolpklättrarna kom tillbaka och fick sedan hålla på i sex timmar innan allt var som det skulle. Siste man åkte från oss vid 19.45. Lång arbetsdag! Jag fick i alla fall lite spänning i vardagen.

Ungefär samtidigt som elkillen åkte hem såg det ut såhär i vårt kök:

Jag var i Kalmar i tisdags och passade då på att ta en tur runt IKEA eftersom vi behövde ett par Knuff tidskriftssamlare. Här måste jag inflika att jag gick ut med två tidskriftssamlare, en låda med lock i A4-storlek och en badrumsmatta till övervåningen där det inte finns golvvärme. Jag är otroligt nöjd med att faktiskt bara ha köpt det jag behövde. Jag brukar annars ha hopplöst svårt att hantera just IKEA eftersom det finns mängder av ”villhöver-grejer” där. I tre år har vi pratat om att ordna med arbetsbelysning över träbänken. Under alla reor efter jul spanade jag efter något slags belysning, men hade landat i att åka till Byggvårdsbutiken och köpa en skomakarlampa eftersom det skulle vara fint. När jag såg den här lampan på IKEA ändrade jag mig dock. Jag visade bilden för maken och han tog på sig att införskaffa sagda armatur och allt elektriskt som behövdes till. Från väckt tanke till genomfört projekt gick det alltså mindre än ett dygn. Inte dåligt! Och resultatet är kanonbra.

Nu är det en fröjd att arbeta vid den här bänken! Dessutom är ljuset dimbart, vilket ger möjlighet till mysbelysning. Det enda problemet med den här installationen är att det nu syns väldigt tydligt att vår vattenkokare från ICA Maxi lämnar mycket övrigt att önska då det gäller det estetiska. Tyska syrran tycker att jag ska önska mig en bättre i femtioårspresent. Vi får väl se.

Continue Reading

Ordning på torpet!

Projekt ”samla ihop alla bilder från de senaste åren och rensa upp i röran” har gått in i nästa fas. Just nu håller programmet PowerPhotos på att leta efter dubbletter i alla de album vi lyckats skrapa ihop från diverse datorer. Vi betalade knappt 300 kr för ett program som både har lyckats omvandla gamla albumtyper till ”Bilder”, som är Apples nuvarande system, och som dessutom kan hitta dubbletter. Det känns som en riktig vinstlott med tanke på hur krångligt detta kunde ha blivit.

Har man ett problem av något slag kan man räkna med att någon annan har liknande upplevelser. Vi tror att vi är så unika, men de flesta av oss är ganska förutsägbara. Kanske inte i alla situationer, men i fler än vi kanske hade önskat. Ju äldre jag blir, desto mindre fördömande blir jag just av denna anledning. Vem är jag att döma någon? Det är så lätt att sitta på sin höga häst tills den drar iväg med en och det visar sig att man varken spänt åt sadeln ordentligt eller ställt in stigbyglar och tyglar.

Jag tror inte att det bara är av godo som den digitala bildvärlden tagit över. Kanske inbillar jag mig bara, men jag kommer ihåg att vi ganska ofta satt och tittade i fotoalbumen hemma. Hur ofta sitter folk och går igenom sina digitala fotoalbum? Vi har numera ett delat album som hela familjen kan lägga till bilder i. Dessa bilder dyker sedan upp i skärmsläckaren på teven hemma. Jätteroligt! Jag vet att det finns digitala ramar som har en liknande funktion.

Nu är det bara mammas och fars stora samling bilder som ska digitaliseras och delas med alla syskon. Det är så skönt med projekt som försvinner från Att göra-listan! Naturligtvis tillkommer det alltid nya punkter på den där listan, men över tid händer det grejer.

Continue Reading

Den som väntar på något gott…

… kan få vänta jättelänge. Härom dagen planterade jag om ett gäng krukväxter här hemma. Två stycken var en gåva från min lillasyster till sonen, men hon ville gärna att jag skulle se till att de fick det lite fräschare om rötterna först. När jag väl hade planterat om de där två exemplaren gick resten av bara farten. Jag borde säkert ha planterat om ännu fler, men nöjde mig i de flesta fall med att bara byta ut lite jord till ny och fräsch sådan. Större ytterfoder är svårt att få tag på och dessutom får de inte riktigt plats i våra fönster.

Här i bakgrunden kan du se hur mitt ”Dr Westerlunds-träd” har tagit sig. Det behöver beskäras och rensas en hel del, men stammen är nu mer som ved och den har fått en större kruka. Jag har bara så svårt för att beskära! Det verkar vara ett problem för andra också, det där att förstå att det faktiskt blir bättre om man tar bort mer än vad man riktigt vill.

Jaha. Här är målbilden. Det är ungefär som med mina träningsmålbilder. Sikta mot stjärnorna, så når du till trädtopparna!

Här i bakgrunden ser du hur mitt träd började. När jag ser det blir jag nästan lite imponerad själv över att varken ha torkat ut, vattnat ihjäl eller haft ihjäl den på annat sätt. Nu är det bara att satsa vidare!

Edit: Nu har jag knipsat av topparna och har alltså fyra sticklingar som kanske kan bli något. Heja växtkraft!

Continue Reading

Tacksamhetslista.

  • syskon
  • gästfrihet
  • kördag med Ninni
  • gamla och nya vänner
  • Lars Säfsund, gåshud, gemenskap
  • vuxna, fantastiska barn
  • sovmorgon
  • Bosse och Karin
  • kakor och choklad
  • bil som startar
  • trygg resa
  • kärlek
  • Vintergatan, förundran
  • brasa
  • studiero
  • hem
  • förvaringsmöjligheter
  • kroppkakor hos Vajlan
  • övningssamtal
  • teknikens under
  • pennor och papper
  • familj
  • bambustickor, Malins garn och trollerikonster
  • tiden som läker sår
Continue Reading

En vanlig dag.

Jag älskar verkligen Sturkö och är glad att jag sent omsider hittade Uttorp. Bredavik är mitt hjärta, lugnet, familjen medan Uttorp är hemma, naturreservatet och havet.

För ett par dagar sedan sken solen. Jag blev så chockad att jag sprang ut med kameran innan den skulle hinna gömma sig bakom molnen igen. Falu rödfärg, alltså!

Här går det vilt till ibland. Jag kom hem och såg den tomma eldfläcken. Var var granarna?! Aha! De hade blåst iväg flera meter…

Gräset är grönare än någonsin. Jag behöver inte ens leta på grannens sida stenmuren! Det har inte direkt blivit vinter än och nu hoppas jag vi slipper. Så länge vi får regn behöver vi inte oroa oss över torka i alla fall.

Småfåglarna håller sig hos grannarna, men sedan jag kom på knepet med stenen som lock är det inga skator, kråkor eller kajor som kommer åt maten i fågelmataren. Det är lite för varmt för att de riktigt roliga fåglarna ska våga sig fram, men det är vad det är. Jag kan ju inte prisa och klaga på den varma vintern i samma inlägg, hehe.

Continue Reading

På väg mot nya äventyr!

Det har varit så fint att ha yngsta lillasyster och hennes sambo här i stan de senaste åren. Nu drar de vidare på äventyr och även om jag tycker att det är jättetråkigt att de flyttar gläds jag över allt roligt de har framför sig. Idag har vi flyttstädat och ätit smarrig vietnamesisk mat tillsammans. Det blev rätt mysigt trots allt.

Continue Reading

Teveserier.

Bild från Netflix

Genom åren har jag betat av några serier. Jag är väl drabbad av samma sjuka som alla andra i dagens samhälle och tröttnar i takt med att kvaliteten dalar. Flera serier har jag därför inte kollat till sista avsnitt. Vilka serier har då varit mina favoriter? (Jag borde kanske börja med sjuttio- och åttiotalens Dallas, teveserien som jag smygkollade på bakom fåtöljen i teverummet. När jag väl fick kolla var det inte så intressant längre.) Antagligen missar jag en hel del, men det är dessa jag kommer ihåg just nu:

Cagney & Lacey, L. A. Law, Miami Vice, Sisters, Ally McBeal, Party of Five, House of Elliot, The West Wing, Six Feet Under, Desperate Housewives, Breaking Bad, Once Upon a Time, Silent Witness, Parks and Recreation, Fixer Upper, Downton Abbey, Broadchurch och nu senast The Crown (den tredje säsongen var minst lika bra som de första två, inte minst pga min favorit Olivia Colman). Maken älskade Chernobyl, serien som blev höjd till skyarna, men den var alldeles för stark för mig.

I takt med ökande antal säsonger brukar intresset för att se varje avsnitt dala, men det tror jag är ganska allmänt gällande. (Det gäller dock inte en viss släkting som fortfarande efter 33 säsonger längtar efter varje Glamouravsnitt.) CSI- och FBI-avsnitt kan man beta av lite här och där och detsamma gäller andra evighetslånga serier som handlar om brott och straff eller sjukhusserier för den delen. Cold Case, Judging Amy, House, Bones, ER…

Har du tips på en teveserie som har tillfört ditt liv något positivt? Rekreation duger bra som motivering.

Continue Reading

Gamla guldkorn. Och så Danny.

Nu har jag rensat klart bland bilderna i datorn! Det saknas fortfarande en sammanslagning av några olika gamla iPhoto-gallerier, men annars känner jag mig nöjd. Följande foton tillhör den mapp med foton som inte sorterats in i rätt år eftersom de av någon anledning bildbehandlats vid ett senare tillfälle. Vilket foto hör inte hemma bland de andra?

Continue Reading

Trettondag jul.

Idag är det sista dagen på den kristna julen. Min syrras familj har varit på innebandycup i Uppsala, många är kvar hos släkt och vänner eftersom skolan inte börjar förrän på onsdag, Åhléns fortsätter sin stora rea och folk i allmänhet njuter av en extra ledig dag. I Fredrikskyrkan satt 12 personer i bänkarna när trettondagsmässan började, men jag tror det var lite fler mot slutet. Vi i motettkören sjöng och jag passade på att beundra den vackra julkrubban lite närmare. Den är handsnidd, kanske av någon som är lite lik Emil i Lönneberga?

Efter mässan övade vi på några av körsatserna i Händels Messias. Vi kommer att framföra de första två delarna i verket tillsammans med solister och en kör från Karlshamn i mars. Hallelujakören avslutar del två och jag tror att många tar för givet att det också är slutet på hela verket, vilket det alltså inte är. Detta blev med andra ord en härlig dag i musikens tecken för mig!

Hemma väntade två hungriga sjuklingar och en gymnasist som behövde hjälp med sitt gymnasiearbete, så det blev till att laga lite mat och sitta ner för att fila på det arbete som dottern jobbat med under lovet. Jag kan varmt rekommendera receptet som jag använde till påsen med brysselkål som legat i kylen i många veckor. Det blev så gott! Vi hade cheddarost till, men jag är säker på att vilken smakrik ost som helst hade funkat. Till efterrätt tyckte jag att det väl kunde passa att plundra pepparkakshuset, men det var redan någon som hade kläckt den idén.

Snyggt jobbat, pepparkakshusplundraren! Du/ni har verkligen jobbat med finess.

Jag håller på att hejar på mina ekollon för att ett av dem ska kunna ta plats i Estrid Ericsons lilla ekollonvas som väntar på sällskap i fönstret i arbetsrummet.

Julklappsnystanet har börjat ta form. Att sticka med såhär smala stickor tar sin lilla tid, men sockorna blir smidigare och lite lättare att använda i skor än de som stickas i grövre garner. Än så länge motiveras jag av mitt ledord, men jag har lovat mig själv att dra i handbromsen om jag börjar känna mig stressad.

Imorgon drar studierna igång igen. Jag fick låna en hel packe med studielitteratur om handledning från en fin vän med stor erfarenhet av ämnet. Jag har också hittat en provklient, en modig människa som vågar låta mig testa mina nyvunna kunskaper då det är dags om några månader. Hen är arbetskamrat till ett av mina syskon, så jag känner stort ansvar för att det blir bra. Det är väldigt spännande och roligt att se att det går framåt!

Continue Reading