Med jämna mellanrum upplever jag att tiden går extra fort eller långsamt. Just nu är i en av de där perioderna där jag behöver göra stegen längre för att hinna med. Kanske är det hälsporren som ställer till det. Att beordras vila var inget problem tills jag insåg precis hur mycket jag använder apostlahästarna varje dag! ”Jag ska bara, pompompom…” Något som inte krävt förflyttning annat än i tanken har varit förberedelserna inför årets fasta.
Sedan ett gäng år tillbaka har jag uppmärksammat fastan med olika stor entusiasm. Det sägs att ”vägen till helvetet är kantad med goda intentioner”. Varför förbereda mig för något som jag eventuellt bara kommer att ägna halvhjärtad uppmärksamhet åt? I mitt fall handlar det både om den mentala kalibreringen inför själva fastan och det som händer under veckorna fram till påsk, något som gör att det känns värdefullt oavsett om jag kommer att ägna noll eller mycket uppmärksamhet åt den. Hur ser min fysiska, mentala och andliga hälsa ut? Vad hade mått bra av en justering? Novembers Trettio tacksamma dagar handlar om en liknande process, men där utan att offra något. I detta inlägg länkar jag till upplägget i ”Liten fastebok för själen” som jag hittade i världens mysigaste bokhandel på Söder i Stockholm. Det lilla häftet plockas fram varje år, oavsett temat för min fasta.
Jag sparade en lista jag berördes av då jag precis hade köpt fasteboken. Jag har ju fastat i hela mitt vuxna liv, både av andliga och fysiska orsaker, och tänkte att jag ”hade koll” på vad jag hade som mål. Denna lista väckte dock något i mig (förlåt att jag inte antecknade var jag hittade den):
Fasta från sårande ord och säg vänliga ord.
Fasta från sorg och låt dig fyllas av tacksamhet.
Fasta från ilska och låt dig fyllas med tålamod.
Fasta från pessimism och låt dig fyllas av hopp.
Fasta från bekymmer och våga lita på Gud.
Fasta från klagomål och överväg enkelhet.
Fasta från påtryckningar och bär en bön i ditt hjärta.
Fasta från bitterhet och fyll ditt hjärta med glädje.
Fasta från själviskhet och var medkännande mot andra.
Fasta från agg och sträva mot försoning.
Fasta från ord och var tyst så att du kan lyssna.
Ibland har jag delat mitt tema för fastan och ibland har jag hållit det för mig själv. I år låter jag denna lista leda vägen. Som jag skrivit förut har jag en känsla av att mörkret trycker på med full kraft. Men våren är ju på väg, solen stiger upp tidigare för varje dag och dagarna blir längre? Det är ändå dags för mig att bära in ljuset, vara ljuset, dela ljuset. Jag tänker att man inte behöver ha någon gudstro för att må bra av en sådan här period av eftertanke. Vad tror du?
(Fastlagsbullen) Här säljs det en typ av butifarra (färsk korv) med ägg i som äts innan fastan ska börja, vet dock inte hur väl fastan praktiseras här 
Lämna ett svar