Galen näktergal.
Tiden är inne då fönstret i sovrummet står öppet varje natt, om det inte lovats regn såklart. Jag älskar att ha svalt rum och (lagom) varmt täcke, inte minst är det skönt att ha det varmt om fötterna. Men nu var det inte det jag tänkte berätta om. Jag sover gott och vaknar skönt. ”Imorse” var det dock annorlunda. ”Den som sjunger på natten”, alltså näktergalen, tutade i för fullt. Han spelade en högljudd serenad värdig en person med svårt nedsatt hörsel. Egentligen var det för tidigt för att stiga upp, men efter att ha försökt stänga ögonen en stund var det bara att dra igång dagen. Jag tycker nog att ljudet flyttat lite på sig jämfört med förra året… Maken letade upp trädet ”vår” näktergal satt i för ett par år sedan. Näktergalen är en väldigt anspråkslös varelse, svår att upptäcka med en färg som smälter in i lövverket på det träd den sitter i. På något sätt inbillar jag mig att det är samma hanne som återkommit. Snacka om att sitta på röstresurser! Inte hade det hjälpt att bli irriterad, till vem skulle jag rikta klagomålet? Nej, det är bara att imponerat konstatera att den tagit sig hit hela vägen från sydöstra Afrika och hittat tillbaka hit till vår lilla ö. Jag undrar som en flundra om någon där blivit lika brutalt väckt som jag, tusentals mil härifrån? Om denna någon försökt stänga ögonen och vila en stund till? När jag vant mig vid ett speciellt ljud brukar jag omedvetet kunna sortera ut det och inte längre störas. Det brukar gå fort, så jag hoppas på att snart slippa fullt lika tidiga morgnar. Under tiden ska jag fortsätta låta mig imponeras.
Där näktergalen övervintrar är mycket närmre ekvatorn, och där är mornarna så annorlunda. Jag har visserligen inte upplevt dem i Afrika, men i Brasilien och i Sydostasien. Det går ju så fort från natt till dag, och det är mer som att tända ljuset i ett mörkt rum och plötsligt är det jättemycket aktivitet.
Lustigt, för övrigt, för jag förknippar näktergalen med kvällar, inte med mornar. Men det kanske beror på att det inte finns näktergal precis vid mitt föräldrahem, man får gå en bit bort för att höra dem. Och man tar ju hellre en promenad på kvällskvisten än klockan fyra på morgonen. I alla fall om man är jag!
Senast jag hörde näktergal var i Mértola i södra Portugal. En nordisk näktergal, faktiskt, Luscinia luscinia, fast man skulle förvänta sig en sydlig näktergal, Luscinia megarhynchos (engelskans nightingale). Det var vid elvatiden på kvällen.
Ja, det är alltid lika spännande att ta någon annans perspektiv för att se på en situation. Just det där med frånvaron av längre gryning påverkar säkert också dessa fåglar.
Är det alltså så stor skillnad i dessa näktergalars olika sång så man tydligt hör vilken art som står för musiken?
Jag vet inte om jag har hört sydlig näktergal någon gång. Alla säger att de har vackrare sång. När jag lyssnar på inspelningar tycker jag att de skiljer sig på att det finns ljud som är mer som knäppningar och knaster i den nordiska näktergalens sång, som inte finns hos den sydliga. Men det gör den inte mindre vacker tycker jag. Men jag älskar Bach’s cellokonserter och tycker inte att musik måste vara insmickrande för att vara vacker!
Jag var i sällskap av en mycket erfaren viltbiolog i Mértola så jag har hans ord och inte bara mitt eget på att det var en nordiska näktergal!
Så spännande! Jag är alltid fascinerad av folk som är mycket kunniga. Tack för att jag fick lära mig mer om näktergalarna!
Vet inte varför jag gav Bach en apostrof men nu står den där..
😅