09 Jan

Ett hem till skänks man aldrig får, ej ens på livets högsta höjder.

Jag tror att det mänskliga psyket strävar mot konformitet. Det finns en anledning till att om rätt människor bestämmer att Converse är GREJEN har helt plötsligt alla Converse på fötterna oavsett utseende, pris och fotriktighet. Jag hör hela tiden vänner och bekanta pratar om att visa sin personliga stil både i det de har på sig och det de inreder med hemma, men det är ytterst få som lyckas med konststycket.

8_6

Dotterns ritning ledde till detta slottsinspirerade hus. Rätt spännande ändå, och personligt på riktigt. Kanske något att satsa på för ett framtida boende? Skulle grannarna protestera?

Jag gillar att ha det hemtrevligt och scannar några inredningsbloggar då och då. Den enda som jag läser lite mer regelbundet är Trendenser. Inte för att Fridas stil ens påminner om min egen, men jag har läst den nästan så länge hon har hållit på att blogga, och hon är duktig på det hon gör. När jag nu tog en lite längre inredningsrunda hittade jag ett oroväckande stort antal Snoopy, en i mina ögon både ful och otymplig bordslampa som kostar 8 000 kr, på bilderna.  Snoopy designades 1967 för att sedan återintroduceras 2003, men det verkar ha varit 2015 som var IT-året för Snoopy bland svenska inredningsbloggare. Min stilla undran är om det är ett Converse-fenomen, det där med lampan, eller om det är just Snoopy som verkligen visar deras personlighet.

8_2

Jag såg ingen ljusgren i de där inredningsbloggarna. Undrar varför…

Smaken är som baken delad. Det finns inget rätt svar på vad som är ”god smak”; det finns inga färger, tapeter, gardiner, hyllor eller prydnadstomtar som rent objektivt är mer rätt än andra. Om vi inte hade det där konformitetstänkandet hade det varit omöjligt att följa trender genom tiden, men som vi alla vet är det ganska lätt att särskilja 50-tal från 70-tal och hippiestil från hipsterstil. Snart kommer ifyllda ögonbryn vara lika otrendiga som blå åttiotalskajal är idag och de flesta har väl sett någon version av den här bilden?

8_8

Jag funderade en stund över vad som gör att vårt hem känns som hemma trots att det i princip inte finns en enda grundläggande inredningsdetalj som stämmer överens med vad jag gillar förutom trägolvet i vårt ”front room”. (Köksbänkarna, köket, heltäckningsmattorna, de beiga strukturmålade väggarna, golvplattorna, fuskspröjsen på våra fönster, stilen i alla tre badrum/toaletter… Du hör ju hur fruktansvärt bortskämd och löjlig jag låter.) Jag tror att det helt enkelt är folket som bor här och några detaljer som har stort affektionsvärde som gör vårt hus till ett hem.

8_4

Mamma kallar mig för Solblomma. Därför betyder den här kökshandduken som jag fått från henne lite extra mycket.

Jag gick omkring lite och var ändå rätt nöjd över våra IKEA-stapelvaror och loppisdetaljerna. Vi kommer med all säkerhet inte att bo kvar här i all evighet och då kommer frågan vad som är värt att ta med till nästa ställe. Förra gången klarade vi oss på 27 flyttlådor, en Pilasterhylla och några tavlor. Skulle vi skala bort mer eller skulle vi lägga till saker som vi samlat på oss här? Intressant, det där.

8_1

Våra fina vänner som kom till Sverige under den förra stora flyktingvågen till Sverige fick inte med sig några minnen, ingenting av affektionsvärde, och jag vet att det gör ont. På andra ändan finns min goda vän här vars mamma var en sådan ”hoarder” (samlare) att de vuxna barnen till slut tvingade sina föräldrar att köpa ett nytt hus och bara lämna det gamla utan att vända sig om. Den väninnan, vars mamma hade sparat precis allt och mer därtill, har inte heller någonting kvar. Inga foton, inga leksaker, inga ärvda spetsar. Jag vet att det orsakat även henne ”ett hål i själen”. Inte är det så konstigt att emigranterna som kom hit till Amerikat vårdade sina sällsynta ”skatter” med stor ömhet?

Ilse Crawford skrev en bok som heter The Sensual Home i slutet på 90-talet. Pärmen i fuskmocka känns fortfarande aktuell idag då bokförlagen måste locka inte bara med ett intressant innehåll, utan också med ett spännande yttre.  Typsnittet däremot… Ruskigt fult, nästintill svårt att läsa. Innehållet är lika aktuellt som någonsin. Ilse Crawford vill få läsaren att släppa fram sina sinnen, att inreda inte bara för ögats lust, utan också för de andra sinnena. Det handlar om struktur, dofter, ljussättning, saker med affektionsvärde, organisation, om hur vårt luktsinne arbetar hårdast då det gäller att skicka oss tillbaka i tiden och en massa annat.

8_3

Stapelvaror i svenska hem? IKEA, Iittala och tulpaner.

Ett hem som är skapat för att njutas av istället för att bloggas om, visas upp på Instagram eller hamna i ett heminredningsmagasin kommer inte alltid att kunna leva upp till våra visuella krav. När jag tänker efter skäms jag över att ha dissat den skönaste soffa jag någonsin ägt, den första möbel jag köpte för egna pengar, nämligen en grå skaisoffa. Den var inte så där löjligt låg i ryggen som nästan alla trendiga soffor är, den hade tillräckligt höga ben för att man skulle kunna slänga sig bakåt och omslutas av fuskläder och perfekt mjuk stoppning, det fick plats en hel hord med gäster, den var perfekt för småbarnskladdiga händer, skröpliga gamlingar kunde både sätta sig och resa sig ur soffan utan allt för stora ansträngningar och den var skön att sova i. Jag skulle inte vilja ha in den i mitt hem igen, men räknar man bort det visuella uppnådde den de flesta punkter för ”den perfekta soffan”. Hur många har kastat ut sin partners sköna favoritfåtölj för att den inte passade in i inredningen? Jag vet flera stycken.

Tillbaka till allt det där som jag inte gillar här hemma… Hur många är det inte som slänger ut perfekt fungerande kök för att de inte gillar dem? Det är inte som att måla om en stol, något som kanske kostar en hundralapp eller två, utan det går många tusenlappar för att få till en köksrenovering även om man gör jobbet själv. Jag önskar att mitt mognare jag i framtiden inte går på trender som den där, i mina ögon fula, lampan Snoopy för att andra bestämt att det är en IT-pryl. Vi får väl se om jag lyckas.

Om du orkat läsa ända hit kanske du inte orkar fundera över hur du tänker runt det här ämnet, men det vore roligt att höra någon annans tankar också! Trevlig helg.

30 Okt

Skjortkudde.

När du har ett utslitet plagg med tillräckligt mycket tyg kvar rekommenderar jag att du gör dig ett kuddöverdrag. Idag blev det makens fina skjorta som fick hamna på lite mer permanent basis i vardagsrumssoffan. Den är så mjuk och go att vila kinden mot och jag läste precis någon rapport om att kvinnor borde lägga sig och vila en stund på soffan varje dag. Nu har jag både soffa, skön kudde och en anledning till att ta den där tuppluren.

29_16

29_17

05 Jun

Uppdatering pannrummet/tvättrummet.

Ingenjören till make kommer ofta på smarta lösningar till olika problem och jag låter gladeligen honom skruva och dra och borra och löda där det behövs. Nu har vi en gardinstång i taket och ett provisoriskt draperi som kostade några tior på IKEA.

  1. Tur att jag inte klipper i tyll särskilt ofta.
  2. Synd att IKEA inte talade om att de två längderna inte var lika långa från början. (Fast vi slipper i alla fall riskera att gardinen släpar i golvet och samlar damm.)
  3. Hela detta lilla pluttrum känns på en gång lite ljusare och jag är nöjd trots gammeltantsgardinen och genomskinligheten.
  4. Haren är mycket gladare i sin nya, svarta ram som faktiskt har ett glas i sig.
  5. Jag har sett vit väggfärg ute i garaget. Tror jag ska fylla i det omålade under skåpet. Å andra sidan ser man det inte då man inte tar kort från den trånga korridoren som jag har gjort här, so why bother liksom? 😀

5_1

5_2

5_3

29 Maj

Sista röjningsanhalten.

Så där, ja. Nu har jag organiserat och planerat och gett bort och slängt och städat och dammat och allt däremellan. Det mesta har jag fixat själv, fast familjen har ryckt in där det har passat. Det ser fortfarande lite kaotiskt ut på mitt skrivbord, men bara för att vi håller på att jobba med höst- och vinterkollektionen och det ska jämföras produkter fram och tillbaka. Under stöket är det fantastiskt organiserat och jag är faktiskt rätt nöjd. Det känns skönt. De som gillar att fengsjeja har nog en eller ett par poänger!

Så här såg det ut i vårt pannrum/tvättrum innan jag hade tagit itu med det:

Hade det här varit mitt alldeles egna hus som jag ville investera i hade jag aldrig accepterat att det såg ut så här, men nu får det vara som det är. I USA är det tydligen helt okej att lämna masoniten genomblöt när varmvattenberedaren pajar och vatten översvämmar hela golvet. Försäkringsbolagen har inga problem med det och tydligen torkar allt så bra här så man inte får några mögelskador utan bara estetiskt fula efterverkningar. Som du ser är till exempel mattan uppluckrad och masoniten (ja, de gillar att bygga med masonit här) där under är lite bucklig här och där. Kolla bara på plattan under den vänstra varmvattenberedaren! Phu.

28_7

Nu var jag i alla fall trött på att se den stora revan där mitt på golvet och bestämde att åtminstone investera i en liten matta. När man låter allt ha sin gång och inte har speciella platser för allt är det också lätt att det blir lite stökigt. Längst in till höger i bild står diverse städpinaler. Flera av dem syns inte ens här… Grejen är att vi bara använder sopborsten och skurhinken. Bort med det andra! Äntligen. Att ha strykjärnet och diverse andra udda saker stående på tvättmaskinen är inte heller någon bra lösning. Även om våra Whirlpoolmaskiner är helt fantastiska på alla sätt och vis, särskilt med tanke på vad jag upplevt i tvättväg på andra ställen här i USA, så skakar tvättmaskinen lite då den centrifugerar. Ett strykjärn vill man inte ska skaka ner i backen. Tvättkorgen står rätt bra och har precis flyttats dit från precis innanför dörrarna där den stått ända sedan vi flyttade in. Man ska inte ta upp plats precis längst fram i ett pyttelitet utrymme. Mitt fram och in till vänster står värmesystemet. Inte estetiskt tilltalande på något vis och bevis på att man inte behöver göra något snyggt för att få det att funka alldeles utmärkt. Till vänster? Torktumlare där vi brukar vika och sortera tvätten och en hylla full av udda sockor och rena handdukar (dumt ställe i husets dammigaste rum).

Så till ordning och reda. De två cylindrarna mitt på den bortre väggen ska döljas av ett upphängt draperi så småningom. Jag ska hitta något som passar tavlan och mattan.

28_1

28_2

28_3

28_4

Min tanke att ta upp rombmönstret på båda mattorna var kanske inte jättebra, men nu matchar åtminstone mattan strykjärnet färgmässigt och tavlan matchar de gula plaströren. De här bilderna är ingenting man visar upp i ett heminredningsmagasin precis, men det struntar jag högtidligt i. Varför?

1. Det här lilla utrymmet är nu dammat, städat, organiserat och funktionellt.
2. Behövs det inte fler som visar hur det kan se ut om man inte är sponsrad av företag som ger bort prylar för tusentals kronor och man inte är händig nog att genomföra en omfattande renovering som skulle inkludera mycket tid, pengar och specialistkunskaper?
3. Vi har den bästa tvättmaskinparken jag haft i mitt liv, inkluderat grovtvättmaskinen i Visättra (Flemingsberg). Dessutom behöver vi inte dela med någon. Bara det är värt att skrika ut från bergstopparna.

Upp med lite mer trevlig konst i petroleumblått och gult så ska ni få se på grejer sedan! Och kaninen ska nog få en ny ram som inte är helt sönder och som matchar någorlunda.

Något som är perfekt är dock dagens matbordsbukett. Skräpros, mynta och den där rosa som jag inte kan namnet på. Ljuvligt söt tycker jag själv.

Ps: Jag har ett foto på mina tyska syskonbarn som jag tittar på varje gång jag sätter mig vid datorn. De skrattar stort båda två och jag börjar le bara av se på dem. I kväll efter yogan sa vår lärare ”thank yourself for filling up your cup”. Mer sådant som fyller vår kopp tills den flödar över och vi kan dela med oss av allt det goda helt enkelt. Yoga, musik, barnskratt, lax med dillsås, kärlek, bus, nyvärpta ägg och nystädade pannrum. Det finns mycket som gör mitt liv fantastiskt och jag är så tacksam.

28_5

16 Maj

Soffor och himmelsfärder.

Äldsta dottern har fått en soffa till sitt rum av våra flyttande vänner. Nu ska vi klura ut hur vi fixar ett billigt och snyggt överdrag till den. Piece of cake. Eller nå’t.

15_2

Varje kväll spelar yngsta dottern Yatzy och Vändtia med maken. S har blivit en hejare på huvudräkning och sannolikhetslära på kuppen. Vi undrar alla hur det kommer sig att hon aldrig tröttnar, men varför ska man överge ett vinnande koncept liksom?

15_3

Den här texten har jag läst igenom tio gånger i kväll. Det har inte fått mig att åstadkomma någonting, men jag är helt klart i behov av att bena upp mina ”mål och planer”. Jag återkommer.

Alla svenskar verkar fira Kristi Himmelsfärd bra mycket mer intensivt än alla våra religiösa grannar. Jag tror inte ens de flesta vet att en kristen högtid är i full sving, men det går nog bra ändå. Hoppas att du får möjlighet att sväva på moln och känna lyckan bubbla i dig. Det är du väl värd.

20 Mar

Inspiration sökes.

Ja, har du något bra tips får du gärna komma med det. Fast i kväll var jag på en härlig föreläsning av en man som specialiserat sig på att renovera gamla fotografier från Utah. Han har utvecklat sina Photoshopkunskaper i femton år och han visade ”före- och efterbilder” och berättade anekdoter om alla människor och ställen som visades på bilderna. Otroligt! Han påminde oss alla om vådan av att ha alla sina bilder på bara en hårddisk. Kraschar den och det inte går att reparera filerna är de bilderna borta för evigt. Det finns så många fina fotoböcker nu för tiden. Det gäller bara att ta sig tiden att välja ut de bästa bilderna och skriva texter (minst lika viktigt). Ja, och så se till att alla foton finns på ytterligare två ställen förutom på ens egen dator. En annan dag… Kanske när inspirationen återvänt?

Mammas andra cellgiftsomgång med det nya cellgiftet gick dessvärre inte bra den heller, men hon klarade åtminstone det cellgift som gick bra förra gången nu också. Om tre veckor försöker de sig på ett tredje huvudcellgift. Hopp! Hopp.

19_6

19_5

19_1

19_2

19_3

19_4

21 Jan

Aj.

Jag satt och lyssnade på iTunes och blev slagen i magen. Så kan det gå, men du är ändå välkommen in genom dörren som blivit pimpad med ett glitterhjärta för $1,99 från Walgreens. Kliché…

20_5

Nu har vår gäst åkt tillbaka till Europa. ”Jag åker inte hem, jag åker bort. Det här är mitt hemma nu.” Fint att han har trivts så bra här. Det kommer att bli tomt!

23 Nov

Omklädd pianopall (REACH-projekt).

I två år har vi haft en urful pianopall klädd i plastläder. Jag har haft planer på att klä om den sedan dess och tro det eller ej, men idag blev det av. 2014 närmar sig sitt slut och samtidigt som jag har börjat fundera på nästa års ord så lever jag i högsta grad detta års ”reach”. Det har gett mig så mycket på många olika plan! Det här med att sätta mål och nå dem har inte varit min stora styrka och är det fortfarande inte. Däremot har jag samlat många lösa tankar i år och sett till att inte drömma bort all min tid utan också genomföra sådant som inte är ”städa, tvätta, laga mat, jobba”. (Sådant har jag nämligen alltid varit ganska bra på att lägga energi på.)

Idag var det alltså dags att attackera pianopallen. Orsaken till att jag inte har klätt om den är att vi inte har haft någon möbelhäftapparat, men jag kunde ju ha lånat en av någon av alla superpyssliga grannar. Nu slutade det med att jag köpte en för en dryg hundralapp. Hm. Hela projektet, om man bortser från tygköpet, tog mindre än en timme med lite hjälp av maken och lite mer hjälp av äldsta dottern. Påminn mig igen… Varför skjuter jag alltid upp sådant här?

1. Här är plastlädret. Jag fick montera bort ben och benställning, men det gick i ett nafs med skruvdragaren. Lite klurigare var det att dra bort de gamla häftstiften, men maken hjälpte mig med det. Det visade sig att det satt 2 343 522 häftstift till när jag hade plockat bort kartongen som satt på undersidan för att se snygg ut, så det slutade med att jag bara skar bort hela skinnet med en skalpell. Bra kvinna reder sig själv…

22_4

2. Se där. Med dessa eminenta verktyg klarade jag mig alldeles utmärkt. Tyget är ett tjockt och lyxigt möbeltyg som låg i en fyndhylla. Jag betalade mindre en en hundralapp och då finns det tyg kvar till en stor kudde om vi nu skulle vara hågade. E var med mig på Jo-Anns då vi hittade det. Vi tyckte båda det var bra med ett tyg som har samma grundfärg som soffan (mörkgrå, fast det ser svart ut här) och som kan plocka upp vilken färg man nu vill fokusera på beroende på vilken årstid det är.

22_3

3. Det färdiga resultatet. En glad färgklick som går lätt att uppdatera om vi nu skulle tröttna!

22_8

4. Helt plötsligt känns dessvärre tavellisten felklädd, men det ska väl inte vara så svårt att fixa till nu när det snart är advent och allt… Uppdatering lär komma rätt snart.

22_2

20 Nov

Kolla! Det här åt jag idag.

Jag skulle kunna lägga upp en bild på en god äggsallad om jag hade kommit ihåg att det var mat det handlade om idag. Det gjorde jag inte, så du får titta på några av syskonen till den goda clementin jag åt till mellis istället. De skymtar lite längst fram till vänster i bild.

19_3

Jag tänder ljus här på eftermiddagen så fort det börjar bli skumt. Jag gillar mysigt, inte skumt. Hellre riktigt mörkt och många ljus än dassigt och grått. Vad tycker du?

Vi fortsätter njuta av ljusgrenen. Lamporna i slingan blir inte varma, så man behöver inte hålla på och dra ut kontakten hela tiden… Varje morgon blir jag glad när jag kommer ner för trappan! Dotterns origamistjärnor blev verkligen pricken över I tycker jag.

19_1

Det är lite pysslat här och där inför nästa veckas högtid, Thanksgiving. Jag älskar detta fokus på tacksamhet och önskar att det är något som skulle genomsyra vårt samhälle på ett annat sätt än det gör idag.

19_2

Jag torkade lite höstlöv och limmade fast dem på ett snöre med tre skyltar jag hittade på nätet och skrev ut (love always, give thanks, pray often – man brukar väl höra dem i annan ordning, men jag var inte riktigt på hugget när jag limmade, haha). Jag gillar att låta årstider och högtider finnas runt omkring oss i hemmet.

Tacksamhetslista 19 november 2014

färg och form
balans
leenden från okända medmänniskor
god tandkräm
varma och gosiga filtar
bladguld
när man överraskar barnen med något och de verkligen visar sann tacksamhet och uppskattning
jag har lärt känna så fantastiska människor på min väg genom livet – här kan du t ex lyssna på Ann Allan som just har gett ut en bok om sina upplevelser då hennes mamma blev dement

01 Nov

Dagens utflykt.

Idag är det inte särskilt kallt ute, men det blåser och låter och är riktigt molnigt. Vi får väl se om det utlovade regnet trillar ner. Det har varit torrt länge nu!

Ah. Lördagar. Rätt vad det är hamnar man i ”varje lördag är smäckfull med aktiviteter”, men än så länge är det novemberlugnt. Jag är glad att dotterns ridlektioner flyttade från lördagar till torsdagar. Vardagarna är ändå fulla med måstesaker, så det känns inte lika mycket om man behöver trycka in en till.

Själv vaknade jag rätt tidigt och steg upp själv medan de andra tog sovmorgon. Jag åkte iväg till DI en runda och hittade många bra fynd idag också. Jag har fortfarande nästan inga vanliga långärmade tröjor, så jag köpte en sådan och en skön cardigan. Jag har alldeles för många 3/4-tröjor och de är för kalla på vintern (om man inte går omkring med lösa armvärmare så klart, men det har jag inte som vana att göra).

Våra grannar måste tyvärr flytta från sitt fantastiska hus p g a olyckliga hälsoomständigheter. Mannen i familjen bjöd in oss att inspektera alla spännande detaljer som huset bjuder på. B är smed och konstnär. Han gör helt makalösa skapelser och detta hus med möbler/konstinstallationer, som han byggt i princip helt själv (förutom rördragningar och en del elektricitet), är inget undantag. Kolla bara! (De fina tonåringarna på bilderna får du på köpet.) Måtte rätt människor komma in i huset och bli helt kära i det. Förresten ser jag att jag missade att ta kort på en massa coola grejer.  De svarta putsade väggarna som var specialgjorda till en konstutställning. Alla badrummen, inte bara det på fotot. (Alltså, naturstenar!) Alla fantastiska lampor, handsmidda. De andra luckorna till de öppna spisarna, flera stycken. (Den på översta fotot är faktiskt de luckor jag tyckte minst om.)

Förresten vill jag tala om att den rostfria köksbänken är det snyggaste i köksväg jag sett. Någonsin. Och då har jag i perioder nästan varit lite fixerad av kök och kökslösningar.

1_1

1_2

1_3

1_4

1_5