monnah

Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare

Varaktighetens upplösning.

Eftersom jag har skrivit här i bloggen i snart tjugo år finns mycket av min synliga och osynliga utveckling dokumenterad. Jag gillar att kunna gå tillbaka och påminnas om delar av det som uppfyllde mitt liv där och då. Somligt går i cykler. Jag utvecklas framåt och åker rutschkana ner till någon annan plats där jag får ta nya tag. Annat har varit stort och viktigt under en kortare eller längre period i livet, men blir sedan till historia. Hade jag inte skrivit om det hade jag kanske inte ens kommit ihåg det. När det väl ligger i glömskans land kanske det får stanna där för evigt, eller möjligtvis komma fram och dammas av lite då och då.

Något som aldrig förlorar sin vikt är min kärlek för hösten. Varje höst påminns jag om denna kärlek. Jag skriver mycket om den, jag tjatar kanske till och med. Varför då lägga upp flera lite halvtaffliga telefonkamerabilder och tjata om den igen? Jo. Sedan vi flyttade till Sturkö har grannarnas magnifika lönn bidragit till så mycket glädje. Ett levande konstverk med en otrolig färgprakt, en påminnelse om att stanna upp och njuta. Nästa höst står den kanske inte kvar. T har berättat att han skulle ta kontakt med en arborist för att planera nedtagandet. Jag vet inte hur långt planerna kommit, men jag är otroligt tacksam att detta vackra träd fortfarande står här. När det sedan tagits ner kommer vyn för evigt att vara förändrad.

Vilken tur att vi har en egen liten lönn på andra sidan den norra stenmuren. Vi får se till att ge den goda omständigheter så den kan bidra med den där visuella höstglädjen jag älskar. Denna lönn står mitt emellan vägen och vår lada, så jag tror faktiskt att den kan få bli kvar i det som maken vill göra om till en liten park. Det ska bli spännande att se om det blir något av hans drömmar.

Hösten finns inte bara i lönnar. Bakom ladan har vi våra läskiga aspar som skrapar mot taket där. De är också imponerande vackra. Kanske ska vi ansa några av grenarna? Vi får se. Något som absolut inte är beständigt är krassen, men fin är den. Vi har nu flera kraftiga och yvigt blommande exemplar på lite olika ställen i trädgården. Den här gulliga i lådan med rödkål och broccoli tycker jag om. Efter en tuff sommar visade det sig att min krasse bara ville ha höst, precis som jag.

8 svar till ”Varaktighetens upplösning.”

  1. Profilbild för Channal

    Hej Monnah! Så fint skrivet! Det märks verkligen hur mycket hösten betyder för dig🍁 Både i färgerna, känslan och alla tankar den väcker. Tänk vad härligt att ni har en egen liten lönn som får ta vid när den stora grannlönnen en dag försvinner.

    KRAM till DIG! Anna

    1. Profilbild för monnah
      monnah

      Ja, som du säger så är det inte bara det yttre i hösten som tilltalar mig. Vår lilla lönn är säkert barn till den stora lönnen på T och H:s gårdsplan. Att tänka att det är så gillar jag iallafall. Är verkligen glad att den står där. Kram!

  2. Profilbild för Anna i Portugal

    Varje årstid har sin tjusning och det gör mig glad att du befinner dig i hösten, som du bevisligen tycker väldigt mycket om! Kram

    1. Profilbild för monnah
      monnah

      Ja, jag älskar att vi har ordentliga årstider och njuter av dem alla på olika sätt, men jag kan säga att hösten är min favorit utan att darra manschetten… 😀 Kram!

  3. Profilbild för Marika

    Det är alltid en stor sorg när man tar ner ett träd tycker jag. Spelar ingen roll om det stör eller är delvis farligt eller så. Det svider ordentligt ändå. Så vackert du beskriver detta och hösten. Inte riktigt min favorit. Fast jag har lärt mig uppskatta den. Kram

    1. Profilbild för monnah
      monnah

      Eftersom jag kommer från en skogsbruksfamilj kan jag se känslan av skörd då man avverkar. Inte kalhygge, utan en vettig och frisk avverkning. Det lämnas plats för somliga träd att få mer plats, det lämnas ved för förmultning och andra arter osv. Ett träd är inte bara till glädje i växande form. Fast jag förstår dig, det är ju denna förväntanssorg jag känner just nu…
      Höst är inte mångas favoriter och det kan jag faktiskt också förstå. En vacker höst som denna är det en sak, men när det har regnat tolv dagar i sträck och alla löv har fallit och är geggiga på marken är det inte lika hejsan… Kram!

  4. Profilbild för Helena på FREEDOMtravel

    Jag tycker också mycket om hösten. Skulle tycka att det var jobbigt att bo i ett land som inte har tydliga årstider, på det sättet som vi har.

    1. Profilbild för monnah
      monnah

      Jag håller med! Det är egentligen omväxlingen som gör att de olika årstiderna får möjlighet att ”skina”.

Lämna ett svar till monnah Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *