Näe, den här veckan har jag blivit sittande vid telefonen vid alldeles för många tillfällen och gjort absolut ingenting annat än att förlora värdefull tid. Jag har googlat efter information och hamnat någon helt annanstans, jag har hamnat i möbelrenoveringsreels, jag har läst Substack-texter som mest handlat om att om jag bara betalar mer så kommer jag att få tillgång till ALLT och… Jag GILLAR DET INTE! Jag lade ner Instagram pga scrolltummen som ryckte i tid och otid, men fortfarande läser jag DM. Om någon skickar har jag lovat mig själv att jag inte ska scrolla vidare, men OM det händer så måste jag dela något jag också. Det är lätt att konstatera att det hänt alldeles för ofta den senaste tiden. Jag ogillar verkligen starkt att inte äga min egen tid. Då menar jag specifikt att hamna i en sits där jag påverkas precis så som det är tänkt. Jag dras in, kan inte ta mig loss. Alltså, det kan jag väl egentligen, men det är så svårt!
I veckan gick Hemslöjd, en tidning jag älskar, ut med en prenumerationskampanj. Jag gick medvetet på den. Vi har haft ett Disney+-abonnemang som varken jag eller maken utnyttjat på länge. 99 kr/månad kan man byta ut mot en Hemslöjdsprenumeration, eller två faktiskt. Jag sade helt enkelt upp Disney och beställde en ettårsprenumeration av tidningen. Jag uppskattar formatet, vet att jag utnyttjar en faktisk tidning mer än att ha PDF-versionen (som annars är lite billigare), och gillar att stötta hantverkare runt hela vårt avlånga land. Vad var det nu jag gick på? Jo, denna formulering:
Dansa tango, prata franska eller svarva en skål. Vad skulle du göra om du la undan telefonen? Hemslöjds nya nummer handlar om allt du kan göra Istället för att skrolla.
Hemslöjd
Igår kväll var jag och hjälpte vänner i nöd tillsammans med flera av deras vänner. Det var ingen ”hemsk” nöd, men den här sorten där tre vuxna inte skulle hinna allt som måste göras på två dagar pga omständigheter som inte har kunnat styras i en flytt av företagslokal. Jag älskar känslan av att vara fler som hjälps åt. Vi hade alla talat om när vi kunde komma och de ansvariga hade skrivit ”instruktioner” på post-it-lappar som vi kunde välja. Mycket effektivt. Imorgon får jag med maken i några timmar då det förhoppningsvis är dags att runda av det hela. Vi kom jättelångt igår kväll och andra ska jobba hela dagen idag. Hade jag varit hemma hade jag säkert tänkt ”skönt med fredagkväll”, men sanna mina ord – sannolikheten för att MINST en timme hade försvunnit till helt meningslöst scrollande istället för att jag hade lagt den tiden på meningsfulla aktiviteter som vi har mängder av här hemma är stor.
Vad är det för värld vi hamnat i där vi böjer våra nackar för våra dumma telefoner, precis som att det skulle vara mer intelligent än att böja dem för tyranner av andra slag?! Nej, jag är så trött på detta! Jag är samtidigt inte redo att släppa den smarta telefonen riktigt än. Jag har stängt av notiser från Meddelande eller Messenger och har bara ett svagt surrande om någon ringer. Det gör att jag nu är en sådan jobbig person som sällan svarar i telefon eller meddelanden på studs. Jag har lite dåligt samvete för det, men jobbar på att släppa det. För vem har sagt att vi måste vara tillgängliga 24/7, eller ens att det skulle vara något bra?
Jaja, där fick du en skopa av min frustration. Nu ska jag och maken beta av en lista lång som Rapunzels hår och jag ska påminna mig själv om att man bara kan ta en sak i taget. Må denna lördag, eller dagen då du läser detta, bli helt fantastisk och helt utan scrollande som du inte kan styra.
Lämna ett svar