vänner – Sida 21

Hur ska jag kunna släppa?

29 april, 2013 1 kommentar

Tänker på långa diskussioner, ledsamheter, gapskratt, kramar, blickar, undringar, matlagning, frustrationer, barnpassning, skönhetsoperationers vara eller icke vara, sladdbarn, blod, knäppa makar, fantastiska makar, barnuppfostran, vänner, fester, lycka, märkeskläder, självkänsla, pep talk, tjocka överarmar, blondinskämt, total självdistans, prövningar. Cancer. Jag hatar cancer.

Ibland önskar jag att jag var bättre på att styra mina tankar. Rätt ofta tänker jag det, faktiskt. Jag får väl sätta mig och lyssna på Citizen Copes Sideways… Temat här är inte helt rätt, men orden passar ändå in helt och fullt. Vad är en vänskap, liksom?

Ditten och Datten

Road Trip.

29 april, 2013 6 kommentarer

Idag gör mitt hjärta ont. Det gör ont så där så det faktiskt känns som om någon vrider om det utanför min kropp medan jag ser på. Det är inte skönt. Det här är inte någon rent bokstavlig beskrivning på vad jag känner. Jag håller alltså inte på att få en hjärtinfarkt om nu någon trodde det. Jag är bara så ledsen. Så ledsen. Det finns ingenting att göra åt det jag sörjer, men att jag själv har det så bra gör nästan den här smärtan ännu värre. Livet, alltså.

Vi har haft en toppenhelg i Las Vegas och vid Hoover Dam. Det var så kul att träffa ett par av våra übertrevliga grannar (vars kombinerade 50-årsfest på Hasseludden vi kommer att missa, usch, surt) och bara hänga med dem en kväll. Allt kändes ”som vanligt” trots att vi befann oss på The Strip tillsammans med tusentals festande och uppklädda människor. Vi intog en delikat middag på Harley Davidson Cafe, vilket kan rekommenderas. Mums.

Vårt hotellrum var litet, men fräscht och fint. Tjejerna klagade lite på störd nattsömn, men de överlevde. Vi tog sovmorgon, åt brunch på Subway och fortsatte till Hoover Dam. Wow. Imponerande bygge! Depressionen på 30-talet var tung för folket i USA. 7000 av dem engagerades i detta enorma dammbygge där cementblandarna gick dygnet runt. 96 personer fick sätta livet till under bygget, men ihärdiga rykten om att vissa av de döda ligger begravda i betongmassorna dementerades kraftfullt i informationsdelen.

Södra Utah, Nevada och Arizona. Öken och torrt, men oändligt vackert. På resan ner såg vi tyvärr en olycka som hade hänt precis innan vi kom dit. En död motorcyklist låg bredvid vägen efter att vi hade ojat oss över lång bilkön i en slingrig passage. Poliserna hade inte ens täckt över honom (de hade kanske fått lyfta upp honom dit han låg) och själva motorcykeln låg många meter framför honom. Att se en död människa var inte något jag längtade efter precis. Jag är inte alls rädd för döden och har mött döden några gånger förut, men just nu känns just detta ämne lite extra jobbigt.

Ta hand om dig och de dina. Kramas lite extra och säg till människor som är viktiga för dig hur mycket de betyder för dig. Det är så lätt att haka upp sig på oegentligheter, vad man inte gillar och hur andra inte räcker till även om det finns massor att vara tacksam för. Just nu är jag tacksam över att du finns, till exempel. Ha en fin vecka och ta hand om dig!

Ditten och Datten

Vardagshelg.

15 april, 2013 4 kommentarer

Ibland är verkligheten vackrare än sagan. Nu blommar persikoträden och jag njuter i fulla drag. Hoppas vi hinner tillbaka från Sverige innan persikorna är övermogna! Det skulle vara surt att ha tre persikoträd i trädgården och helt missa att äta de solvarma frukterna…

När jag vaknade i morse ville jag knappt stiga upp eftersom det var så ruskigt kallt i rummet! Senare, i eftermiddags, gick jag en promenad med två av barnen i kortärmat. Det svänger snabbt här. Vi har en händelserik och njutbart lugn helg bakom oss. Yngsta dottern har ”Thailandsflätor” (många av mina gamla elever kom tillbaka från Thailandssemestrar med sådana i håret) eftersom min kusin fixade håret på henne i 1,5 h i fredags. Uthållighet… S har också ridit, gosat med Esme, ormen och bråkat lite med en emu. Jag och maken har varit på bröllop och njutit av ung, vacker kärlek. Vi träffade också en av Ks gamla kompisar som han inte hade träffat på 20 år. De har haft mycket kontakt genom Facebook de senaste åren, så det blev aldrig särskilt konstigt. Hans fru var fantastiskt trevlig och vi satt på restaurang alla fyra och pratade och pratade och pratade tills vi fick bråttom därifrån. Det är kul med människor!

Under de senaste dagarna har jag har haft ett sorgligt samtal med någon jag älskar och jag har stångat pannan i väggen. Jag har njutit av solen och jag har förbannat mörkret. Jag har tittat på Warm Bodies (Du måste se den!!! Lite äcklig i ett par, korta partier, men annars min nya favoritfilm!) tillsammans med de två äldsta barnen och gosat med en femtonårig boa tillsammans med minstingen. Jag har delat ung, sprudlande kärlek och känt mig omsluten av gammal strävsam dito. Jag har önskat mig bort och varit helt absorberad av nuet. Det har varit fina dagar. I morgon börjar en ny vecka. Vi kämpar på med skolan. Ungdomarna/barnen ska fira kompisens födelsedag medan jag och maken ska gå på dubbeldejt med våra kompisar. Jag har en lista som jag lovat mig själv ska bockas av, en punkt i taget. Jag fortsätter förändra mitt hälsotillstånd och jag kommer förhoppningsvis att fortsätta göra människor glada då och då. Salut! Här kommer en bildkavalkad med bilder från de senaste två dagarna.

Ditten och Datten

Förändring del 4 – Hälsa.

2 april, 2013 10 kommentarer

Idag är det den första april. Jag har inte lurat någon och tror inte heller att jag har gått på något skämt, men vad vet jag? Ny månad, nya förändringar. Att ha valt hälsa som ett av mina delmål för den här förändringen var en lyckoträff. Jag har haft svårt att motivera min numera hälsosamma livsstil efter den brutna fotleden. Jag kan inte springa än och hur kul är det att göra tåhävningar och promenixa i all oändlighet? Nej, just det. Grundkosten har varit jättebra precis som vanligt, men jag har också tryckt i mig grejer som min kropp inte mår bra av. Nu ser min plan sålunda ut så här:

April blir en sockerfri månad. Jag klarade tre månader för 1,5 år sedan. Att bli totalt sockerfri är nog omöjligt och det är inte heller det jag vill. Däremot kommer jag att undvika allt socker jag vet om förutom ca en frukt och en eller ett par rutor mörk choklad per dag. Det blir inte ens födelsedagstårta i april alltså, så det är ingen idé att du bjuder mig på kalas.

Jag och yngsta dottern är djurvakter hos våra vänner fram till torsdag. Två hundpromenader om dagen i fyra dagar är väl en ypperlig upptrappning av träningen? Kat är en pigg och glad hund, så det är inga problem att få upp farten ordentligt. I morse blev det powerwalk i ett hårt och kallt vårregn, men det kändes ändå okej. Skönt att komma ut bara.

Min styrka från förrförra hösten är som bortblåst, men jag vet att den går att vinna tillbaka. Plankan, pull-ups och push-ups står sålunda på träningsschemat igen. Jag vågar inte ens titta i kväll då jag ska försöka mig på första rundan på länge. Sonen och maken hade armhävningstävling i går kväll. Låt mig bara säga att jag inte ens orkade ta mig ner på golvet. Voine. Hur ska det gå?

Tre delmål blir det alltså för den här månaden: sockerfri, pulsträning och styrka. Hoppas du hejar på mig. Och du som kan – passa på att springa lite då och då! Det finns inget som rensar hjärnan bättre. Var bara rädd om knäna och överbelasta inte dig själv. Det är det inte värt.

För övrigt vill jag bara ge dig en lång kram. Jag sitter och är tacksam över att veta att sonen är frisk och gråter över att en annan familj har ett långt värre öde. Här är min tröst: The Spirit Carries On…

Ditten och Datten

Påskafton = Tjejdag i SLC

31 mars, 2013 10 kommentarer

Vi började denna alldeles fantastiskt vackra påskafton med sovmorgon och påskbrunch. Vissa av oss njöt av naturligt vackra ägg och andra målade roliga gubbar. Alla åt faktiskt inte ens ägg. Om jag hade kunnat ladda upp fotona ordentligt hade du fått se många fler kort, men nu får du nöja dig med ”det lilla”.

Jag gillar äggjakt i trädgården. De senaste åren har vi letat ägg hemma hos min bror i Rödeby. Jag saknade storfamiljen lite extra dagen till ära, men jag såg att svärföräldrarna hade en likadan påskduk som vår fina kökshandduk och jag vet att mamma har det bra hos syrran i Skottland, så det var okej ändå. (Fullkomligt klar logik, eller hur?) Alla hittade sina ägg och jag tror att de andra blev glada och nöjda med godiset trots att det inte fanns en smula svenskt godis kvar sedan min resa. 🙂

Det är så roligt att följa vår trädgårds utveckling. I rabatterna börjar det titta upp både det ena och det andra. Hyacintplanteringar finns till exempel på flera ställen. Just den här färgen är inte min favorit, men jag imponeras av att faktiskt ha så starka och välluktande exemplar här. Hyacinter är fina som snittblommor också, så jag kanske plockar in en liten bukett vad det lider.

Det är inte påsk utan en liten penséplantering utomhus. Precis i hörnet till min olyckliga fallplats i vintras finns en liten urgröpt ”stencementkruka” som jag tyckte passade förträffligt till årets första penséer. De piggar upp då man är på väg in i huset och är helt enkelt bara vackra.

Vi har kompisen D på besök från Sverige. Han fick följa med maken, sonen och ett par andra grabbar upp till Squaw Peak efter lunch. De hade tydligen en alldeles fantastisk hajk trots att de inte hade någon kvinna som såg till att de hade ordentligt med vatten och energitillskott med sig.

Jag och tjejerna drog in till Salt Lake City istället för att ha en egen tjejdag. Det blev riktigt lyckat – shopping, överraskningar och visa ord. Mina flickor är underbara. Jag är så glad över att vara mamma (för det mesta).

Storstaden bjöd på dramatik. Att se och höra brandbilar hojta förbi tillhör inte längre vanligheterna där vi bor. Det var nästan lite spännande med sirenljud och däcktjut.

Templet. Nästan lite magiskt vackert, eller hur?

Ibland undrar jag. Sedan tänker jag att det löser sig. Japp, det gör det. Livet är fantastiskt och vi människor är fascinerande. Tror du att sådan här musik hjälper för att återfå fokus? Jag tvivlar starkt… Tina påminde mig om den här gamla godingen. Jag håller mer på den. Puss.

I’ll find my way home

Papathanassiou, Evangelos / Anderson, Jon

You ask me where to begin
Am I so lost in my sin
You ask me where did I fall
I’ll say I can’t tell you when
But if my spirit is lost
How will I find what is near
Don’t question I’m not alone
Somehow I’ll find my way home

My sun shall rise in the east
So shall my heart be at peace
And if you’re asking me when
I’ll say it starts at the end
You know your will to be free
Is matched with love secretly
And talk will alter your prayer
Somehow you’ll find you are there.

Your friend is close by your side
And speaks in far ancient tongue
A seasons wish will come true
All seasons begin with you
One world we all come from
One world we melt into one

Just hold my hand and we’re there
Somehow we’re going somewhere
Somehow we’re going somewhere

You ask me where to begin
Am I so lost in my sin
You ask me where did I fall
I’ll say I can’t tell you when
But if my spirit is strong
I know it can’t be long
No questions I’m not alone
Somehow I’ll find my way home
Somehow I’ll find my way home
Somehow I’ll find my way home
Somehow I’ll find my way home

Ditten och Datten

Hoppsan!

29 mars, 2013 4 kommentarer

När livet bjuder på det här…

… och det här…

… behöver man inte vara ledsen. Dagen har varit intensiv. Och bra. Och givande. Och skrämmande. Och för all del rätt fin också. Just nu hade gärna någon fått spela den vackraste av Beethovens vackra, Pathetique, för mig. Vissa stunder ligger en närmare i hjärtat än andra.

Ditten och Datten

Glad Påsk!

28 mars, 2013 Inga kommentarer

Vi firar skärtorsdagen med lite röntgen, barnvakt till blivande fyrabarnsmor, art class, Påskcrop hos You Do och slutprov i geografi för E. Ja, och så ska jag hinna jobba också, men kvällen är lång. På fredag kväll kommer en gammal kompis från Malmö hit på ett två veckor långt besök. Vi får se vem som får flytta på sig. Jag tror att det blir sonen som flyttar till yngsta dotterns rum och så får hon flytta in till storasyster. Så gjorde vi sist då en av makens kompisar kom och hälsade på i några dagar medan jag var på min lilla ”Europaturné”.

Glad Påsk på dig! Vi har ingenting särskilt planerat så här långt, men på söndag blir det i alla fall ett påskprogram med kören. Det blir kul, det! Trädgården behöver sig en riktig genomkörare. De mexikanska trädgårdsmästarna jobbar hårt här precis som i Kalifornien då vi bodde där. De kör omkring med sina flakbilar fulla med arbetsredskap och trädgårdsrens. Det är mycket lockande att hyra en trädgårdshjälpreda en dag, men tyvärr lite för dyrt. Jag skulle bara vilja få lite koll på vad det är som är på väg upp i trädgården, men det löser sig väl… Våra fruktträd är i alla fall fint beskurna! Alltid något att vara nöjd med. 😀

Efter en dag med flip-flops kan jag tala om att det brutna benet inte klarar att vara utan stödstrumpor än. Vristen är alldeles svullen och lite öm. Hoppas att den effekten avtar mer och mer, för annars blir inte sommaren rolig. Ett gott skratt förlänger livet och jag försökte kompensera svullnaden genom att läsa en lista med Autocorrect Struggles. Inte rumsrena, så ni får ingen länk. Jag fick alldeles ont i magen av att läsa dem… Ena dottern kom upp och frågade om jag kunde skratta lite tystare. Alltså, det kan bli väldigt fel ibland.

Påsk var det, ja. Dags för Lalaland innan dess. Ät rätt sorts godis och var glad. Här har du lite passande musik. Tack Johann Sebastian Bach. Din musik håller än.

Ditten och Datten

Listor och Mashup.

26 mars, 2013 Inga kommentarer

Min mamma är expert på listor. Om man vägde alla listor hon har skrivit genom åren, de listor jag och mina syskon ofta fick vara med och ge input till, skulle pappershögen säkert väga minst lika mycket som en stadig bebis. Jag har alltid haft ett kluvet förhållande till listor. Inte vet jag varför. De är ju bara toppen! Man bearbetar, blir inspirerad och kommer på en massa smarta idéer när man väl börjar skriva. Undrar just om det är lika effektivt att skriva listor i telefonen. Hm. Det är säkert någon som har forskat i saken.

De här listsajterna är beroendeframkallande. Kom inte sedan och säg att jag inte varnade dig.

Top Tenz
The hundred best lists of all times
Listverse

Jag älskar Barnes & Noble, bokaffären som ligger fem minuter härifrån. Barnen gillar också att följa med. Jag har så svårt att acceptera tanken på att böcker börjar försvinna ur världen… Folk har fullt upp med internet och läser färre och färre böcker. B&N satsar mycket på Nook, en läsplatta, men jag vet inte, jag. Jag gillar riktiga böcker.Ett hem utan böcker är tomt och ödsligt. Hur som helst. Härom dagen var vi på B&N för att införskaffa födelsedagspresent till mannen i familjen. Reahyllorna var fulla av fantastiska fynd! En listbok för en femma; Vem kan motstå något sådant? Jag köpte några andra böcker till presentlådan också. Och en chokladkaka. Men det var en sådan där fin, nyttig choklad och vi var fyra som delade. Nu har jag fyllt i några listor per dag. Vissa listor får tre rader, andra är betydligt lättare att fylla. Vad skulle du skriva här?

Nu ska jag njuta en stund av att låta trycka ryggen mot spikmattan. Dagen har varit lång och intensiv och jätterolig. Vi hade två grannfamiljer över på middag och social samvaro och de gick inte hem förrän klockan var närmare 22! Tur att våra barn inte har ”vanlig” skoldag i morgon. 🙂 Sonen har ett par dagars lärlingsjobb hos en granne. Grannen är i 60-årsåldern, men vad betyder ålder? G (och vi vuxna, och tjejerna) älskar att umgås med denna man och hans coola fru (som dessutom är finska, även om hon flyttade till Kanada som femåring). Tror du inte att världen skulle se bättre ut om vi umgicks mer över generationerna? Det är nämligen jag tämligen övertygad om. Spikmattan var det, ja, efter dagens musiktips.

Hur kul som helst – Pop Danthology 2013. Imponerande! Tänk vad man kan göra nu för tiden. (Tillägnad min kompis M i Tyskland som har firat sin födelsedag idag. Grattis!)

Ditten och Datten

Hipp, hipp, hurra!

24 mars, 2013 Inga kommentarer

Grattis till älsklingen som idag fyller lika många år som sin skostorlek. Han ligger bara några månader framför mig, men har många fler gråa hårstrån än jag. Han är dessutom lite visare på vissa plan och lite dummare på andra. Än jag, alltså. Vårt team brukar funka rätt bra tillsammans. Han puttar, jag stoppar. Han rättar i leden, jag fluffar. Bra så. Hur har du det med din livspartner? Är ni som två kloner eller kompletterar ni varandra med olika egenskaper?

När jag fyller 43 i oktober vill jag vara i lika bra form som då jag var 41. Det låter väl som ett bra mål? Jag har insett att mål som ”se ut som Demi Moore” (fast det vill jag ju inte) eller ”vara lika vältränad som Wanja, 76” inte går att leva upp till. Fast jag blir ruskigt inspirerad av Wanja och kan säga ”kan hon så borde väl jag kunna bättre än jag kan idag”. Det låter som ett bra och görbart mål. Här är inspirationsreportaget om Wanja. Se det! Kanske blir du lika inspirerad som jag.

Födelsedagen har firats med kycklinggos hos grannarna, middag på Tucanos med familjen och tårta med vännerna här hemma. Finfin födelsedag tycker jag, fast den inte ens var min.

På väg hem från kycklingarna fick vi med oss nyvärpta ägg från de äldre hönorna i hönshuset. Vita, bruna, gröna och blå, alldeles fantastiskt vackra! De blå och gröna nändes vi inte använda, men de vita och bruna åkte i tårtsmeten. Mormor Brittas tårta blev kanske ännu lite godare än vanligt. 🙂

Hoppas att det blir ordning på min bloggserver på måndag, för annars måste jag nog byta. Allt går så långsamt nu och jag har varken tid eller lust att sitta och vänta. Mitt bloggande ska gå snabbt och smidigt för att funka för mig. Jag återkommer i alla fall. Var så säker på det.

Ditten och Datten

Jag går och fiskar.

19 mars, 2013 Inga kommentarer

Nej, förresten. Det gör jag inte alls. Jag hörde bara att Gyllene Tider kom ut med en ny singel idag och var så klart tvungen att dela med mig av denna viktiga information till dig. Sommartider är en av de mest retfulla och lyckade sommarlåtar jag känner till. Vilken svensk kan inte sjunga med i den refrängen liksom? Det är 31 år sedan Gyllene Tider sjöng Sommartider första gången. Jag undrar om Man blir yr klarar att klistra sig fast på samma sätt. Hm. Vad tror du? För mig är Gyllene Tider musiken mina kompisar lyssnade på när jag själv diggade Dolly Parton och Alf Robertsson (Nej, jag skäms fortfarande inte. Nästan.) Förresten, låt inte namnet Alf Robertson skrämma dig. Hundar, ungar och hembryggt äppelvin bjuder på en fantastisk text som jag kanske inte förstod till fullo som tolvåring…

Salt Lake City by night

I går var vi hemma hos ett par av våra fantastiska vänner från Philadelphiatiden. Nathan är konstnär (hemsidan ska ändras, därför är den inte uppdaterad på säkert ett år), en sådan där som faktiskt delvis kan leva på sin konst. Jag drömmer om att köpa ännu en av hans tavlor. Idag hänger ett porträtt av mig här hemma på väggen. Det målades då jag mådde som sämst som nygravid med yngsta dottern och jag kommer så väl ihåg hur det kändes att stå modell i det skicket. Lite surrealistiskt, minst sagt.

Våra vänner är konstnärliga på många plan. Deras hus är inte så stort, men fullt av liv och vacker konst. Nathan byter med andra konstnärer för att få en blandad kompott på väggarna. Hela familjen var alldeles glad i bilen på väg hem efter god mat, trevligt sällskap och lekledaren Ms (äldsta dottern i vännernas familj) storartade insats för att få oss alla att ligga dubbelvikta av skratt.

Ett hem till skänks man aldrig får
Ej ens på livets högsta höjder
Det bygges sakta år från år
Och älskas fram i sorg och fröjder

Ps: Lite country och lite ”hårdrock” – kanske mer kul än vackert, men jag gissar att publiken hade grymt roligt! Orkar du inte med så mycket energi kanske du hellre lyssnar på Leona Lewis vackra liveframträdande av Run?

← Föregående 1 … 19 20 21 22 23 … 26 Nästa →