Vi firar att jag har klarat en hel dag utan gipsstövel och allt känns bra. Jag är lite öm och får ta det försiktigt, bygga upp muskulaturen, styrkan och stabiliteten igen. Det går fort för muskler att förtvina. Inte för att jag hade mycket att skryta med innan, men ändå… Jag har inte kunnat ha några byxor på mig på en och en halv månad eftersom den där stöveln tar mer plats än några av mina brallor klarade av. Idag började jag lite mjukt med Adidasbyxorna som hela familjen tycker är urfula. Jag känner mig hemma i dem! 80-tal så det ryker och min mamma har likadana. Som sagt. Jättesköna! Som du kanske ser är jag fortfarande lite svullen om fotleden och det kommer tydligen att vara så ett tag framöver. På torsdag om en vecka åker jag till Birmingham. Då vill jag helst vara helt återställd. 🙂

Vi firar att våren är i antågande. Vi hade två män som var här och beskar alla fruktträden. Det kändes säkrast med tanke på att dessa träd blivit så välskötta under alla år. Det hade varit trist att bli ”svenskarna som förstörde Millers fruktträdgård”. Nu förväntar vi oss en riklig skörd av persikor, äpplen och päron! Ja, och vindruvor till juice. Men vi lät vinrankorna vara i år. Mr Arborist tyckte att de kunde klara sig ett år till, sedan var det nog dags att beskära dem också.

Vi fortsätter fira familjen trots att januari är över. Familjekvällen hade Tema Tacksamhet. Alla hade fått i uppdrag att köpa något litet till någon annan i familjen. Jag fick en skylt av maken. Den är skriven med Rocking Country Molly Mormon-typsnitt (eller vad det nu kan heta) – ett citat som passar mitt och makens förhållande som hand i handske. Vi ser på världen ur två väldigt olika glasögon och det är det som gör oss till ett bra team. För maken är världen vit och svart, antingen/eller. Jag rör mig i den luddiga gråzonen där väldigt många känslor håller till. Tja. Det ena är inte bättre än det andra. Det är bra när vi ser på saker och ting tillsammans och diskuterar oss fram till hur vi ska förhålla oss till vad-det-nu-är. En vän till oss beskrev vårt förhållande som dynamiskt. Hahahaha! (Jag tror faktiskt att han syftade på att vi täcker upp många vrår i den snirkliga relationslabyrinten.)

Förutom dessa fina saker firar vi också att vi har skaffat den ”färgprint” som äldsta dottern så länge längtat efter. Nu blir det tjusiga hemskolerapporter för yngsta dottern! Nu för tiden fixar jag det mesta från min iPhone, men ibland vill jag bara ha hederliga utskrifter. Och jag hatar att behöva leta recept i telefonen! Nej, en riktig kokbok eller ”mina favoriter” med kopior på de bästa recepten är det som gäller för mig. Tycker inte du att det blir kladdigt med elektroniska apparater i köket? Är det jag som inte håller tillräcklig ordning under tiden som jag lagar maten kanske? Hela klippet är kul, men kolla speciellt 1.20 in i klippet om du är intresserad av lite matrelaterade roligheter…

Här är en liten present till dig. Varsågod! (Ja, apropå mat och så där.)